Appendix:Deponens

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även lista över appendix.

Inledning[redigera]

De flesta svenska verben har två skilda "genusformer", en aktiv och en passiv (eller snarare "mediopassiv"). Den förra formen är den vanligaste, Den senare formen utmärks av att den slutar på -s. De aktiva formerna anger att det är satsens subjekt som handlar: Hunden jagar katten. (Subjektet, hunden, är den som utför handlingen.) -s-formerna har två huvudsakliga användningar: För att uttrycka rent passivum, och för att uttrycka reciprocitet, ömsesidighet. Exempel på den rent passiva användningen är Hunden jagas av katten. (Subjektet, hunden, är inte längre den som utför handlingen; i stället är hunden föremålet för jakten.) I meningen Hunden och katten sågs öga mot öga används däremot formen sågs för att uttrycka ömsesidighet: Hunden såg katten, och samtidigt såg katten hunden. Subjektet ("hunden och katten") både utför handlingen och är föremål för handlingen. "Att ses" används här som ett reciprokt verb; och som form av "att se" står verbet snarare i medium än i passivum.

En tredje, rätt ovanlig användning av -s-formen är i opersonliga uttryck med "det" som formell subjekt, som i meningen Det dagas. Här är det oklart om det formella subjektet torde ses som det som handlar eller som det som utsätts för handlingen. Dessa former tas upp under en egen rubrik.

I en del fall används också -s-formerna i en rent aktiv betydelse. Detta formbildningssätt kallas för deponens. I svensk grammatik brukar även de två andra fallen där passiv form används till annat än rent passiv betydelse räknas som deponens. Nedan räknas dels de svenska deponensverben med rent aktiv betydelse upp, och dels många av de verb som ofta används reciprokt eller i opersonliga konstruktioner med formellt subjekt.

Man bör dock notera att både det egentliga passivum och dess mediala användning är produktiva i modern svenska. Om vi nybildar verb där dessa former skulle vara meningsfulla, så kan vi också utan vidare böja verben i mediopassivum. Formerna kan möjligen uppfattas som litet lustiga om man aldrig har sett eller hört dem förut, men de är omedelbart helt begripliga. Ett exempel på tänkbara sådana "nyproducerade" former:

Nästa vecka dejtades han av flickan med det kortklippta håret, och de fortsatte sedan att dejtas i flera månader.

Formerna "dejtades" och "att dejtas" kan nog uppfattas som konstiga, eftersom de är "nypåhittade"; men trots detta är betydelsen rätt tydlig. Här framgår det nog klart att det första "dejtades" är en ren passivform, medan den andra förekomsten, "att dejtas", används reciprokt, även för en läsare eller åhörare som själv inte skulle komma på idén att böja det engelska lånordet "att dejta" på detta sätt.

I de två sista tabellerna tar vi därför inte upp alla tänkbara verb som skulle kunna ha en reciprok form eller en opersonlig form med formellt subjekt, som ser ut som passivum. Vi tar bara upp de fall när faktiskt en sådan reciprok användning är etablerad, i mer än bara enstaka fall. Exempelvis "att dejtas" är alltså inte med.

Rent aktiva[redigera]

Reciproka verbformer[redigera]

Opersonliga med ett formellt subjekt[redigera]