överrumpla

Svenska

Verb

Böjningar av överrumpla	Aktiv	Passiv
Infinitiv	överrumpla	överrumplas
Presens	överrumplar	överrumplas
Preteritum	överrumplade	överrumplades
Supinum	överrumplat	överrumplats
Imperativ	överrumpla	–
Particip
Presens	överrumplande, överrumplandes
Perfekt	överrumplad

överrumpla

1. ta med överraskning, vanligen på negativt sätt

   1918: De löjliga familjerna, Harald Wägner:

   Nu fingo de båda fientliga styrkorna fatta posto på var sin sida om åsen, och sedan gällde det att smyga sig på motståndaren och överrumpla honom.

   Besläktade ord: överrumpling

Översättningar

ta med överraskning, vanligen på negativt sätt

• bokmål: overrumple
• tyska: überrumpeln ^(de)