Diskussion:-a
Fler användningar, bl a i namn[redigera]
Jag funderar på om inte -a som avslutning på kvinnonamn borde tas upp i artikeln, åtminstone sådana som bildas genom att -a läggs till ett mansnamn. Dessutom används -a för att bilda smeknamn även för män, kanske främst i norra Sverige. Men jag blir inte helt klok på hur jag i så fall vill ha strukturen och formuleringarna. Och sen har vi ju dialektal användning i preteritum och i substantiv i bestämd form... För att inte tala om riksspråklig plural. Men när vi nu har börjat ha morfemartiklar är det väl bara att ta tjuren vid hornen? Ever wonder 13 augusti 2006 kl. 12.49 (UTC)
variant av -na[redigera]
variant av -na som läggs till adjektiv som slutar på -en Det här känns konstigt. Varför skulle det inte vara fråga om ändelsen -na i fall som "ruttna"? Roten måste ju ändå vara rutt-, inte rutt(e)n-, då besläktade ord är ruttig, röta, råtig, osv; alla utan n. Varför hitta på en variant till affixet? — Knyȝt (diskussion) 18 oktober 2014 kl. 17.02 (CEST)