Diskussion:varda

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Jag är tveksam till [1] - min första gissning hade snarare rört presens konjunktiv. Framförallt för att jag inte kan komma på ett enda annat verb som i processen infinitiv->imperativ byter ändelsevokalen från -a till -e – -a:et kan bevaras (om det är ett -ar-verb) eller det kan tappas (om det är ett -er-verb). Men processen att byta -a till -e i infinitivet är vad jag förstår typiskt för presens konjunktiv (vara->vare, leva->leve) osv. Och betydelsen påminner trots allt om imperativet: Varde ljus = låt det bli ljus. Leve han = Må (=låt...) han leva. Vare det så = låt det vara så. Men jag ska se om jag någon gång kan få tag i en viss gammal grammatika, som såvitt jag minns tar upp lite sådana former... \Mike 3 januari 2008 kl. 13.00 (CET)

Du kan ha rätt! Jag tänkte inte så långt. Har riktigt svårt för formerna "vare", "leve" och liknande. "85" 3 januari 2008 kl. 13.39 (CET)

Funderar på [2]. Vad jag kan hitta om supinumformen vordit så verkar den formen ha varit i bruk i varje fall i fornsvenska. Men i 6:e uppl. av SAOL (1889) [3] anges att supinumformen vordit "br[ukas] ej i god svenska", och senaste SAOL anges att supinum saknas helt. Så frågan är då hur wiktionary ska ange detta. Som det nu sägs, att supinumformen existerar utan någon brasklapp, är IMO mindre lyckat. Likaledes funderar jag på imperativet. Jag kan inte hitta någon källa på att varde skulle vara ett imperativ - och formen med -e ser väldigt ovanlig ut för att vara ett imperativ - utan tror att det är en sammanblandning med presens konjunktiv-formen i uttrycket varde ljus. Notera att SAOL etc. speciellt påpekar att formen varde är pres.konj., men inte nämner någon imperativform. \Mike 5 maj 2013 kl. 07.58 (CEST)

Jag är ganska säker på att anledningen till att supinumform ”saknas” är att det användes med hjälpverbet ”vara” och därmed perfektparticipet. Man skrev t.ex. ”Han är vorden” snarare än ”Han har X”. Men jag vet att i dialekter finns t.ex. ”har vurtit” (som exemplet visar). Jag har aldrig tänkt på imperativen och här verkar imperativen som tas upp bara vara konjunktiven. I den källan verkar det jag sa om ”vara” + ”varda” bekräftas i alla fall. --Lundgren8 (d · b) 6 maj 2013 kl. 01.06 (CEST)