Diskussion:tupel

Jag undrar om inte uttrycket "n-tipel" är minst lika vanligt. --Andreas Rejbrand 18 december 2009 kl. 17.27 (CET)

Tittar man på nätet är det ungefär dubbelt upp till "n-tupel"s fördel (178 träffar på svenska sidor gentemot 87), sätter man in siffror eller namn på tal så finns väldigt få träffar, men fortfarande en viss övervikt mot "tupel". Så: jag antar vi får redovisa "tipel" som en variant. Jag vet inte om du har någon speciell källa som föredrar att använda "tipel"? :) \Mike 19 december 2009 kl. 20.49 (CET)

1. Forsling/Neymark. Matematisk analys - en variabel (n-tipler)
2. Persson/Böiers. Analys i flera variabler (n-tiplar)

--Andreas Rejbrand 19 december 2009 kl. 21.15 (CET)

Jag känner att jag borde skaffa de böckerna för fullständighetens skull :) Jag funderar på om det kan vara likheten med multipel som ligger till grund till den varianten? \Mike 19 december 2009 kl. 22.14 (CET)

Jag har också tänkt på det. Nu är det faktiskt så trevligt att jag känner Forsling, så jag hade tänkt be honom om hans syn på saken. Det är ju också "irriterande" att de två böckerna använder två olika deklinationer... --Andreas Rejbrand 19 december 2009 kl. 22.17 (CET)

Angående pluralen är det så intressant att SAOL (och SAOB) accepterar både "-er" och "-ar" som pluraländelse för "multipel", så om vi antar hypotesen att "tipel" kommer därifrån, så är det kanske inte så konstigt att den tvetydigheten lever kvar. Men visst är det trevligt om man gå till källan. [Och apropå ingenting så använder Fråga Lund "tupel"]. \Mike 19 december 2009 kl. 22.58 (CET)