Knarren

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tyska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av Knarren 
neutrum Oräknebart
Nominativ das Knarren
Genitiv des Knarrens
Dativ dem Knarren
Ackusativ das Knarren

Knarren n

  1. knarrande
    Besläktade ord: knarren
    Die Tür wurde mit einem Knarren geöffnet.
    Dörren öppnades med ett knarrande.