ärlighet

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av ärlighet  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ ärlighet ärligheten
Genitiv ärlighets ärlighetens

ärlighet

  1. det att vara ärlig
    1868: Bidrag till Kännedom af Finlands Natur och Folk:
    Bedjandes fördenskull, att eder ärligheter ville hjelpa honom sammaledes i andra hans ärender, hvilka han sig påtagit hafver till att uträtta i Sverige.

Översättningar[redigera]