Diskussion:katt

Jag tycker det är kul med information om dialektala varianter, men gränsen mellan vad som uppfattas som provinsiell men ändå godtagen svenska och vad som ses som "dialektalt" och kanske inte bör skrivas i formell text är lite olika. På västgötska kan man i alla fall lägga till -a för att få bestämd form på en uppsjö substantiv. Här uppges att "katta" går att säga på småländska. Frågan är om detta verkligen gör sig bra i grammatikmallen som alternativ? Det är självklart fråga om var gränsen går. Det skulle vara kul med mer liberala ramar, men då finns det mycket att lägga till här. Och vad gäller den här böjningen med "katta" tror jag den kan finnas i götamål över lag? Svenji ♥ 3 juli 2009 kl. 01.36 (CEST)

Också lite tveksam och håller med om att det här med dialekter och provinsiella skillnader kan vara knepigt att få in på ett bra sätt. Just när det gäller katta, så är det faktiskt inget som jag kan påminna mig ha hört, även om jag bor i Småland. Möjligtvis från någon av Emil-filmerna. Tveksamt om såna här allmänna drag i talspråklighet i vissa dialekter gör sig bra att redovisas alls, utan att det lätt blir krångligt i sin knapphändighet i den information som ges. ~ Dodde 3 juli 2009 kl. 05.27 (CEST)

Jag håller med om att det inte går att redovisa alla upptänkliga dialektala böjningar i grammatiktabellen. Möjligen under en grammatikrubrik, eller kanske till och med en ny "dialektnoteringar" eller något dylikt. Dodde: jo, ordet förekommer i Emil-filmerna. Minns du exempelvis Lille katt, lille katt, lille söte katta/vet du att, vet du att, de e mörkt om natta/...

Och på tal om det så undrar jag om inte natta är mer allmänt spritt även i skriftspråk? (I.v.f. i uttrycket rena natta) \Mike 3 juli 2009 kl. 11.06 (CEST)

Rör sig detta inte om ett dialektalt uttal som inte är specifikt för det här ordet? (Iofs kan just det här ordet/formen vara specifikt känt mer allmänt och på så sätt förtjäna att nämnas.) Jag håller med om att det i varje fall definitivt inte bör vara i böjningstabellen, möjligen under någon rubrik (grammatik? varianter? användning?). /Fenix 3 juli 2009 kl. 12.19 (CEST)

Håller med Fenix om det (dock inte variant-rubriken, som är till för varianter av grundformen). Kan känna ibland att varken grammatik- (hur ordet böjs osv.) eller användningsrubriken (hur, när och var ordet används osv.) träffar riktigt rätt. Dialektnoteringar som Mike föreslår är ett bra förslag, men möjligen lite för smalt då man fortfarande inte får med provinsiella eller regionala skillnader. Kan dock inte komma på nåt rubriknamn som sammanfattar detta. Tills vidare får vi kanske nöja oss med att man får välja mellan "användning" och "grammatik" efter vad som passar mest in. ~ Dodde 3 juli 2009 kl. 13.07 (CEST)

(redigeringskonflikt) Ändelsen -a för bestämd form singular är sannerligen inte specifik för ordet "katt" - vi har också natta, koa, broa... (bara för att ta de som förekommer i ovanstående visa). Sedan har vi vissa neutrer som får ett extra -a i bestämd plural: skalena istället för skalen, till exempel. Be mig däremot inte om någon regel om när man kan använda -a och när man inte kan det... :P \Mike 3 juli 2009 kl. 13.31 (CEST)

I värmländska, och säkerligen majoriteten av traditionella skandinaviska mål, böjer man feminina substantiv med -a i bestämd form singularis. "Natt", "ko" och "bro" är feminina ord. Diupwijk 16 januari 2010 kl. 10.41 (CET)

Katta torde väl dock vara bestämd form för katta och inte katt eftersom katt är ett maskulint ord, till skillnad från natt, ko och bro som är feminina ord. ”Lille söte katta” borde syfta till en katt av honkön. (-e i lille och söte är vanliga i Östergötland och Norra Småland oavsett genus.) --Lundgren8 (d · b) 14 juli 2012 kl. 14.24 (CEST)