uträtta
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
[redigera] Svenska
[redigera] Verb
| Böjningar av uträtta | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | uträtta | uträttas |
| Presens | uträttar | uträttas |
| Preteritum | uträttade | uträttades |
| Supinum | uträttat | uträttats |
| Imperativ | uträtta | – |
| Particip | ||
| Presens | uträttande, uträttandes | |
| Perfekt | (uträttad)? | |
uträtta
- få något gjort /som behövts och har varit planerat/
- Jag skall ut på stan och uträtta några saker. Har du också något att uträtta?
