Diskussion:egen

Fick jag till det här? --Andreas Rejbrand 21 mars 2007 kl. 00.05 (CET)

Spontant tyckte jag att det kändes konstigt att hänföra definition 1 av egen till adjektiven. Sökte lite på Google och hittade att SAG (Svenska akademiens grammatik) anger ordet som fokuserande pronomen som är en undergrupp till relationella pronomen. Har tänkt att sätta mig in mer i pronomen så småningom och skapa fler mallar (utöver den skapade mallen {{sv-pronomen-personliga}} med därifrån länkade artiklar), och kommer då att gå igenom denna artikel igen i förhållande till de andra pronomenen i samma grupp. ~ Dodde 21 mars 2007 kl. 01.41 (CET)

Det är ett adjektiv både enligt SAOL och språkrådet [1]. --Andreas Rejbrand 21 mars 2007 kl. 07.26 (CET)

Kan du ange URL:en till SAG:s sida? --Andreas Rejbrand 21 mars 2007 kl. 10.14 (CET)

Hittar bara andra handskällor, bland annat [2] [3]. Anser som bekant inte att SAGs åsikt bör sväljas med hull och hår, men olika resonemang bör tas i beaktning. Vi bör vara observanta på när ett ord hänförs till en viss ordklass på grund av förenkling. Många ord har egenskaper som har ingredienser av flera ordklasser, eller som kan tillhöra olika ordklasser beroende på i vilket sammanhang ordet används. Denna fördjupade analys är förstås att föredra framför en förenklad, även om man kan ange under någon rubrik att det även finns ett förenklat synsätt i den klassiska grammatiken om så är fallet. Jag har inte tillräcklig kunskap om just relationella pronomen, varför SAG anser att ord som egen tillhör denna grupp och varför ordet enligt den klassiska grammatiken tillhör adjektiven, men jag får skaffa mig det innan jag skapar några nya pronomen-tabeller och redigerar denna artikel. ~ Dodde 21 mars 2007 kl. 16.26 (CET)

Jag har nu tittat även i Svenska Akademiens språklära. Också denna hänför den första definitionen av egen till ordklassen pronomen, närmare bestämt "framhävande pronomen", vilket väl är en synonym till "fokuserande pronomen" som används av SAG. Denna grupp som åtminstone består av själv, egen och enda, tillhör relationella pronomen i båda böckerna. Denna indelning grundar sig på ordets betydelse, medan man naturligtvis även kan kalla egen för ett adjektiviskt pronomen på grund av dess likhet i böjningar efter numerus, genus, sexus och i vissa fall bestämdhet. Andra adjektiviska pronomen är exempelvis någon, denna och övrig. Skillnaden med adjektiv är, förutom att böjningen inte helt följer de vanliga adjektiven, att de fokuserande/framhävande pronomenen (eller andra adjektiviska pronomen) inte är beskrivande (av substantiv) som adjektiv enligt den traditionella definitionen av adjektiv är. Definitionen är dock enligt min mening ett vanligt adjektiv med vanlig böjning. ~ Dodde 12 maj 2007 kl. 01.50 (CEST)

Borde vi inte i ett sådant här fall helt enkelt se till att låta det framgå så tydligt som möjligt av artikeln att ordet beskrivits olika på olika ställen? Jag kan sträcka mig till att SAG:s beskrivning kan få företräde i den meningen att den får avgöra valet av ordklassrubrik (kategoriseringen behöver vi ju inte oroa oss för, i och med att det hur som helst också finns ett adjektiv). Sedan behöver "egen" inte syfta på ett subjekt och det finns åtminstone någon konstighet i exempelmeningarna, men jag återkommer. Ever wonder 12 maj 2007 kl. 12.49 (CEST)

Nu tycker jag att min "fina" artikel har blivit bra mycket sämre. Varför krångla till allt? Min beskrivning av hur adjektivet böjs behövs; annars framgår ju inte böjningen! Dessutom är det bara bra om översättningen är korrekt och inte bara "någorlunda åt rätt håll". --Andreas Rejbrand 12 maj 2007 kl. 15.57 (CEST)

