Imperativ

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tyska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av Imperativ 
maskulinum Singular Plural
Nominativ der Imperativ die Imperative
Genitiv des Imperativs der Imperative
Dativ dem Imperativ den Imperativen
Ackusativ den Imperativ die Imperative

Imperativ m

  1. (grammatik) imperativ, befallningsform
    Synonymer: Befehlsform