át

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Bottniska[redigera]

Preposition[redigera]

át

  • uttal: /óːtʰ/, /ótʰː/
  1. åt, vid, till
    Nú fer jag át skógjum.
    Nu går jag till skogs.
    kǿr’ át
    köra, fara till någon
    stíg’ át sig
    maka, flytta på sig
    Kæst dig át sǽngę̆!
    Lägg dig till sängs!
    Vanliga konstruktioner: át áre, át dil, át dí, át nǫ́ttĕnn
    Etymologi: Fornnordiska at, át; etymologiskt identisk med at.
    Grammatik: Styr dativ.
    Sammansättningar: ettát, átkÿminn, átvið, átyfir, át a, átfórirn
    Fraser: kenn át, setj’ át sýnę̆ á ein, vara rítt át ǿgum á ein, bera sig át

Substantiv[redigera]

Böjningar av át  Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ át áte
Dativ   áten

át n

  1. varjehanda flygfä i skogen, som med sitt bitande besvära människor och boskapen, såsom brömsar, flugor, myggor, knott etc.
    Etymologi: Av ett indoeuropeiskt *ēd-, avljudsform till ita.
    Sammansättningar: húldát
    Besläktade ord: atoł, ita

Adverb[redigera]

át

  1. tillbaka
    fræmm og át
    fram och tillbaka
    Etymologi: Av fornnordiska aptr, apt.
    Besläktade ord: át a, átrst