Ekel

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tyska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av Ekel 
maskulinum Oräknebart
Nominativ der Ekel
Genitiv des Ekels
Dativ dem Ekel
Ackusativ den Ekel

Ekel, m

  1. (känslor) äckel, leda, stark känsla av avsky
    Synonymer: Abscheu


Böjningar av Ekel 
neutrum Singular Plural
Nominativ das Ekel die Ekel
Genitiv des Ekels der Ekel
Dativ dem Ekel den Ekeln
Ackusativ das Ekel die Ekel

Ekel, n

  1. äckel - avskyvärd person
    Synonymer: Dreckskerl, Scheusal, Widerling