Wiktionary:Bybrunnen/Arkiv15

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Innehåll

Standard-start-artikel[redigera]

För att underlätta för personer som kommer hit, kanske från wikipedia, och bara lägger in ett nytt uppslag utan kolla på ordlistan i övrigt, så tycker jag att:

==Svenska== 
===Substantiv===
{{subst|sv}}/{{adj|en}}/{{idiom|de}}
'''uppslagsordet'''
#definition av uppslagsordet

skulle kunna vara standard för alla nystartade artiklar. Det skulle antagligen minska alla nya uppslag som bara innehåller en halv mening utan några rubriker.

Om man vill använda egna mallar så är det enkelt raderat. –dMoberg 2 april 2008 kl. 21.14 (CEST)

PS. Kanske kan man låta detta vara standard endast för oinloggade användare! :) –dMoberg 2 april 2008 kl. 21.14 (CEST)


Konstruktioner och semantiska relationer invid sin definition[redigera]

Se även Malldiskussion:konstr.

Idag så tar semantiska relationer som synonymer, antonymer etc ganska stor plats och det är inte alltid helt självklart till vilken definition de hör. En lösning på det skulle kunna se ut som följer:

tenta

  1. (vardagligt) kort för tentera; skriva en tentamen
    Äntligen lyckades jag tentat av matten.
    Och jag tentade upp biologin också. Liksom svenskan.
    Vanliga konstruktioner: tenta, tenta något, tenta av något, tenta upp något, tenta någon gång
    Synonymer: avlägga prov, undergå tentamen

Vad tycker ni? Ser det bra ut? Kan nåt göras bättre? //Skal 8 oktober 2008 kl. 02.42 (CEST)

Som medförslagsgivare stödjer jag just detta utseendet fullt ut. Men det innebär rätt mycket jobb att ändra alla artiklar så jag skulle gärna se att flera anmäler sig bidragande till arbetet med uppdatering av de aktuella sidorna. Listor över dessa sidor kan skapas med bot. ~ Dodde 8 oktober 2008 kl. 02.46 (CEST)
Det ser fint ut. Men var ska gränsen dras? Antonymer? Besläktade ord? Jag tycker att besläktade ord kan få palts under etymologi-rubriken, fast då kanske jag har missuppfattat det ordet? (ha tenta borde inte vara en konstruktion av verbet tenta)dMoberg 8 oktober 2008 kl. 10.06 (CEST)
(Du har rätt om verbkonstruktionen - ändrar). Gränsen är lätt att dra. Konstruktioner + semantiska relationer är de rubriker som isåfall flyttar in under respektive definition. I praktiken är det alltså konstruktioner, synonymer, antonymer, hyperonymer, hyponymer, kohyponymer, holonymer, meronymer, troponymer, och jag tror nog att besläktade ord räknas med här också. Det kan tyckas vara många, men alla dessa rubriker förekommer knappast för samma ord. Vi frigör utrymme i höjdled vilket minskar scrollandet och vi ökar samtidigt översikten. Besläktade ord hör inte hemma under etymologirubriken. Den är till för ord som delar rot, men har olika ordklassändelser exempelvis. I princip: ord som är avledningar åt ena eller andra hållet.~ Dodde 8 oktober 2008 kl. 11.01 (CEST)
Hmmm, det lär bli ett enormt jobb att ändra detta i våra tusentals uppslag... Går det att automatisera, det vill säga att sköta arbetet med robot? Förslaget i sig motsätter jag mig inte, men jag motsätter mig att fördelen med det överväger "jobbigheten" i att ändra. Calandrella 8 oktober 2008 kl. 13.40 (CEST)
Jobbigare saker har vi genomfört och är vi fler så går det smidigt. Det vore nog bra att manuellt göra detta så får man värdera om orden är rätt placerade samtidigt. Och även så att eventuella problem som dyker upp blir aktualiserade. Många synonymer har ex.vis. listats allt för lättvindigt. ~ Dodde 8 oktober 2008 kl. 17.55 (CEST)

Jag började diskutera detta med Dodde för en liten stund sedan och kom i den diskussionen fram till att jag nog i princip är svagt positiv till förslaget, men som det nu står så har jag lite åsikter som förhindrar mig att vara starkt för förslaget:

