vandra
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Svenska[redigera]
Verb[redigera]
| Böjningar av vandra | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | vandra | vandras |
| Presens | vandrar | vandras |
| Preteritum | vandrade | vandrades |
| Supinum | vandrat | vandrats |
| Imperativ | vandra | – |
| Particip | ||
| Presens | vandrande, vandrandes | |
| Perfekt | vandrad | |
vandra
- gå till fots
- 1917: Tredje Moseboken 26:3-4:
- Om I vandren efter mina stadgar och hållen mina bud och gören efter dem, så skall jag giva eder regn i rätt tid, så att jorden giver sin gröda och träden på marken bära sin frukt.
- 1844: Johannis den andra Epistel 1:6:
- Och detta är kärleken, at wi wandrom efter hans bud.
- 1917: Tredje Moseboken 26:3-4:
- (bildligt) förflytta sig