väg

Svenska

Substantiv

Böjningar av väg	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	väg	vägen	vägar	vägarna
Genitiv	vägs	vägens	vägars	vägarnas

väg

1. en markremsa som är iordninggjord för att underlätta transporter; vanligen har den en beläggning av asfalt, oljegrus eller grus

   Synonymer: wej (orsamål)

2. resa, färdväg
3. (i sammansättningar, med i) beträffande, rörande

   Jag letar efter något nytt i byxväg.

Etymologi

Fornnordiska vegr, av urgermansk rot *wegaz, liksom även fornengelska weweġ, fornhögtyska weg (modern tyska Weg). Från fornnordiska har även utvecklats danska vej, norska vei/veg och isländska vegur.

Synonymer

transportled

• gata
• led
• gränd

Hyponymer

europaväg landsväg motorväg motortrafikled riksväg

allmän väg enskild väg grusväg cykelväg

Meronymer

• vägren

Sammansättningar

• flygväg
• fågelväg
• genväg
• halvvägs
• havsväg
• landsväg
• motorväg
• vägarbete
• vägmärke
• vägkorsning

Översättningar

transportled  

bokmål: vei (no), veg (no), gate (no) danska: vej (da) u engelska: road (en), street (en) estniska: tee (et) finska: tie (fi) franska: rue (fr) f, chemin (fr) m grekiska: δρόμος (el) m (drómos)

italienska: strada (it), via (it) f japanska: 道 (ja) (michí) nederländska: weg (nl) m, straat (nl) f / m occitanska: rota (oc) polska: droga (pl) f, szosa (pl) f tjeckiska: cesta (cs) f tyska: Weg (de) m, Straße (de) f

färdväg  

bokmål: reise (no), ferd (no) engelska: journey (en) franska: voyage (fr) m nederländska: reis (nl) f / m

polska: droga (pl) f, podróż (pl) f tjeckiska: cesta (cs) f tyska: Reise (de) f, Weg (de) m

Verb

väg

1. böjningsform av väga