äng

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av äng  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ äng ängen ängar ängarna
Genitiv ängs ängens ängars ängarnas

äng

  1. fält där vilda örter och gräs växer
    Sammansättningar: fuktäng, kärräng, strandäng, torräng, ängsblomma, ängskärr

Översättningar[redigera]