Ð

Se även Đ, Ɖ, stunget d och Appendix:Varianter/d.

Tvärspråkligt

Tecken

Ð

U+00D0
LATIN CAPITAL LETTER ETH (Icelandic)
”(isländskt) stort runt stunget d”

Ð

1. versal bokstav som finns i vissa varianter av det latinska alfabetet (t.ex. isländska, färöiska och älvdalska)

   Varianter: ð (gemen variant), ᚧ (stungen runa)

   Användning: Kallad ”runt stunget d” efter gemenen ð som bygger på ꝺ (runt d). Ðð är en arkaisk dubblett till Đđ (”rakt stunget d”) med äldre gemenform: ꝺ (”runt d”). Var länga ovanlig i tryck till förmån för dess moderna dubblett av tekniska anledningar, ända inpå början av 1900-talet, men överlevde i isländsk handskrift och populariserades åter på 1800-talet. Används med tonande läspljud /ð/ i bland annat nordisk ortografi.

   Grammatik: D (versalt rakt d) med diakritiskt sting (streck) genom huvudstaven. Delar glyf med Đđ (rakt stunget d) och Ɖɖ (afrikanskt d).

2. tecken för tonande dental frikativa i det internationella fonetiska alfabetet (ungefär som /d/ frikativiserat, det vill säga som kontinuerligt brusljud med förträngning vid övre tandraden)

Översättningar

runt stunget d

• engelska: eth
• fornengelska: ðæt
• fornsvenska: stungit d
• färöiska: edd
• isländska: eð
• svenska: runt stunget d, isländskt stunget d, stunget d, edh
• älvdalska: edh

Färöiska

Tecken

Ð

U+00F0
”edd”

Ð

• uttal: ed͡hð (betydelse: tonande läspljud / frikativt d)

1. versal bokstav i färöisk ortografi som gör tonande dental frikativa

   Varianter: ð (gemen variant)

Isländska

Tecken

Ð

U+00F0
”eð”

Ð

• uttal: ed͡hð (betydelse: tonande läspljud / frikativt d)

1. versal bokstav i isländsk ortografi som gör tonande dental frikativa

   Varianter: ð (gemen variant), ᚧ (stungen runa)

Älvdalska

Tecken

Ð

U+00F0
”edh”

Ð

• uttal: ed͡hð (betydelse: tonande läspljud / frikativt d)

1. versal bokstav i älvdalsk ortografi som gör tonande dental frikativa

   Varianter: ð (gemen variant)