  1. För mer kompletta artiklar, där det står angivet både synonymer, antonymer, konstruktioner, fraser, och vem vet vad mer, så blir det ganska långa avstånd mellan definitionerna, à la SAOBs nätupplaga. Detta skulle kunna ordnas genom att avsnittet (allt utom exemplen?) görs döljbart. Nackdel med det är förstås att vi lägger ytterligare krav på läsaren att köra med javascript aktiverat. Fördelen är att sidorna skulle kunna bli mycket mer överblickbara.
  2. Tydligheten i de givna designexemplen brister. I synnerhet om vi inte ska dölja sektionerna så blir det en mycket kompakt textmassa där man som läsare helt saknar referenspunkter för att hitta ett sökt avsnitt. Definitioner och exempelmeningar innehåller redan rikliga mängder av både rak och kursiv stil, så att det står en "rubrik" i rak stil som sedan följs av kursiv text, syns inte vid en genomögning utan kräver att läsaren läser mer eller mindre rubbet för att hitta fram. Det försök som gjorts här ovan om med att färglägga "rubriken" är emm inte alls tillräckligt - själv upptäckte jag överhuvudtaget inte färgen förrän den påpekades för mig (ja, jag hade vid senaste testen jag gjorde ett "fullgott färgseende") (men visst, det syns något bättre med en vit bakgrund, även om jag påstår att det fortfarande inte räcker). Och rent principiellt, så säger jag här som jag sade till Dodde nyss att

    "Jag tycker inte alls om att använda färg för att få saker att stå ut - med vissa undantag: *om* man använder färg för att framhäva ett visst ord/fras i en text för att betona eller ange att det finns någon speciell betydelse/mening hos ordet i det sammanhang i vilket det står, så kan jag acceptera färg som framhävandemetod. Att använda färgad text för att man ska hitta rätt avsnitt i en text är däremot emm förkastligt - då skulle det behövas något illgrönt eller liknande för att det skulle synas. Och då har vi inte ens tänkt på att vi gör sajten [mer svåranvänd] för personer med nedsatt färgseende. [...] Ett exempel på sammanhang där det [emm] är ok att använda färg för att framhäva (eller snarare särskilja från övrig text) något, är "hyperlänkar"."

    Poängen är alltså att en läsare snabbt ska kunna leta fram det stycke som handlar om t.ex. synonymer. Som våra sidor är uppbyggda nu så går det lätt att göra genom att ögna igenom sidan efter rubriker, och sedan läsa dessa rubriker för att sålla fram den rubrik man är intresserad av.
    Frågan är då förstås hur man lättast hittar en struktur som fortfarande gör det lätt att hitta till rätt avsnitt. Börja varje sådan rad med en att fetstila "rubriken" och/eller lägga till någon slags punkt/pil/stjärna/whatever före? Jag tror det skulle hjälpa mycket (men jag har förstås inte studerat "webbaserad användarvänlighet"-teori och kan därmed inte säga något med hundra procents säkerhet). *Ett* förslag:
    tenta
    1. (vardagligt) kort för tentera; skriva en tentamen
      Äntligen lyckades jag tentat av matten.
      Vanliga konstruktioner: tenta, tenta något, tenta av något, tenta upp något, tenta någon gång
      Synonymer: avlägga prov, undergå tentamen
  3. En stor fördel är att antalet rubriker kan minskas, och därmed storleken på innehållsförteckningen. Det är något som inte ska underskattas!

När jag funderar vidare här under helgen så kommer jag kanske komma på fler saker, men jag bryter här för ikväll. \Mike 10 oktober 2008 kl. 21.12 (CEST)

