uttrycka
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
Svenska [redigera]
Verb [redigera]
| Böjningar av uttrycka | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | uttrycka | uttryckas |
| Presens | uttrycker | uttrycks |
| Preteritum | uttryckte | uttrycktes |
| Supinum | uttryckt | uttryckts |
| Imperativ | uttryck | – |
| Particip | ||
| Presens | uttryckande, uttryckandes | |
| Perfekt | uttryckt | |
uttrycka
- uttal: /ˈʉ̀ːtˌtrʏka/
- ge uttryck för; framställa utåt en tanke e.dyl. i en yttre (vanligtvis språklig) form; yttra
- Han uttryckte sitt missnöje.
- uttala eller formulera sig på ett visst sätt i ord
- Han uttryckte sig mycket kortfattat.
Etymologi [redigera]
Fornsvenska utthrykkia, "trycka ut", även "utsäga", till ut och trycka.
Besläktade ord [redigera]
Översättningar [redigera]
ge uttryck för
