äkta

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av äkta  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum äkta äktare  
Neutrum äkta
Bestämd
singular
Maskulinum äkta, äkte äktaste
Alla äkta
Plural äkta
  Predikativt
Singular Utrum äkta äktare äktast
Neutrum äkta
Plural äkta
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning äkta

äkta (oböjligt)

  1. något som är vad det utger sig för att vara; ej förfalskad
    En äkta Rembrandt-tavla är alldeles för dyr för de flesta
  2. ren, oförfalskad (förstärkningsord)
    Synonymer: rena rama
    Det var en äkta ärkenöt!
  3. (om person) gift; som har ingått äktenskap
    Besläktade ord: äktenskap

Grammatik[redigera]

För obestämd form singular maskulinum används ibland formen äkte. Svenska Akademiens språklära skriver dock att alla adjektiv som slutar på obetonad vokal saknar kongruensböjning.

Översättningar[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av äkta  Aktiv Passiv
Infinitiv äkta äktas
Presens äktar äktas
Preteritum äktade äktades
Supinum äktat äktats
Imperativ äkta
Particip
Presens äktande, äktandes
Perfekt äktad

äkta

  1. (ålderdomligt) gifta sig med
    Etymologi: Av medellågtyska sik echten.

Översättningar[redigera]