utlänning

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av utlänning  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ utlänning utlänningen utlänningar utlänningarna
Genitiv utlännings utlänningens utlänningars utlänningarnas

utlänning

  • uttal: /ˈʉːtˌlɛn.iŋ/
  1. person från ett annat land


Översättningar[redigera]