äring

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av äring  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ äring äringen
Genitiv ärings äringens

äring

  1. (ålderdomligt) årsväxt
    Etymologi: Av fornsvenska æring.
    Besläktade ord: år
Hämtad från "https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=äring&oldid=1438900"