änne

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av änne  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ änne ännet ännen ännena
Genitiv ännes ännets ännens ännenas

änne

  1. (ålderdomligt, finlandssvenska) panna
    1896: Det borde varit stjärnor, Gustaf Fröding:
    Det borde varit stjärnor att smycka ditt änne, som länkar och spänne, och stråldiadem om ditt hår.
    1915: Faust, Johann Wolfgang von Goethe:
    Nu sänker, sänker sig gudinnans änne, men då med nyväckt lust jag ilar efter henne, att dricka evigt ljus ur hennes flammors skatt, framför mig dag, bakom mig natt, där uppe himmelen, där nere havets bölja!
    Etymologi: Av fornsvenska ænne. Jämför isländska enni.
    Besläktade ord: anlete, ända