ås

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även as, As, , ás och as-.

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av ås 1.1 Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ås åsen åsar åsarna
Genitiv ås åsens åsars åsarnas

ås

  1. långsträckt höjd
    Synonymer: rygg, kam, höjd, kulle
  2. krön på ett tak, taknock (numer snarast såsom överförd betydelse av 1, men av annat ursprung)
    Synonymer: taknock, takkrön, takås, ryggås
  3. böjningsform av ås
  4. böjningsform av å
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan. Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av fornsvenska ās. Takets ås, där ās hade betydelsen "bjälke" i fornsvenskan, kommer av äldre *ans-, "brobjälke", av urgermanska *ansa- (jämför gotiska ans, medelhögtyska ansboum, och finskans lån ansas eller äldre ansos), möjligen (kanhända genom germanskt lån) besläktat med latinets asser, "bjälke", som skulle kunna härledas till urindoeuropeiska *ardh-, "påle". Ås i betydelsen långsträckt höjd kommer dock av fornnordiska ass, av äldre *ams- (jämför gotiska ams, "skuldra"), av urindoeuropeiska *omesos, "skuldra" (jämför grekiska omos, sanskrit amsah, latin (h)umerus); förändringen i betydelse från kroppsdel till geografisk företeelse kan jämföras med den hos rygg, där dock båda betydelser finns kvar.[1][2][3]
Sammansättningar: takås, ryggås, rullstensås, bergås, grusås, åsbrink, åskam, åsrygg

Översättningar[redigera]

Älvdalska[redigera]

Substantiv[redigera]

ås m

  1. (anatomi) hals
    Etymologi: Av fornnordiska hals.

Källor[redigera]

  1. Svensk etymologisk ordbok: "ås"
  2. Online Etymology Dictionary: "humerus"
  3. The Tower of Babel Etymological Databases: "Proto-IE: *ardh-"