Diskussion:jord

Mike, jag tror det blev ännu mer kaos när du bröt upp översättningarna, även om jag vet att det kommer behövas förr eller senare. Om du själv är osäker är det bättre att fråga om kategoriseringarna här än att lägga dom i definitionslimbo. Alla översättningar jag la in är så vitt jag väldigt synonyma med svenska "jord" och dess nyanser. Och hur är det mer versalerna? Att engelskan använder "Earth" vet jag, men hur är det med franska? Dom är så vitt jag vet inte så pigga på att använda stor bokstav i samma utsträckning som engelsmännen. Samma fråga för polskan.

Och jag tog bort definitionen som element eftersom det är ett encyklopediskt koncept som på sin höjd är en nyans av 1.

Peter ^Isotalo 25 april 2006 kl.07.51 (UTC)

• Även om *du* vet att samtliga översättningar stämmer överens i samtliga betydelser, hur kan den tillfälliga läsaren vara säker på det? Och när det väl ska sorteras sedan, när det kommit till ytterligare n stycken översättningar, så ska man alltså springa runt och leta rätt på samtliga dessa bidragslämnare och be dem städa? (Eftersom de kanske är de enda aktiva wiktionarianerna som talar/förstår vissa av språken och kan bekräfta att betydelsen passar in på samtliga). Om någon ska lägga in en betydelse till, måste man då också springa runt och leta efter vilka som lagt in de nuvarande betydelserna, för att få reda på om de även passar in på den nya betydelsen? Jag är kort sagt övertygad om att det blir mycket mindre jobb med att göra sorteringen med en gång.
• Jag versaliserade engelska (för planeten) och tyska. Hur så? Jag skrev franska elementet med liten bokstav (som de gör på fr:wp), och har överhuvudtaget inte rört polskan.
• Det här med "encyklopediskt koncept" skulle kunna appliceras på troligen minst hälften av alla substantiv. Planeten "Jorden" är också ett encyklopediskt koncept - diskvalificerar det den betydelsen från wiktionary? Och att se det grekiska elementet som "en nyans av 1" är jag väldigt tveksam till - betydelsen 2 skulle jag se som minst lika mycket "en nyans av" (eller utveckling av, eller härledning från) nummer 1, då det kommer av "jord (material)" -> "jord (att brukas)" -> "jord (som brukas av en viss person)". I båda fallen härstammar det från materialet "jord", men det har inträffat två olika betydelseglidningar, åt olika håll. Därtill måste man, om man slår samman det grekiska elementet med materialet, notera att synonymerna *inte* är synonymer till elementet "jord", utan enbart gäller för delbetydelsen "material", samt beträffande den engelska översättningen så finns minst två möjligheter för materialet (earth, soil) men enbart en för elementet (earth). Dessa anledningar anser jag tillräckliga för att ge elementet sin egna post.

\Mike 25 april 2006 kl.10.38 (UTC)

• Ju tidigare uppdelningen är på plats desto bättre.
• Vad gäller franska, så lade jag till det, jämför fr:Terre.
• Håller med Mike om att elementet har sitt berättigande, och jag förstår fortfarande inte denna hetsjakt på att kasta ut allt som det kan finnas någon som helst motivation till att kasta ut. Plats är inte ett problem, i detta fall är definitionerna näppeligen svåröverskådliga. Så varför?

--sanna 25 april 2006 kl.11.01 (UTC)

Elementet är en encyklopedisk nyans av "jord" som i "mylla" precis som det kinesiska konceptet. Inte ens SAOB ger det en egen definition. Det, om något, är en anledning att inte ge det en helt egen post.

Peter ^Isotalo 25 april 2006 kl.15.41 (UTC)

Eftersom jag utgår från att det är fler än jag som skulle vara skeptiska till att ge varje tänkbar mytologisk nyans av ett ord (det måste finnas tusen och åter tusen av dom) en egen post så slog jag ihop 4 som en nyans av 1. "Det finns utrymme" tycker inte jag är ett särskilt bra argument för att behålla något. Bara att man kan göra något är inte en anledning att göra det. Dessutom finns det exempel från andra ordböcker att följa.

