ända

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även anda och ändå.

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

ända

Böjningar av ända 1. Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ända ändan ändor ändorna
Genitiv ändas ändans ändors ändornas
  1. bak, stuss
  2. avslut

Etymologi[redigera]

Gammal ackusativform av ände.

Besläktade ord[redigera]

Fraser[redigera]

MP höll nästan på att välta regeringen på ända över asylpolitiken, genom att kräva en generell amnesti. (SvD)

Se även[redigera]

Översättningar[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av ända  Aktiv
Infinitiv ända
Presens ändar
Preteritum ändade
Supinum ändat
Imperativ ända
Particip
Presens ändande, ändandes
Perfekt

ända

  1. sätta stopp för
  2. ta slut

Homofoner[redigera]

Översättningar[redigera]

Adverb[redigera]

ända (kompareras ej)

  1. hela vägen
    Han sprang ända hem.

Översättningar[redigera]