Diskussion:sätta

[1]: Ja och nej, man kan både "sätta sig" och "sätta" exvis ett barn i dess stol, så det måste inte vara reflexivt även om det kan vara det. \Mike 18 december 2007 kl. 13.48 (CET)

Okej, men definitionen som ges där är väl iaf reflexiv? Sen behövs väl en definition för den oreflexiva betydelsen -Moberg 18 december 2007 kl. 14.10 (CET)

mm, håller med Moberg där... ~ Dodde 18 december 2007 kl. 21.31 (CET)

---

Hur fel är supinum suttit för detta verb? –dMoberg 28 september 2008 kl. 18.53 (CEST)

Eller sättit för den delen!? –dMoberg 28 september 2008 kl. 21.49 (CEST)

Suttit är supinum för sitta, inte sätta. Liksom sprungit är supinum för springa, inte spränga. Liksom runnit är supinum för rinna, inte ränna (på stan). Har inget svar på varför, men tycker att det låter fel på annat sätt. Någon annan får försöka svara på hur man vet att supinumet ska ha ett extra "i" eller inte i sin supinumform. Sättit låter som ett ord som en 3-åring skulle kunna tänkas använda. Är det möjligtvis "mjuk" böjning av ett "hårt" verb som gör att detta låter fel, Mike, du som har koll på vad mjuk och hård i fråga om verbböjningar egentligen är? ~ Dodde 29 september 2008 kl. 11.11 (CEST)

Jag skulle absolut kunna säga hur har du sutti fast den här egentligen, men jag vet att det inte är rätt. Hur vanligt tror ni den användningen är? Sättit får iaf >1000 träffar på google :) –dMoberg 29 september 2008 kl. 18.29 (CEST)

"Suttit fast den" torde syfta på "sätta"-betydelsen. Google ger 2 relevanta träffar [2] (och likaså ger "sättit fast den" bara två relevanta), medan "satt fast den" får mellan 1000 och 3700 träffar [3] (Google verkar inte kunna skilja på "sätt" och "satt" på ett tillförlitligt sätt). Knappast en vetenskaplig undersökning, men för mig låter det inte orimligt att suttit och sättit kan vara så ovanligt som 500-1000 gånger ovanligare, som enligt Google-sökningarna ovan. I böcker och tidningar torde det knappast alls förekomma. ~ Dodde 29 september 2008 kl. 19.35 (CEST)

"Hård" och "mjuk" verbböjning? Det undrar jag om jag någonsin hört talas om förut... Google hade ivf inte hört talas om "hård vebböjning".

Jag funderade på om det hade med transitiviteten att göra men hittar inget uppenbart:

1. Transitivt:
   1. sätter - satte - satt
   2. bränner - brände - bränt
   3. tänder - tände - tänt
   4. skriver - skrev - skrivit
2. Intransitivt
   1. sitter - satt - suttit
   2. brinner - brann - brunnit

\Mike 29 september 2008 kl. 20.11 (CEST)

Starka och svaga verb menade jag förstås, inte hårda och mjuka ;) ~ Dodde 29 september 2008 kl. 20.51 (CEST)

Tja, det hjälper förstås inte det - ovan finns starka både med och utan -it i supinum. \Mike 29 september 2008 kl. 20.57 (CEST)

....Vilket gör att jag tror att "sätta" snarare är oregelbundet än starkt... Japp, min gamla mikrogrammatika håller med. Så jo, jag känner mig rätt säker på -t för svaga, -it för starka, -tt för dem som inte slutar på -a i infinitiv, och vad17 som helst för oregelbundna... :P \Mike 13 januari 2009 kl. 13.17 (CET)