Som framkommer av diskussionen på Malldiskussion:konstr så var inte syftet att markera eller framhäva konstruktionerna (eller synonymerna och de andra symantiska relationerna), utan tvärtom att inte framhäva dem som "viktigare" än definitionerna osv. Syftet var helt enkelt att särskilja dessa mot definitionerna och exempelmeningarna så att inte allt skulle bli en grötig massa, dvs. att bryta lite grann mot definitionen och exempelmeningarna. Personligen tycker jag inte alls att det är fel att arbeta med färger för att underlätta ögat. Nu finns det de som har annorlunda färgseende, men det i sig är inget argument för att inte göra det lättare för de flesta. Vi provade med att sätta en stor punkt innan, men det blev också grötigt - då dessa bröt alltför mycket mot resten. Fetstil framhävde det hela alltför mycket så fokus kom ifrån den viktigaste definitionen. Den lite mjukare färgen tyckte jag blev precis lagom för att särskilja, men inte framhäva, dessa rader. En liten punkt som du föreslog ovan fungerar också, ganska snyggt och inte så störande, men jag anser fortfarande att det bör vara utan fetstil. Du sa själv att du inte kunde uppfatta nyansskillnaden så jag antar att du då inte har något emot att färgskillnaden finns kvar. Det är för övrigt samma färg som används i {{f}} och {{m}} samt {{ö}}-mallarna, och det är en färg som inte skär med övriga färger som används på Wiktionary. Alltså:
  1. tenta
    1. (vardagligt) kort för tentera; skriva en tentamen
      Äntligen lyckades jag tentat av matten.
      Vanliga konstruktioner: tenta, tenta något, tenta av något, tenta upp något, tenta någon gång
      Synonymer: avlägga prov, undergå tentamen
Du nämner att det kan bli stora avstånd mellan definitionerna. Jag har stött på ytterst få sådana sidor, och då är scrollandet det stora problemet, inte avstånd mellan definitioner. Oftast handlar det om 2-3 rubriker till en definition som kan bli aktuella. Min tanke är väl att rubriken "fraser" inte ska flytta intill definitionen - bara konstruktioner och semantiska relationer, och förmodligen rubriken besläktade ord och eventuellt varianter också. Men that's it. Grammatik, användning, fraser, sammansättningar, översättningar och se även exempelvis får vara kvar där de är. Det som bekymrar mig något är väl sidor som potatis och sjyst, som inte bara har uppräkning av ord under synonym- och variant-rubriken, utan även kommentarer, vilket kan göra den informationen på en enda rad lite väl faktaspäckad och oöversiktlig. Men så är det väl bara dessa två och kanske nån sida till som har det problemet, och något kanske man får vara beredd att offra för att helheten ska bli bättre. Som Mike säger i 3) så är minskandet av antalet rubriker något som jag ser som mycket positivt och något som är värt att tumma på ett par andra småsaker för att uppnå. ~ Dodde 11 oktober 2008 kl. 00.19 (CEST)
Det är egentligen inte att framhäva synonymerna framför definitionerna jag vill göra, men göra det möjligt att överhuvudtaget hitta till den plats på sidan där synonymerna finns utan att behöva läsa sig fram till den. En kompromiss skulle kanske kunna vara att skapa någon klass för dessa "rubriker" så att var och en kan modifiera utseendet (färg, teckensnitt,...) på dem.
Hm, har {{m}} en färg specificerad? Ok, jo, nu när du säger det så... :p Jag har aldrig tänkt på det förut... Och jo, jag *kan* urskilja färgen, men jag måste först veta att det finns något där att titta efter, eftersom att jag har en tendens att läsa väldigt snabbt och utan att "ta in" hur varje ord ser ut i termer av t.ex. färg.
