Diskussion:ansvar

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

saknar fortfarande vad ordet ansvar betyder föregående osignerade kommentar är från 85.229.77.42 (diskussion • bidrag)

Definitionen baseras i första ledet på verbet ansvara, vars uppslag inte är skapat ännu, men beskrivs i andra ledet självständigt: "skyldighet att vara den som ser till att något blir rätt utfört (och får ta på sig skulden om så inte blir fallet)". Vad i definitionen är oklart, menar du? ~ Dodde 2 juli 2009 kl. 20.45 (CEST)

Egentligen har definitionen av ansvar så som den står under "1 skyldighet att vara den som ser till att..." inget med ordet ansvar att göra samtidigt som det är så som det ofta används.

Detta är både otydligt och en missvisande användning. Det missar, eller riskerar att missa, målet och syftet med de flesta samtal och konversationer där ansvar används för att skuldbelägga (andra eller sig själv). Vilket varken ger den kraft eller avsikt som ansvar handlar om.

an|svar kommer från fornsvenskans an(d)svar, svarmål inför rätta, svar, ansvar (se bl a Runeberg) jfr med engelskans answer eller tyskans antwort; av and-, emot (se an- ), och svar i betydelsen 'förklaring; alltså egentligen 'gen-svar'. Av detta kan man dra en parallell med engelskans responsible (egentl franskans responsable) där ansvar handlar om förmågan om att svara an emot något, the ability to respond. Det man svara(r) an mot är något som kommer emot, ett stimuli. Stimuli - ger en respons. Att ansvara handlar då ytterst om att svara an med (mot) en respons på ett stimuli, ett gensvar. Och det kan naturligtvis vara något som /kan/ vara en skyldighet att se till att något blir rätt utfört. Men det behöver inte och det är inte per definition vad ansvar varken betyder eller innebär. Ansvar kan aldrig ges, enbart tas, av den som tar ansvar. Vilket innebär att denna person använder sin förmåga att svara an på stimuli som kommer (e)mot, ger sitt svar på stimuli. Därför kan ansvar aldrig kopplas ihop med skuld defitionsmässigt. Ansvar handlar enbart om förmågan att svara an på vad helst för stimuli som kommer.

Ansvar, eller gensvar, kan sedan ske reaktivt eller proaktivt allt efter förmågan att hantera stimuli. Att se sig själv som orsak i frågan är proaktivt. Att svara utan tanke eller skylla ifrån sig är bara olika uttryck för re-aktioner, återstimulering.

Runeberg om 'an-' 2. an-, inhemskt prefix i betyd, ’emot’ o. d. i anlete, anskrämlig, ansvar m. fl., ä. fsv. and- = da. an-, got. anda-, ags., fsax. and- (ant-), mlty., fhty, ty. ant (jfr antvarda); i obetonad ställning: ty. ent- (varav sv. ent-), mlty. unt- (varav sv. und-); besl. med lat. ante, framför (varav sv. ante-), o. grek. anti, emot (varav sv. anti-). Verdanda (diskussion) 4 mars 2016 kl. 23.04 (CET)