Peter ^Isotalo 29 april 2006 kl.06.58 (UTC)

Att någon tröttnar på att upprepa sina argument innebär inte att det finns konsensus för din åsikt Peter. I detta fall finns det snarare konsensus mot, och det är i sådana fall mycket osnyggt att genomföra ändringen ändå. Vad gäller elementet jord, så finns det t ex där utrymme för att ange de samordnade termer (de övriga elementen) som finns, vilket blir mycket konstigt i den struktur du nu skapat. Jag rekommenderar återställning av elementet som egen betydelse.--sanna 29 april 2006 kl.08.30 (UTC)

Angående huruvida gjord är en homofon till jord eller inte så finns det gott om människor som uttalar dem lika, dvs med långt o-ljud. Det kanske kan stå med som alternativuttal? Oxel 29 april 2006 kl.11.19 (UTC)

sanna, dom etablerade ordböckernas analys borde väga mycket tyngre än enskilda skribenters åsikter, och jag tycker inte det är helt hederligt att rakt av kalla det "min åsikt". Men vill ni köra över mig i det här fallet, så varsågod. Jag tycker bara inte det gynnar artikelstrukturen att peta in så överspecifika encyklopediska definitioner. Det bäddar för framtida sci-fi-mytologicruft och liknande.

Oxel, jag säger inte emot rakt av, men jag tror det är många som helt enkelt inte tänker på om dom uttalar det med kort eller lång vokal och bara utgår från att det är samma för att dom låter rätt lika. Eftersom skillnaden mellan kort och lång vokal är väldigt viktig i svensk fonologi så tror jag inte att modersmålstalare säger fel vidare ofta ens i ledigt tal. Jag misstänker att avvikelsen är så marginellt att det inte är värt att påpeka. Dessutom så ska ju en ordbok vara lite mer instruktiv än beskrivande vad gäller uttal. Viktigare undantag är t.ex. tisdag med kort istället för långt /i/, vilket är ett mycket vanligt alternativuttal.

Peter ^Isotalo 1 maj 2006 kl.07.26 (UTC)

SAOB skäms inte för att sätta elementet "jord" som en egen (under)betydelse. Det ger då förstås frågan: ska vi slå samman vad SAOB delar upp som underrubriker, till en enda punkt? \Mike 2 maj 2006 kl.04.29 (UTC)

Vi har redan ungefär samma struktur som SAOB. Det är bara frågan om vi vill ha alla nyanserna av jord som i "fast mark" och liknande.

Peter ^Isotalo 4 maj 2006 kl.07.59 (UTC)

Vänta, förstår jag dig rätt nu - vi ska alltså inte dela upp orden i lika många delbetydelser som SAOB gör? \Mike 4 maj 2006 kl.14.53 (UTC)

jord/hjord/gjord

Peter har tagit bort gjord som en homofon till jord med kommentaren att gjord skal ha kort vokal, vilket den väl så vitt jag vet har i de mellansvenska dialekter där 'rd' blir en retroflex. Hur nordlig svenska behandlar gjord (av göra) vet jag inte, men i min dialekt är de homofoner alla tre. Jag kan mycket väl acceptera att inte markera dessa som homofoner baserat på att de inte är så (om det nu är så, jag har kortare o i gjort än gjord) i mellansvenska. Däremot undrar jag om talare av denna dialekt kan bekräfta att även substantivet gjord ( idag mestadels bevarat i form av sadelgjord) tillika har kort vokal, eller om substantivet gjord kan betraktas som en giltig homofon till jord.--sanna 1 maj 2006 kl.08.09 (UTC)

Vad sägs om att jämföra verb-gjord med perfekt particip av verb som böjs likartat? Jag kan inte komma på något just nu, men något till måste finnas. Om jämförelseverbet har t.ex. lång vokal i samma böjning, så kan man nog betrakta som det som mer eller mindre korrekt uttal.

