Diskussion:dator
Jag har en källa som motsäger nuvarande etymologin, istället för dat-delen av ordet som skulle komma från 'dare', så anger min källa 'data', plural av latinska datum (uppgifter, fakta). Ska jag ändra eller låta stå kvar? Rikskansler (diskussion) 12 april 2017 kl. 14.33 (CEST)
- Det kan finnas flera möjliga härledningar. 84.55.98.173 12 april 2017 kl. 14.39 (CEST)
Jag tror också teorin om "dare" är fel. Så här
- Tes 1: förled dat- av data och datamaskin; efterled -or/-tor för agent.
- Tes 2: förled da- av lat. dare = gåva; efterled -or/-tor för agent.
(I båda fallen, efterledet indikerar att det är nåt som gör nåt, som i motor, traktor, agitator.)
Berättelserna av Börje Langefors och Hans Karlgren nedan verkar båda stödja tes 1.
Börje Langefors var med i Svenska Samfundet för Informationsbehandling när ordet "dator" uppfanns.
Citat:
Tomas Ohlin: Och sedan ordet ’dator’ det var något senare.
Börje Langefors: Det var -69. (...) det är ordet data, det var det jag argumenterade för, att dataproduktion och datoranvändning kommer att bli den stora betydelsefulla resultatet av ’computers’. Och att man borde kunna kalla det för ’databehandlingsmaskin’ pratade vi om, vi jämförde med tyskarnas ’Datenverarbeitungsmaschinen’, men jag sade att ett så långt ord kommer inte att gå att använda, så man kan ju lämpligen korta av det till ’datamaskin’, och då var motargumentet att då har man ju inte sagt vad maskinen gör, och då sade jag, om jag återger det ordagrant som jag sade i radion, ”att någonting får väl folk för fan tänka själv”. Sedan så sade jag att man skulle dessutom ännu hellre kunna ta ett ännu kortare ord som ’dator’, och så lade jag till att det ordet kommer bli så vanligt att journalister kommer att skriva det ordet ofta, och de kommer inte orka med att skriva databehandlingsmaskin, inte heller datamaskin, men dator det skulle de kunna. Och sedan kom det ju fram att det här ordet hade en flexibilitet, så man kunde till exempel tala om ’datorisering’, det är lättare än att säga ’datamaskinisering’, så det var bakgrunden till förslaget. Och sedan så lanseras det då i den här boken Introduktion till informationsbehandling och på en konferens som jag nu har glömt vad den hette, men där jag föreläste om datamaskiner, universitetens framtida användning av datamaskiner, tror jag att ämnet var, och där nämnde jag att man kan ju lämpligen kalla det för ’dator’ och så kan man ju jämföra det med ’traktor’ till exempel. Och det blev ju väldigt populärt, det tog ju Dagens Nyheter upp genast.
Hans Karlgren hade en krönika i SvD, men oklart om denna text har publicerats i tidningen. Även oklart om det är Hans Karlgrens egen berättelse eller om han återberättar nån annans. Den som berättar var i alla fall med i Svenska elektriska kommissionen när ordet "dator" uppfanns.
Länk: Politiska ord: dator — Ingenjörslatin
Citat:
Efter mycken vånda stannade vi för dator, bildat ur data och ändelsen or, eller snarare tor (ty ordet är att betrakta som ett "teleskopord", som vitamin som är bildat ur vita och amin). Data är ju vad dessa maskiner sysslar med och (t)or är ett ordled som i många svenska ord betecknar någon som är aktiv: motor, traktor, separator, arrendator, agitator, fotbollspromotor, för att nu nämna exempel på svenska ord som är gängse långt utanför de snäva, stundom latinkunniga kretsar som till vardags talar om examinatorer och professorer.
Aktiva, nästan som mänskliga aktörer, är ju just vad datorer är, i motsats till alla andra människoskapade tingestar - med undantag för diktens och mytens homunculus. De två ingredienserna data och -tor angav sålunda de centrala elementen i föreställningen.
Dator är ett ord bildat i Sverige av svenskar ur element som då var och alltjämt är levande svenska.
Rättare sagt: bildat av en svensk: Börje Langefors, en av pionjärerna på området.