Diskussion:dag

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Kinesiska[redigera]

I den måtto man överhuvudtaget kan tillämpa ordklassindelningar av västerländsk karaktär på kinesiska (eller andra sino-tibetanska språk), så är definitionen på ett modernt kinesiskt substantiv ord som kan förekomma efter måttsord och klassmärken. Själva Peters redigeringskommentar på rv av min ändring av översättning till kinesiska påvisar alltså med all önskvärd tydlighet att 天 är ett klassmärke, inte ett substantiv.

白天 motsvarar därmed betydelse 1. Vad gäller betydelse 2., så kan man visst argumentera för att översätta det svenska substantivet med det kinesiska klassmärket, men detta gör inte att 白天 är fel. Om du inte instämmer, vänligen ge ett exempel från modern kinesiska där 天 används som substantiv ensamt.--sanna 19 februari 2006 kl.16.57 (UTC)

"天" saknar måttsord, men det är heller inte måttsord åt något annat substantiv. Det finns en del andra exempel på det, men inget som är lika vanligt. Om du slår upp det i kinesiskt-engelskt lexikon så får du främst översättningen "heaven, sky" och lite annat, men "day" kommer väldigt snart. Samma sak med engelsk-kinesiskt, där "天" hamnar som första alternativ när man slår upp "day". Just klassificeringen av kinesiska ord som substantiv är nog bland dom minst problematiska. Det är när man börjar prata om dom där prepositionsverben (eller vad dom ska kallas) som västerländska ordklasser blir för snäva.
Fast vill du ange båda betydelser så är det väl inte något problem. Du kan använda "天" i vilken mening som helst där man anger t.ex. antal dagar eller som beståndsdel i uttryck som direkt motsvarar "idag", "igår", "imorgon", "övermorgon", et. Men visst kan man säga att det går att använda bara för sig självt.
Peter Isotalo 20 februari 2006 kl.10.29 (UTC)

en dag/någon dag[redigera]

Jag tänkte på, när man säger "en dag" istället för "en vacker dag": En dag kommer du att hålla med mig! (för att låna exempelmeningen från det uppslaget), är det en variant av uttrycket "en vacker dag" eller ska det ses som en vanlig konstruktion av definition 2? Man kan även säga "någon dag": Vi måste träffas någon dag. = "Vi får träffas någon gång inom den närmsta tiden". Kanske en till definition av "dag" är lämplig för att täcka in "en dag"/"någon dag"? /Jiiimbooh | snacka me' maj 13 oktober 2010 kl. 18.25 (CEST)

Jag tycker att en dag kan ha en hård omdirigering till en vacker dag och även nämnas som variant på det uppslaget. Uttrycket känns delvis idiomatiskt (då en kväll/morgon/natt/vecka osv. inte kan sägas ha samma betydelse som "en dag", utan att "dag" i "en dag" för den sakens skull skulle ha en avvikande betydelse från betydelsen av dag i övrigt). ~ Dodde 13 oktober 2010 kl. 21.40 (CEST)

Ta någon av daga[redigera]

Vilken form av ordet är det som används i "ta någon av daga"? Det verkar inte vara någon av dem i böjningsrutan, så antagligen borde uttrycket noteras skilt. --LPfi 30 april 2011 kl. 18.54 (CEST)

Jag tycker inte att formerna "dagsens" och "daga" bör vara med i böjningstabellen, eftersom motsvarande former finns för (nästan) alla substantiv. Vi har gjort något liknande med verben, men att göra det med substantiv är väl att ta det ett snäpp för långt? Att det finns fraser som använder "stelnade" böjningsformer à la dagsens tycker jag inte är något skäl att inkludera dem i böjningstabellen. Det är ju bara böjningen som är ålderdomligt, och inte själva ordet. – Smiddle 30 april 2011 kl. 19.14 (CEST)
Jag menade inte att de skulle med i böjningsrutan, utan att de måste nämnas skilt, då de inte finns där men används i vissa uttryck. Den grammatiska beskrivningen passar, vad jag förstår, bra i uppslaget om ett sådant uttryck eller i uppslaget om ordformen, länkad från uttrycket. Men jag vet inte vilken form det är frågan om. --LPfi 2 maj 2011 kl. 13.06 (CEST)
Tycker absolut att formerna bör nämnas här om de fortfarande används i vissa uttryck. Vet dock heller inte vad det är för form osv. Ingen har föreslagit att de ska vara med i tabellen och det finns ju ingen anledning. ~ Dodde 2 maj 2011 kl. 14.51 (CEST)
Formen är genitiv plural, men ”av” styr traditionellt dativ, så jag förstår inte riktigt varför. Men något annat kan det inte vara, jämför ”till handa” och ”tillbaka”. --Lundgren8 (d · b) 2 maj 2011 kl. 15.49 (CEST)
Tänker på "vara av godo/ondo". SAOB skriver substantiv oböjligt om ondo. Vet inte om eller isåfall hur det hänger ihop med "daga", men iallafall två exempel till på "av". ~ Dodde 2 maj 2011 kl. 18.44 (CEST)
Ondo och godo skulle jag dock tippa på är singular oblik av något som fordom hette typ ”onda” och ”goda”. Jämför ”till fullo”. Men ja, som sagt har inget svar angående ”av daga”. Kanske slänger iväg ett meddelande till språkrådet, vore intressant att få veta. :) --Lundgren8 (d · b) 2 maj 2011 kl. 22.20 (CEST)
Känner mig lite dumförklarad, men frågade språkrådet och självklart handlar det om ackusativ. Av styr ackusativ vid rörelse, som på tyska. Daga är alltså ackusativ. --Lundgren8 (d · b) 4 maj 2011 kl. 15.20 (CEST)