ænn

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även ænn’.

Bottniska[redigera]

Substantiv[redigera]

ænn f

  1. bestämd tid för jordbruk, men även annat[1][2]
    Etymologi: Av fornnordiska ǫnn.
    Sammansättningar: ænntíð, báðnænn, pǽrænn, sǽðisænn, sjałænn, skyrðænn, słáttænn, vórænn

Källor[redigera]

  1. Ordbok över Umemålet, s. 6. Pehr Stenberg. Widmark, Gusten. 1966. ISBN 91-7222-016-3.
  2. Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket / 8