Slutligen är jag kanske lite tveksam till att låta resonemang om hur stora/omfattande dessa avsnitt mellan definitionerna kommer att bli baseras på hur omfattande dagens uppslag är. Jag har en känsla av att våra artiklar i snitt tenderar att växa med tiden (i genomsnittligt antal bytes per artikel), varav en del kommer hamna i t.ex. synonymavsnittet. Kommer den föreslagna strukturen även kunna hantera, på ett snyggt sätt, artiklar som är märkbart mycket större än dagens? Att det *idag* kommer handla om 2-3 rubriker - jo, men hur många handlar det om nästa år? Jag hoppas att det här är tänkt ska kunna överleva i mer än ett år, utan att det skulle behöva göras om igen? Så: hur många "rubriker" skulle den föreslagna strukturen *som mest* behöva hantera mellan två givna definitioner? (Antalet artiklar som har det antalet rubriker idag är naturligtvis inte intressant - såvida vi inte skulle få för oss att avbryta arbetet här ;) nej, jag är inte allvarlig ) \Mike 11 oktober 2008 kl. 01.06 (CEST)
Har letat bland 30 sidor nu, men hittar inte någon med fler än 3 rubriker. Mål som har hela 9 rubriker har inte en enda. ta som innehåller 23 definitioner har bara två. Teoretiskt skulle vi kanske kunna skapa en definition med 8 eller 9 sådana rader, men det skulle orimligtvis vara möjligt att fylla ut hela det antalet för samtliga definitioner på en sida med många definitioner. Jag har ändå svårt att tycka att det är värre än exempelvis landsartiklarna som kan ha upp emot 15 språkrubriker. Men som sagt, det som oroar mig lite grann är sidor som sjyst, med tre definitioner som alla har en lång radda kommenterade varianter. Jag är inte säker på att det nya systemet blir bättre just på den sidan. Men, jag tror att dessa undantagssidor är rätt ovanliga. En sida med 3 eller fler definitioner har jag svårt att tänka mig skulle kunna ha potential att ha fler än 4 rader per definition, utöver exempelmeningen. På en sida med färre definitioner torde inte överblicken vara ett problem. Jag vill jättegärna bli överbevisad. Kan någon omskapa en sida och fylla på med _allt allt_ och se om det verkligen kan bli så många rader som Mike är rädd för. Jag tror att _just det_ inte är ett stort problem. Även om det går många år, så känns det som om sidorna, hur mycket energi man lägger på att försöka fylla dem, att de helt enkelt inte har kapacitet att inhysa hur många rubriker som helst. Men en och annan definition med 4 rader och 2-3 exempelmeningar kommer vi nog se, men de flesta en exempelmening och två rader, eller mindre. ~ Dodde 11 oktober 2008 kl. 05.25 (CEST)
Det verkar som att jag inte riktigt uttryckte mig så särskilt tydligt: vad jag förstår är de "rubriker" (rader, whatever) du vill ha in mellan två definitioner
  1. exempel
  2. översättning av exempelmeningen (om ickesvenskt ord)
  3. konstruktioner
  4. synonymer
  5. hyponymer
  6. hyperonymer
  7. antonymer
  8. kohyponymer
  9. holonymer
  10. meronymer
  11. troponymer
dvs minst 10-11 rader - fler om multipla exempel ges. Har jag missat någon? Varianter?
Nå, jag upprepar: vi kan inte bara se på hur det ser ut idag, utan också hur vi vill att det ser ut i framtiden. Men om man ska titta på hur det ser ut nu så har många artiklar som överhuvudtaget använder de mer avancerade *nym-rubrikerna 4, någon gång 5 eller 6, av dessa rubriker + exempelmening(ar). Jag tycker inte alls det är orimligt att anta att även säg engelska uppslag får minst så många dylika, + kanske 2 exempelmeningar med översättning. Totalt 8-10 rader text för en enda definition. Anses det att 8-10 rader är tillräckligt lite för att det ska gå att läsa och hitta på ett effektivt sätt?
  1. (anatomi) den kroppsdel, den yttersta delen av armen, och på vilken fingrarna sitter.
    Glöm inte att tvätta händerna när du varit på toaletten!
    <eventuell översättning>
    Glöm inte att tvätta händerna när du varit på toaletten!
    <eventuell översättning av exempelmening 2>
    •Antonymer: fot
    •Synonymer: karda, näve, nypa
    •Holonymi: extremitet, lem
    •Hyperonymer: kroppsdel
    •Hyponymer: fot
    •Meronymer: finger, tumme, handflata, handrygg
  2. (kortspel) ett givet antal kort som ges till varje spelare i en spelomgång i kortspel
    Kvinnan kastade inte ens en blick på den hand hon fått innan hon satsade.
  3. (kortspel) en given spelomgång i kortspel då spelare ges ett givet antal kort
