Diskussion:bringa

Jag är osäker på perfektparticipet. "Anbragta" ger betydligt fler träffar än "anbragda", vilket tyder på att det är "bragt" som borde vara perfektparticipet. Detta gäller samtliga verbsammansättningar av bringa. Det är möjligt att "bragd" skulle vara en tredje variant, men "bragt" borde ha företräde. d|8589869056|b 24 april 2017 kl. 17.19 (CEST)

"Bragd" nämns knappt på SAOB så du har nog rätt. Tycker inte "bragd" bör ses som en böjningsform.Jonteemil (diskussion) 24 april 2017 kl. 17.26 (CEST)

Kollade på SAOB. Det verkar finnas två huvudböjningar med vissa alternativa former. Tycker det blev rätt nu. Håller du med? d|8589869056|b 24 april 2017 kl. 17.36 (CEST)

Om det ser bra ut borde vi också uppdatera de andra verben. d|8589869056|b 24 april 2017 kl. 17.37 (CEST)

Jag tycker att vi borde ha med "bragd" som en alternativ form. Vi har ingen platsbrist. Bara vi är tydliga med att det inte handlar om en huvudform, och det tycker jag att parentesen gör. Det är iaf en förbättring jämfört med när "bragd" stod som första variant... d|8589869056|b 24 april 2017 kl. 17.53 (CEST)

"Anbragd" ger ändå 11 träffar på Runeberg. d|8589869056|b 24 april 2017 kl. 17.54 (CEST)

Kan "bragt" som obestämd form utrum för perfektparticipet verifieras? Nuvarande anbringa ger anbragd (med "-d") som perfektparticip. Varför skulle det vara annorlunda för bringa? ~ Dodde (diskussion) 25 april 2017 kl. 04.57 (CEST)

Jag hann inte uppdatera de andra verben. Det är bara att kolla hur många träffar "bragta" respektive "bradga" ger (på t.ex. Runeberg) för att se vilken som är huvudvarianten. Båda finns dock i SAOB, så båda har används i skrift åtminstone någon gång i tiden. Några exempel på anbragt i utrum: [1] [2] d|8589869056|b 25 april 2017 kl. 10.50 (CEST)

Ser det rimligt ut nu? Det vore bra att bli säker så att vi inte behöver uppdatera alla sammansättningar av bringa flera gånger. d|8589869056|b 26 april 2017 kl. 16.26 (CEST)

Tack för länkarna. Jag kan tyvärr inte svara. Jag kände inte igen mönstret med ett "perfektparticiputrum" som slutar på -t, och spontant lät det konstigt, men jag aldrig varken använt ordet själv eller hört någon annan använda det som perfektparticip. Du gav några länkar som visar på existensen och jag hittade själv några när jag sökte, främst på anbragt. Alla träffar jag hittade var dock gammal svenska så jag kan inte riktigt värdera exemplen eller förklara varför de finns. ~ Dodde (diskussion) 28 april 2017 kl. 02.48 (CEST)

Nja, så ovanligt är väl inte perfektparticipet av släppa? Mönstret borde vara bekant. d|8589869056|b 28 april 2017 kl. 02.52 (CEST)

"Bragts om livet" och "bragd om livet" är vanliga användningar. När jag googlar visar det sig att "bragd" är mer än tio gånger vanligare: "är bragd om livet" (1120 träffar), "är bragt om livet" (86 träffar). Kan det ligga något i min ursprungliga tveksamhet? Kan t-formen av misstag använts för att supinumformen slutar på -t, "har bragts", tro? Finns det något som tyder på att det inte är fråga om en felstavning (om vi pratar modern svenska?) med perfektparticip som slutar på -t i utrum? ~ Dodde (diskussion) 28 april 2017 kl. 02.57 (CEST)

Förlåt, ja, naturligtvis finns utrum som slutar på -t, men ...-gt? ~ Dodde (diskussion) 28 april 2017 kl. 02.58 (CEST)

Mönstret är att om preteritum har ändelsen -te istället för -de så har även perfektparticipet ändelsen -t istället för -d. d|8589869056|b 28 april 2017 kl. 03.01 (CEST)

Det stämmer dock att de flesta andra verb som slutar på -ga får ändelsen -d (men också ändelsen -de i preteritum). Det här är ändå ett starkt verb, så det behöver inte vara regelbundet. d|8589869056|b 28 april 2017 kl. 03.05 (CEST)

Ja, det låter ju rimligt. Hur man nu kommer fram till vad som är korrekt att använda för preteritum då :/ Men google ger mer än 20 gånger fler träffar för "bragte honom om livet" än för "bragde honom om livet" (alltså tvärt om i förhållande till resultatet för perfektparticipet), så absolut, du har en poäng. Och jag är lika förvirrad som i början. :) ~ Dodde (diskussion) 28 april 2017 kl. 03.29 (CEST)