Jämför min version mot nuvarande. --Andreas Rejbrand 12 maj 2007 kl. 15.58 (CEST)

Finns det någon som begriper "adjektiviskt pronomen, fokuserande pronomen/framhävande pronomen"? Dodde: krångla inte till allt! Dessutom tycker jag "egen" i allt väsentligt fungerar som ett adjektiv, och den normerande ordboken SAOL instämmer. --Andreas Rejbrand 12 maj 2007 kl. 16.00 (CEST)

Andreas, ordet egen är vad det är oavsett hur man väljer att namnge huvudklassificeringen. Pronomen är en sådan grupp, som fogas samman av betydelsen av ordet, medan den syntaktiskt kan skilja sig mycket och tangera många olika ordklasser. Den dåvarande artikeln innehöll felaktigheter vad gäller böjning, eftersom maskulinum är egne för adjektivet och egna för pronomenet, och adjektivet kompareras medan pronomenet är okomparerbart. Detta framgick inte i den tidigare artikeln. Egen som adjektiv och egen som pronomen är två helt olika ord och kan inte dela böjningstabell. När det gäller din beskrivning av grammatiken runt egen så är den förenklad och bygger på en inte alls så djupgående analys av ordet utan mer exemplifierande svar på en enkel och direkt fråga. Jag har lagt till information enligt Ever wonders önskemål som förklarar klassificeringsproblematiken. Du säger att jag inte ska krångla till det. Men nu är det så att verkligheten är inte alltid förenklad. En ordboks uppgift är enligt min åsikt inte att smita undan, utan ta tag i och förklara problematiken efter bästa förmåga. Det finns naturligtvis mycket i artikeln som kan förbättras. Men det första steget måste bli att ta bort felaktigheter. Indelningen av pronomenet egen i undergrupper som anges på fetstilsraden, är väl inte så svårt att förstå. Vad som menas med de olika undergrupperna får väl framgå med tiden då artiklarna för dessa uppslagsord skapas. Det är ingen lösning att ta bort denna relevanta informationen. ~ Dodde 12 maj 2007 kl. 16.13 (CEST)

Angående komparation av ordet "i den egent­liga bet. (se 1), som strängt logiskt ej synes tillåta densamma", se dock SAOB. (Spoiler: "särsk. superlativen kommer till anv. för att åt ordet giva en intensivare bet. l. göra uttr. mera emfatiskt;".) Ever wonder 13 maj 2007 kl. 00.39 (CEST)

Språkhistoriskt sett verkar det ju finnas många olika varianter (exemplena i SAOB går ju tillbaka till 1800-talet och tidigare), men i nutida språkbruk (annat än möjligen dialektalt) skulle jag personligen ha svårt för konstruktionen "..min egnaste egendom", annat än i betydelsen "..min egendomligaste egendom". Jag skulle säga "min egen egendom" eller starkare "min alldeles egna egendom" eller liknande. ~ Dodde 13 maj 2007 kl. 01.27 (CEST)

Bestämd form

Heter det verkigen egna/e i bestämd form? Jag har alltid trott att det var egen i bestämd form och egna i plural. I exempelmeningarna verkar båda två användas som bestämd form av någon anledning, och enligt SAOL heter det Hennes eget hus.[4] – Smiddle 13 februari 2010 kl. 11.55 (CET)

Språkrådet menar att man ska använda "egen" i bestämd form, utom om ordet följer ett adjektiv eller adverb, alltså borde man säga "min första egna bostad" och "min alldeles egna bostad".[5] Jag tycker dock att det låter fel att säga "alldeles egna". –föregående osignerade kommentar är från ÅttioFem (diskussion • bidrag)

Ordet egen (som pronomen) är onekligen speciellt, men min språkkänsla kan inte annat än att hålla med Språkrådet i samtliga dess påståenden på ovanstående länk. När det gäller egen i betydelsen egendomlig är det mindre komplicerat och grammatiktabellen på uppslaget torde vara riktig. ~ Dodde 13 februari 2010 kl. 18.31 (CET)