Diskussion:salt

Vardagligt?

Jag anser att betydelsen "koksalt" inte bör ha klassificeringen "vardaglig" och att den möjligen också bör stå som betydelse 1, av skäl jag nämnt i Diskussion:natriumklorid, men jag ändrar ingenting innan frågan är utredd. Ever wonder 31 augusti 2006 kl. 09.25 (UTC)

Men salt är ju en vardaglig benämning på det vanligaste saltet NaCl. Kemiskt sett finns det många olika salter. Så salt har synonymerna bordssalt, koksalt, natriumklorid etc bara för definition 2, medan för definition 1 så är samtliga dessa hyponymer istället. Dodde 31 augusti 2006 kl. 12.24 (UTC)

Jo, men jag står fast vid vad jag skrev i natriumkloriddiskussionen:

"Naturligtvis är det "slarvigt" att helt enkelt tala om "salt" när man menar natriumklorid i en akademisk naturvetenskaplig diskussion, eftersom ordet salt i "kemiskt" fackspråk har en helt annan betydelse. Men i allmänspråket betyder salt i första hand just "koksalt" eller "natriumklorid". Detta är inte heller någon "vardaglig" benämning, utan den är självklar att använda även i formella sammanhang - akademiska uppsatser inom humaniora och samhällskunskap, journalistik av högsta "seriositetsgrad", riksdagsdebatter - förmodligen även i livsmedels- och handelslagstiftning men där är det möjligt att man sökt sig till det naturvetenskapliga begreppet för att skapa en absolut tydlighet. Det rör sig alltså inte om en skillnad mellan formellt och informellt, utan mellan (ett specifikt) fackspråk och allmänspråk, och i allmänspråket är det inte "slarvigt" eller på något sätt mindre korrekt att säga salt då man talar om natriumklorid utan det är helt enkelt "så det heter". Lägg även märke till att den allmänspråkliga betydelsen är äldst."

Den betydelse salt har inom kemin är alltså inte på något sätt den "egentliga" eller korrekta. Den ej fackspråkliga betydelsen är naturligtvis "vardaglig" i den meningen att den är en del av vardagsspråket, men den har inte ett "vardagligt" stilvärde utan är... ja, ett helt vanligt ord som råkar ha en annan betydelse i naturvetenskapligt (kemiskt) fackspråk. Ever wonder 31 augusti 2006 kl. 13.01 (UTC)

Ja det är självklart så. Att bara ta bort vardagligt-taggen gör det dock otydligt på motsatt sätt. Kanske kan man göra en förklaring under Ordets användning eller något och kanske modifiera definition 2 något... Dodde 31 augusti 2006 kl. 14.36 (UTC)

Eller helt enkelt byta ut vardagligt mot allmänt? Dodde 31 augusti 2006 kl. 14.41 (UTC)

Det är inte otydligare än i princip alla våra andra artiklar som saknar kommentaren (allmän). Alla definitioner som inte är fack- eller stilnivåspecifika måste utgås från att vara allmänna. Annars skulle vi behöva markera samtliga definitioner i hela ordboken som (allmän), vilket skulle bli rätt absurt. Det är när definition på något avviker från just allmänt bruk som det är relevant att markera detta.

Peter ^Isotalo 3 september 2006 kl. 09.59 (UTC)

Det är då stor skillnad Isotalo. De allra flesta artiklar saknar begreppsförvirringsproblematik som exempelvis salt och fart. Just därför är det mycket bra att förtydliga att den ena definitionen är just allmän och att den andra är specifik inom ett fackområde. "kat"-mallen har "allmänt" som ett specialargument, just för dessa och liknande artiklar. Även artiklar där den fackmässiga definitionen sammanfaller med den allmänna detinitionen, då man isåfall skriver ut exempelvis {{kat|fysik|allmänt}} -> (''fysik, allmänt'') för att förtydliga att det är såväl ett allmänt ord som ett fackord. Mycket bra förtydligande, inte det minsta felaktigt. Dodde 3 september 2006 kl. 14.05 (UTC)

Det är inte felaktigt, det är bara helt överflödig information. Om man inte markerar andra (allmänna) begrepp så behöver man inte markera det här eftersom det faktiskt inte är ett förtydligande. Det betyder ju absolut ingenting att skriva att något är i allmän användning, bara "det här kan du använda lite när som helst" som faktiskt är utgångspunkten i samtliga definitioner såvida dom inte har just en kommentar. Det är som att skriva (används i grundform, plural, bestämd och obestämd form) överallt. Det är markeringen av facktermen som är den relevanta eftersom den avviker från just allmänt bruk. Kan man markera ett ord som både fackspecifikt och allmänt så måste man faktiskt utgå från att det är ingetdera, annars måste man inkludera samtliga användningsområden, eftersom det garanterat finns fler. För salt rör det sig i så fall om allt från (matlagning) till (vägarbete).

Peter ^Isotalo 4 september 2006 kl. 06.34 (UTC)

Så du menar att även matlagning och vägarbete är två vetenskaper? Nej, kom med relevanta jämförelser om jag får be. Som jag skrivit innan så handlar det inte om att sätta allmänt framför alla ords definitioner utan endast i de fall då det är bra med extra tydlighet och kan råda begreppsförvirring. Om du nu anser att "allmänt" helt enkelt endast är onödigt, men inte felaktigt så kanske du kan tänka dig att gå mig tillmötes här, då jag anser att det inte alls är onödigt utan innebär ett förtydligande. Dodde 4 september 2006 kl. 13.51 (UTC)

Indelningen (kemi) är inte mer relevant bara för att det är en vetenskap. Det används ju minst lika ofta i just matlagning och vägarbeten. Men nu var det här mer ett försök att illustrera att jag tycker det verkar väldigt godtyckligt att peta in (allmänt) just här än att jag vill tillämpa såna kategorier.

Du duckar förresten mitt påpekande om att (allmän) faktiskt betyder "kan användas i alla sammanhang". Om man använder en form av specificerande kommentarer enbart för att skilja en definition från en annan mer specifik definition och enbart i artiklar där det finns en betydelse som är något fackspecifik (för naturvetenskap) så har den uppenbarligen inget syfte annat än att markera (inte fackspecifikt). Det känns som om syftet verkar vara att framställa naturvetenskapliga(re) definitioner som viktigare än vad dom egentligen är. Att något är akademiskt är inte ett argument för att det ska få hävda sig som likvärdigt en allmän definition i en ordbok. Det är sånt man har wikipedier till.

Och som lite förtydligande med grundproblemet här så är argumentet "det är inte fel" inte en särskilt bra anledning att tillföra information som redan är mycket självklar. Samma argument kan lika gärna användas för att lägga in kommentarer som skulle kunna vara (bestämd och obestämd form, singular och plural, vardagligt, högtidligt, slang, Stockholm, Göteborg, Malmö, etc.) och andra väldigt uppenbara självklarheter.

Peter ^Isotalo 4 september 2006 kl. 22.20 (UTC)

Lettiska

"es saltsu" verkar betyda "jag fryser" (es = jag). Däremot verkar "man" vara dativ av jag, varvid "man saltsu" skulle betyda "mig fryser" eller "fryser (för) mig". Det första är kanske den aktiva betydelsen (jag fryser /någonting/) medan den senare innebär låg temperatur? I vilket fall är det väl bäst att invänta någon som kan språket. – Smiddle 8 april 2011 kl. 20.44 (CEST)