varp

Svenska

Substantiv

Böjningar av varp 1	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	varp	varpen	varpar	varparna
Genitiv	varps	varpens	varpars	varparnas

Böjningar av varp 2–4	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	varp	varpet	varp	varpen
Genitiv	varps	varpets	varps	varpens

varp u [1], n [2–4]

1. (textilier) tråd som går i längdriktningen av en väv

   Kalkeringen återgives i färg på varpen, varest mönstret skall invävas.

   Synonymer: ränning

   Se även tesaurus: Struktur

2. (gruvdrift) berg utan malm som kastats bort vid gruvbrytning

   Då varpet innehåller mindre grovt material, ansågs skraplastning med fördel kunna användas.

   Sammansättningar: gruvvarp, varpgods

3. (fiske) kast eller drag med fisknät (not)

   Sammansättningar: notvarp

4. (sjöfart, fiske) lina (tross) som drar ett fisknät (not, trål) eller ankare

Etymologi: Alla betydelser går tillbaka till samma rot, släkt med värpa (kasta, lägga ägg) och tyska werfen (kasta).

Översättningar

tråd som går i längdriktningen av en väv

• finska: loimi ^(fi)
• spanska: urdimbre ^(es) m, hilo ^(es) m
• tyska: Kettfaden ^(de) m

Verb

varp

1. böjningsform av värpa

Fornnordiska

Substantiv

varp n

• uttal: ˈwɑrp

1. (fiske) nätkast
2. (om fåglar) äggläggning
3. näste, häckningsplats

Etymologi: Av urgermanska *warpą, till verbet *werpaną (fno. verpa), av urindoeuropeiska roten *werb-; jämför fornhögtyska warf och fornengelska wearp.

Besläktade ord: varpa, verpa