vräka

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även vraka.

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av vräka  Aktiv Passiv
Infinitiv vräka vräkas
Presens vräker vräks (vräkes)
Preteritum vräkte vräktes
Supinum vräkt vräkts
Imperativ vräk
Particip
Presens vräkande, vräkandes
Perfekt vräkt

vräka

  1. (transitivt) kasta, hiva eller knuffa omkull ett stort eller tungt objekt (med stor kraft)
    Vandalerna hade vräkt en stor sten rakt genom treglasfönstret.
    Trots nollräntan vräkte svenska hushåll in drygt 83 miljarder kronor till storbankernas sparkonton.
  2. (transitivt) säga upp en hyresgästs hyreskontrakt (så att vederbörande tvingas flytta ut ur lokalen)
    Synonymer: avhysa
  3. (intransitivt, ofta om nederbörd; ofta med partikel: vräka ner) falla i mycket stor mängd
    Vanliga konstruktioner: vräka över ngt
    Fraser: (partikelverb) vräka ner
    Gång på gång kom väldiga sjöar och vräkte över fartyget.
    Snön vräker ner över södra Sverige nu på morgonen.
  4. (reflexivt: vräka sig) slänga sig ned på en soffa eller säng; låta sig falla ned på soffan (sängen)
    När jag kom hem var jag så utmattad att jag bara vräkte mig ned i soffan och pustade ut.
    Varför måste vissa resande män vräka sig med utspärrade ben?
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Grammatik: Preteritumformen vrall förekommer i vissa dialekter.
Fraser: (partikelverb) vräka bort, vräka i, vräka i sig, vräka in, vräka ner, vräka omkull, vräka på, vräka ur sig, vräka ut
Besläktade ord: vräkning

Översättningar[redigera]