underlåtenhet

Svenska

Substantiv

Böjningar av underlåtenhet	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	underlåtenhet	underlåtenheten	underlåtenheter	underlåtenheterna
Genitiv	underlåtenhets	underlåtenhetens	underlåtenheters	underlåtenheternas

underlåtenhet u

1. det att underlåta att göra något

   Sammansättningar: underlåtenhetsbrott, underlåtenhetssynd

   Se även: försummelse, uraktlåtenhet

Översättningar

det att underlåta att göra något

• engelska: omission ^(en), failure ^(en), neglect ^(en)
• franska: omission ^(fr) f, négligence ^(fr) f
• italienska: omissione ^(it) f, negligenza ^(it) f
• spanska: omisión ^(es) f, descuido ^(es) m, negligencia ^(es) f
• tyska: Unterlassung ^(de) f, Versäumnis ^(de) n