(Och nej, jag tror inte att det skulle vara något speciellt med detta ord som skulle göra det ovanligt omfattande)
\Mike 11 oktober 2008 kl. 12.03 (CEST)
Jag sa tidigare att besläktade ord väl egentligen också skulle vara med, men de hade ju då behövt upprepas för varje definition, vilket väl för ett ord med flera definitioner varken blir särskild snyggt eller smidigt. Det är möjligt att samma sak gäller för varianter, och det kanske kan vara rimligt att ha det under en egen rubrik eftersom de också vanligtvis innehåller kommentarer om varje variant. Så jag tar nog ett steg tillbaka när det gäller de två rubrikerna. Anges hyponymer och hyperonymer så kan även rubriken kohyponymer användas. Troponymer finns också, men bara på verbuppslag istället för substantivuppslag som har de andra rubrikerna. Jag är tveksam till (har vad jag kan minnas inte sett) uppslag som har både meronym- och holonymrubriker å ena sidan och (ko)hyp(er)onymrubriker å andra sidan. I ditt exempel ovan ger du felaktiga användningsexempel för hypero- och hyponym-rubrikerna. Hand är en kroppsdel, inte en sorts kroppsdel. Fot är överhuvudtaget inte en /sorts/ hand. Så även i exemplet ovan så skulle potentialen för den första definitionen inte överstiga 5 rader inklusive konstruktionsraden och utöver exempelmeningarna. Så jag håller fortfarande inte med dig om att det är lätt att hitta ord som har potential till att ha många rubriker. Men, hur som helst så kanske det är meningslöst att spekulera i det. Det ska oavsett vilket se okej ut även med 5 rader utöver 2 exempelmeningar med respektive översättningar (och det är ju exempelmeningarna som teoretiskt kan skena iväg). Jag ser egentligen inget problem med det ändå. Jag tycker att det ser helt okej ut med ditt exempel ovan, trots 10 rader (men bättre med färgade rubrikord då). ~ Dodde 11 oktober 2008 kl. 15.56 (CEST)
Skulle du då kunna korrigera i "hand" så att det stämmer? Jag tog bara vad som stod där och lade till vad jag tyckte saknades (mero- och holonymer). (Jag minns jag reflekterade lite över just ordet "fot" där, men tänkte att man kanske hade tänkt på att vissa apors fötter även används som händer och vise versa, så jag orkade inte sätta mig in i just det problemet just då). \Mike 12 oktober 2008 kl. 16.22 (CEST)
Jag har inte deltagit i denna diskussion tidigare, men jag ser att många insatta behövs för att det ska kunna bli någon ändring. Jag kan alltid försöka hjälpa till med det. Jag håller med om att artiklarna skulle bli mycket lättare, att det ser snyggare ut, och att besläktade ord och varianter borde ha egna rubriker. Jag tycker också att färgen verkligen passar in. Att antalet rubriker skulle minska är ju en bra fördel, och jag tror inte att man får det mycket svårare att hitta det man söker. Om man med bothjälp kunde skapa en lista på ord som har dessa rubriker (+fraser, eftersom många konstuktioner står med under rubriken fraser), så skulle jag gärna börja arbeta med att ändra artiklarna. "85" 20 augusti 2009 kl. 23.34 (CEST)
Diskussionen här har varit vilande länge, men alla verkar hittills vara överens om att ändringarna är önskade. Ska vi sätta igång eller finns mer att tillägga? Vilka anmäler sig att hjälpa till med detta. Vi behöver vara fler som hjälps åt. ~ Dodde 8 februari 2010 kl. 19.41 (CET)
Har inte sagt vad jag tycker om förslaget tidigare, men såklart stödjer även jag det. JoolzWiki 8 februari 2010 kl. 20.00 (CET)
Har börjat så smått, men alla mallarna finns ännu inte. JoolzWiki 14 februari 2010 kl. 14.10 (CET)
Nu finns {{konstr}}, {{synonymer}}, {{antonymer}}, {{hyperonymer}}, {{hyponymer}}, {{kohyponymer}}, {{holonymer}}, {{meronymer}} och {{troponymer}}. Hade varit bra med en lista att utgå ifrån som man kan beta av. ~ Dodde 14 februari 2010 kl. 21.32 (CET)
Jag har skapat en sådan lista nu, uppdelad i två delar. Många av uppslagen kan inte fixas med bot, medan några troligtvis kan fixas automatiskt. Det finns även en fullständig lista. //Skal 15 februari 2010 kl. 02.40 (CET)

