ödemark

Svenska

Substantiv

Böjningar av ödemark	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	ödemark	ödemarken	ödemarker	ödemarkerna
Genitiv	ödemarks	ödemarkens	ödemarkers	ödemarkernas

ödemark

1. avlägset område utan bebyggelse

   Efter en lång vandring i ödemarken kom vi fram till en liten sjö.

   Synonymer: obygd, vildmark, tassemark, ödeland

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1200-talet. Som fornsvenska ødhemark.

Översättningar

Översättningar

• danska: ødemark u, udørken u, udørk u
• engelska: wilderness ^(en)
• franska: naturalité ^(fr) f, désert ^(fr) m
• färöiska: oyðimørk ^(fo) n
• katalanska: desert ^(ca) m
• spanska: yermo ^(es) m
• tyska: Einöde ^(de) f, Ödland ^(de) n