undanbe

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av undanbe  Aktiv Passiv
Infinitiv undanbe undanbes
Presens undanber undanbes
Preteritum undanbad undanbads
Supinum undanbett undanbetts
Imperativ undanbe
Particip
Presens undanbedjande, undanbedjandes
Perfekt undanbedd

undanbe

  1. (oftast reflexivt: undanbe sig) framföra att någon eller några inte önskas utföra viss handling, ofta utan att denna handling är förbjuden
    Rökning undanbe(de)s.
    Två ledamöter undanber sig omval vid årsstämman.
    Varianter: undanbedja (ålderdomligt)
    Jämför: betacka
    Vanliga konstruktioner: ngt undanbe(de)s, undanbe sig ngt

Översättningar[redigera]