Varianter[redigera]

Skulle vi även kunna ha varianter på detta sätt? JoolzWiki 14 februari 2010 kl. 14.10 (CET)

Ofta är det bra att kommentera varianterna på olika sätt (se exempelvis sjyst) och det blir inte riktigt smidigt att hantera på samma sätt som de semantiska relationerna, anser jag. ~ Dodde 14 februari 2010 kl. 21.32 (CET)

Två olika passivkonstruktioner?[redigera]

När det gäller vissa verbs passivumformer så slog det mig nyss att de verb, vars passivum vi ofta tycker låter synnerligen klumpiga och troligen inte existerar, ehuru är teoretiskt möjliga, (dös, vaknas, resas (i betydelsen "färdas")...) ofta, eller alltid, verkar vara baserade på intransitiva verb. Gemensamt för dessa passivum är också att de endast kan förekomma tillsammans med pronomenet "det", för att t.ex. bilda fraser som "Så, det ska ut och resas över jul?" (se även Mobergs exempel på diskussion:dö). Jag misstänker att en anledning till att dessa konstruktioner låter tveksamma idag är för att de är på väg ut - det fanns ett helt annat behov av dem före du-reformen(!) då detta kunde vara enda sättet att slippa använda ett personligt pronomen i samtal med någon man inte kände (och därmed inte kunde tilltala med namn +eventuell titel).

Nå, eftersom att dessa passivumformer då blir "opersonliga" (jfr. en:impersonal verb) så har jag två frågor:

  1. borde passivkolumnen markeras på något speciellt vis i dessa fall? (Finns det då någon bra "standard-not" som kan läggas till i böjningstabellen?)
  2. bör vi ge ett blanco-tillstånd till att lägga in dessa passivum-alternativ?

Personligen tror jag att svaret borde vara "ja" på båda frågorna, men vill gärna ha kommentarer (och om någon har någon aning om hur mallarna lättast uppdateras för detta, så vore det riktigt trevligt).

(Rubriken syftar på att det då, om min analys är korrekt, att det kanske vore bra att särskilja detta passivum från det normala, "personliga" passivumet)

\Mike 2 november 2008 kl. 10.23 (CET)

