vedergällning

Svenska

Substantiv

Böjningar av vedergällning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	vedergällning	vedergällningen	vedergällningar	vedergällningarna
Genitiv	vedergällnings	vedergällningens	vedergällningars	vedergällningarnas

vedergällning

1. (ålderdomligt) återbetalning av en skuld, vederlag, hittelön; av veder- (mot, åter) och gälda (betala)

   tillkännagifvande, att den som Policen framskaffar och till mig aflemnar, erhåller skälig vedergällning.

2. hämnd, revansch, bestraffning (både som princip och enskild handling, därför även i plural)

   självmordsattentaten och vedergällningarna har i stället fortsatt

Översättning

hämnd, revansch, bestraffning

engelska: retaliation (en), revenge (en), vengeance (en) franska: revanche (fr)

tyska: Vergeltung (de)