återge

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av återge  Aktiv Passiv
Infinitiv återge återges
Presens återger återges
Preteritum återgav återgavs
Supinum återgett återgetts
Imperativ återge
Particip
Presens återgivande, återgivandes
Perfekt återgiven

återge

  1. ge (någon) tillbaka (något)
    Se även: återlämna
  2. redogöra för något som hänt på ett så exakt sätt som möjligt
    Min gamla högtalare klarar inte längre av att återge diskanten särskilt väl.
    Kan du återge med egna ord vad som hände den där kvällen du blev överfallen?
    Se även: återberätta

Varianter[redigera]

Besläktade ord[redigera]

Översättningar[redigera]