Appendix:Bring/467. Bevis

bevis

substantiv

bevisföring, beviskraft, bevisledning, bevismedel, bevisställe, bevisningsgrund, bevisningskraft, bevisningsmedel, bevisningsskyldighet, bevisningssätt, bevisning, direkt bevisning, indirekt bevisning, konstatering, bekräftelse, argument, argumentation, sannolikhet, sannolikhetsbevis, sannolikhetskalkyl, probabilitet, probabilitetskalkyl, kriterium, inre kriterium, yttre kriterium, påtaglighet, evidens, syn för sägen, indicium, symtom, liknelse, bindande omständighet, gravamen, tecken, kännetecken, vårdtecken, märke, märkning;

faktum, förutsättning, axiom, självskrivenhet, trovärdighet, äkthet, auktoritet, stöd, hemul, hemulsman, hemulsrätt, skäl, belägg, beläggställe, citat, citation, premiss, slutledning, undersökning, rannsakning, corpus delicti, probering;

urkund, aktstycke, dokument, handling, diplom, protokoll, bokföring, kontrakt, verifikation, certifikat, vidimation, namnteckning, underskrift, insegel, sigill, fullmakt, kreditiv, kreditivbrev, legitimation, legitimering, ackreditering, ratifikation, stadfästelse, visering, videtur, referens, företeende, attest, intyg, testimonium, betyg, frejdbetyg, prästbetyg, vitsord, orlovssedel, lärbrev, bevis, diariebevis, frejdbevis, prästbevis, kvitto, kvittobrev, kvittens, recepisse;

förbindelse, skuldförbindelse, förskrivning, tillförsäkran, revers, reversal, skuldebrev, skuldsedel, accept, check, invisning, växel, växelbrev, växelaccept, endossemang, endossent, borgen, borgensförbindelse, löftesman, garanti, ansvar, säkerhet, pant, intäckning;

vittne, vittnesmål, ögonvittne, ed, edgång, utsaga, förklaring, förklaringsgrund, förklaringssätt, bekännelse, manifestation, hörsaga, rykte, misstanke, angivelse, angivare, konfrontation.

verb

bevisa, vittna, bevittna, betyga, bära vittne, bära vittnesbörd, attestera, styrka, bestyrka, bekräfta, fulltyga, intyga, ådagalägga, konstatera, demonstrera, uppklara, uppvisa, klargöra, belysa, utreda, upplysa, fastslå, fastställa, dokumentera, hemula, argumentera, framdraga, påpeka, utvisa, utmärka, förete, sluta, sluta av, sluta till, manifestera;

innebära, indicera, stödja, framgå av, följa av, draga med sig, föra med sig, hava med sig, medföra, tala för sig själv, icke lida tvivel, bero på, härleda sig, härleda sig från, hänföra sig till, likna sig till, teckna sig till, se ut till, misstänka, antyda, medgiva, erkänna, tillstå, påtaga sig, åberopa, beropa sig på, citera, anföra, referera, konfrontera, påstå, förfäkta, göra gällande, giva luft åt;

verificera, vidimera, visera, underteckna, kontrasignera, besegla, ratificera, legitimera, ackreditera, garantera, ansvara, förbinda sig, gå i borgen för, gå i god för, försäkra, tillförsäkra, acceptera, endossera.

adjektiv, adverb

bevislig, omvittnad, övertygande, bindande, avgörande, grundad, rättsgiltig, följdriktig, logisk, trovärdig, veritabel, ovägerlig, graverande;

självklar, självfallen, självskriven, uppenbar, ögonskenlig, evident, klar, oemotsäglig, indisputabel, tydlig, likvid, påtaglig, ovederlägglig, motsägelselös, apriorisk, axiomatisk, apodiktisk;

bevisligen, på grund av, emedan, förty, ity, enligt, jämlikt, följaktligen, alltså, tydligtvis, ovägerligen, oemotsägligen, utan tvivel, utom tvivel, å daga, så mycket mera, så mycket mindre, uppenbarligen, ögonskenligen, a priori, förklaringsvis, kantänka.