Jag har för mig att jag läste nånstans (SAs? SAG?) att det fanns ett antal verb-kriterier (eller vad det kallades) och ju fler av dessa som var uppfyllda, desto mer typiska var verben. Hjälpverben exempelvis, har jag för mig, uppfyllde bara ett fåtal, medan verb som "cykla klippa" torde vara bland de mest typiska verben. Jag har svårt att se att man just för de opersonliga verben har nytta av att införa någon sorts speciallösning medan man lämnar övriga typer utan kommentar. Helt vanliga kommentarer med not=-parametern tycker jag är smidigare: "opersonligt verb, passivumformer brukar undvikas" eller liknande.
Som tidigare känt av Mike åtminstone, är jag för att ha med "naturliga" böjningsformer av ord och att förekomster på Google e.d. är ett krav för inkludering av böjningsformerna. Däremot kan det resoneras om vad som är rimligt. Böjningsformer som av en eller annan anledning låter "konstiga" bör helst kommenteras eller inte tas med. Av de exempel Mike anger ovan anser jag att resonemanget är tillfredsställande och anser att andra ord som fungerar att föra samma resonemang för även bör ha en passivumkolumn.
Det är dock en grupp av opersonliga verb som skiljer sig från gruppen ovan. I samtliga fall ovan så syftas ändå på att någon dör/vaknar/reser, medan för exempelvis snöa, regna, blåsa (väderbetydelsen) osv. så är fallet inte sådant. Och i dessa fall ser jag ingen naturlig användning för passivum över huvud taget. ~ Dodde 2 november 2008 kl. 12.54 (CET)
Nej, "väderverben" är opersonliga redan i aktivum, så där uppkommer aldrig frågan om passivum. Frågan här rör en viss grupp av verb, som är personliga i aktivum, men där passivumet endast kan användas opersonligt. Såvitt jag kan bedöma (mest på en känsla - språkvetare eftersöks som vanligt) så är det intransitiva verb som faller i denna grupp.
Att jag nämnde mallen var att jag tänkte att denna grupp verkar vara ganska väl sammanhållen, och man kanske skulle kunna tjäna på att ha en "standardformulering" för dem. Det skulle kunna ges, inbyggt, i mallen, eller så får man acceptera att noten formuleras olika för olika verb.
Och när det gäller förekomst så tror jag det är ganska lätt att hitta de allra flesta av dessa, även om de inte är särskilt vanliga på nätet - runeberg möjligen undantaget - eftersom de åtminstone såvitt som jag kan bedöma troligen är på utgående, och därmed kanske t.o.m. skulle markeras på det viset[1]. Och när det gäller vad som "låter konstigt" så tror jag det i detta fall är en generationsfråga. Det må hända att det alltid låtit styltat, men det är nog en sak på vilken jag skulle vilja ha input från någon som är lite äldre än vad jag är - någon som har minnen från tiden då passivumen generellt var mycket vanligare. \Mike 2 november 2008 kl. 13.38 (CET)
[1]Att kalla dem "ålderdomliga" är nog att ta i - motivet att använda dem försvann i mångt och mycket för ungefär 40 år sen [du-reformen], och jag tror inte riktigt att en hel grupp ordformer dör ut så fort. Det är därför som jag fortfarande saknar en motsvarighet till en:wikts dated till sådana här sammanhang
Är de så väl sammanhållna egentligen? Många verb är väl antingen transitiva, intransitiva eller både och (eller ja, de kallas väl också transitiva), eller också beroende på betydelse. Man kan både köra, köra någon och köra något. I den intransitiva betydelsen hör "köra" till den här typen av opersonliga verb, inte sant? "Det körs nåt förskräckligt ute på småvägarna." Å andra sidan "Paketet körs från den ena terminalen till den andra." som ju är en helt vanlig passivumkonstruktion. Det verkar visserligen vara de som _endast_ är intransitiva som har en mindre vanlig passivumform, men passivumformen låter ju egentligen lika främmande för alla intransitiva betydelser av verb som annars (också) är transitiva. Så oavsett vilket så är det ju ändå aldrig fel att ge en passivumkolumn för någon av dessa, men viktigare än annars är väl att en kommentar lämnas angående passivumformerna, att de ofta inte används. Exakt hur detta skrivs är väl egentligen inte helt avgörande, om det ens görs. Och det är ju ingenting som hindrar att en kommentar även skulle kunna lämnas på verb som också har den intransitiva betydelsen.
Det känns bara som om det finns en väldig flora av varianter när det gäller verb och att skapa speciallösningar för sådant som egentligen är betydelse-beroende (alltså inte allmänt gällande för samtliga definitioner, eller ens gällande för hela den enskilda definitionen) känner jag mig lite tveksam till att det är den smidigaste lösningen. Om de (rent) intransitiva verben är väldigt många kan det kanske ändå vara värt att göra en not=-lösning (den är förhållandevis enkel att göra), men jag har svårt att uppskatta hur många ord det rör sig om. Kan någon ge en hint? Jag har i resonemanget utgått från 20-30 stycken och tyckt att man kan skriva manuellt som i papper vilket gjorts i 15 liknande uppslag, men kanske min uppskattning av antalet ord som är rent intransitiva och därför tillhör den här gruppen är helt fel. Kan någon ge en hint om hur många det kan röra sig om? ~ Dodde 2 november 2008 kl. 15.04 (CET)
Om någon slängde ner alla intransitiva verb i en burk, och utslagsfrågan gällde en större summa pengar, skulle jag gissa på > 100 stycken (alla "-na-verb"), kanske mycket fler om man räknar alla sammansättningar (som ju wiktionary gör). –dMoberg 2 november 2008 kl. 21.21 (CET)
Diskussion pågår just nu på diskussion:tystna om frågan. Personligen har jag börjat fundera på om detta verkligen är "passivum". Mike 7 april 2009 kl. 20.03 (CEST)

En rikare info på böjningarna[redigera]

