Klingeln

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tyska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av Klingeln 
neutrum Oräknebart
Nominativ das Klingeln
Genitiv des Klingelns
Dativ dem Klingeln
Ackusativ das Klingeln

Klingeln

  1. ringning
    Synonymer: Läuten
    Besläktade ord: klingeln
  2. böjningsform av Klingel