änskönt

Svenska

Konjunktion

änskönt

1. (ålderdomligt) ehuru, fastän

   1913: Den svarta tulpanen, Alexandre Dumas (översatt av Tom Wilson):

   Men så stor är inbillningskraften hos trädgårdsodlarna, att änskönt de på förhand ansågo spekulationen misslyckad, tänkte de först icke på något annat än på den stora svarta tulpanen, som ansågs lika chimärisk som den svarta svanen hos Horatius och som den vita trasten i den franska folksägnen

Översättningar

ehuru, fastän

• tyska: obschon ^(de), obgleich ^(de), obwohl ^(de)