Peter ^Isotalo 1 maj 2006 kl.13.17 (UTC)

Jag håller med sanna om uttalet av "gjord" - jag kan för mitt liv inte förstå hur någon kan uttala det med kort "o"... ;) \Mike 2 maj 2006 kl.04.29 (UTC)

Angånde Peters upprop för ord med samma böjning som "gjord" - det närmaste jag kan komma på är smörja -> smord, vilket jag också uttalar med långt "o". Vidare ger SAOB uttalet "jω⁴rd" för verbformen och substantivet, där ω anges vara samma ljud som i "os" eller "ost". Däremot anges uttalet för smord som "smO⁴rd, där o anges som ljudet i "oss" eller "folk" - versala "O" finns inte med i listan dock. (Så jag hoppas att det inte ska beteckna samma vokal, för den likheten håller jag inte med om...) \Mike 29 maj 2006 kl.12.02 (UTC)

Personligen tycker jag såväl gjord som gjort låter bra både med kort och långt o-ljud. Själv använder jag nog oftast kort o-ljud, men här i Småland är långt o-ljud nog vanligare tror jag. Smord har jag däremot svårt att föreställa mig med kort o-ljud. ~ Dodde 14 mars 2007 kl. 10.52 (CET)

Ok, då skriver jag in småländska där så får representanter från övriga dialekter lägga till vilka de kan bekräfta. \Mike 14 mars 2007 kl. 10.56 (CET)

Eller förresten, efter lite eftertanke, både kort och långt funkar nog rätt bra. (med kort o som i lort och rott, och inte som i rått och bort). Använder smooord själv, men kan nog påminna mig att jag har hört smord också. Inte ett så vanligt ord att man kan föra statistik direkt dock på vad man har hört. ~ Dodde 14 mars 2007 kl. 11.01 (CET)

Jag har suttit här framför datorn som en idiot och upprepat jord/hjord/gjord flera gånger för mig själv och konstaterat att jag uttalar de precis likadant. :D Gjort däremot uttalar jag med kort o. /Jiiimbooh 14 mars 2007 kl. 21.18 (CET) (Skåne)

Hehe, "gjort" kan jag uttala med antingen kort eller långt 'o', "gjord" uttalar jag dock enbart med långt. :) \Mike 15 mars 2007 kl. 09.03 (CET)

Knappast bara i småländska och skånska som gjord kan uttalas med lång vokal. Jag har ändrat kommentaren. /Fenix 26 juli 2009 kl. 22.57 (CEST)

Jorden eller jorden?

Varför ligger inte planeten Jorden under eget uppslagsord med stor begynnelsebokstav? Alla andra planeters namn stavas med stor bokstav så det borde väl jordens namn också göra. Jag ser nu när jag skriver att när man talar om jorden så kanske det är liten bokstav men när man refererar till namnet på planeten borde det ändå vara stor bokstav? Max Speed 20 augusti 2007 kl. 16.03 (CEST)

Såg nu att det stog "Redirect så länge" på vidarekopplingen. Då skapar jag en sida om planeten då. Max Speed 20 augusti 2007 kl. 16.06 (CEST)

Svenska språkrådet förklarar i sin frågelåda varför jorden, månen, solen och universum i svenskan inte räknas som egennamn och därför stavas med liten bokstav [1]. Alla håller inte med om den bedömningen och därför använder dessa stor initialbokstav. Det är rimligt om båda formerna beskrivs dock eftersom båda används, men språkrådets kommentar bör också nämnas i artikeln. I normalfallet brukar vi ha en huvudartikel som beskriver ordet och en "halvartikel" som bara skriver att det handlar om en stavningsvariant (eller vad det nu handlar om) av stavningen som används i huvudartikeln. I enlighet med den normala strukturen föreslår jag att innehållet i artikeln Jorden infogas i artikel jord och Jorden görs om till "halvartikel". ~ Dodde 20 augusti 2007 kl. 18.25 (CEST)