De många böjningssidorna ser så magra ut. Varför inte ange böjningsformen med klingande latin i stället? Alltså t.ex. "pluralis genitiv av" eller "presens particip av" stället för bara "böjningsform av". En justering av en bot, tänker jag. --Jacc 5 november 2008 kl. 00.52 (CET)

Böjningsartiklarna såg ut så tidigare, men senare bestämde vi att ta bort alla dessa texter och bara skriva böjningsform av. --Andreas Rejbrand 5 november 2008 kl. 01.21 (CET)
Vad synd. Varför då? --Jacc 5 november 2008 kl. 01.27 (CET)
Jag kan komma på ett par anledningar nu: För att man kan klicka vidare på ordet och se vad det är för sorts böjning; en kortare text ger en större känsla av "mer finns på andra sidan länken". Det blir lättare att skapa böjningsartiklarna (man måste inte komma på formuleringar för varje ruta i varje grammatikmall).
Det fanns/finns säkert fler bra anledningar. Den gamla diskussionen kan läsas... –dMoberg 5 november 2008 kl. 01.42 (CET)
Tycker också att det är synd att sådan information inte får stå med. Verkar ju rätt meningslöst att skapa egna artiklar om böjningsformer om det inte ens ska stå med i vilken form de är böjda. Vill man hitta en sådan uppgift går det oftast snabbare om den även står på sidan just för den specifika böjningsformen än att man ska behöva följa länken och titta i en tabell. Man kan dock klicka vidare oavsett om det står med vilken böjningsform det är eller inte och att det blir lättare att skapa artiklar är inget argument eftersom Wiktionary ska vara till för läsarna, inte skribenterna. /Fenix 17 mars 2009 kl. 18.08 (CET)
Just eftersom Wiktionary ska vara till för läsarna och inte skribenterna är det fördelaktigt med en kortare variant: mindre förvirring, generellt mer korrekt, mer överskådligt.
Mindre förvirring eftersom läsaren lättare förstår var informationen finns. Mer korrekt eftersom vi inte tvingas kompromissa vad gäller överskådlighet och korrekthet (beskrivningen av en böjningsform bör oftast inte vara lika detaljerad som en grammatiktabell). Vissa språk har väldigt många likadana böjningsformer - om man vill vara korrekt och ge lika mkt info som grammatiktabellen får man ibland lov att formulera sig som "passé composé, passé antérieur, plus-que-perfait, futur entérieur för alla personer indikativ; passé, plus-que-perfait för alla personer konjunktiv; passé 1re forme, passé 2de forme för alla personer konditionalis; passé för andraperson singular och plural, och för förstaperson plural; infinitif passé; gérondif passé; participe passé singular maskulinum; och participe passé av aimer" (och dessa behöver inte underhållas). Hur som - det var bara ett skräckexempel, och även om de flesta formuleringar blir förhållandevis snälla så är det ändå mkt arbete att skapa dessa formuleringar, och jag misstänker att vi skulle dra oss för att lägga in böjningsformer öht. Dessutom blir ju information om böjningsformarna utspridd över flera mallar (eller ännu värre: uppslag).
Syftet med böjningsartiklarna är snarare att vara pekare - om jag hittar ett ord i en bok (vilket som helst) ska jag kunna slå upp det utan att för den skull veta vilken som är huvudformen. Den som slår upp "stolar" vill oftast veta vad "stol" betyder (t.ex. för att man inte vet/tänker på att ordböcker oftast använder grundformen/vet vad det är), och är man intresserad av grammatiken vill man nog ha den fullständigt. //Skal 17 mars 2009 kl. 20.47 (CET)
Men redigeringar som den här gör att jag misströstar om att vi någonsin kommer kunna lära läsarna att de ska klicka vidare till huvuduppslaget för att hitta mer information om varför böjningen står listad. Jag tror att så länge det står "böjningsform av" så kommer folk tro att vi hävdar det vara en korrekt böjning - oavsett att vi *menar* att de borde begripa att de ska klicka sig vidare för att få reda på hela historien. Antagligen skulle det vara mindre förvirrande för förstagångsbesökare om det bara stode "se byta" i ovanstående exempel. Just my two cent. Mike 10 maj 2009 kl. 23.29 (CEST)
Ja, detta visar väl att det inte direkt underlättar för läsarna att inte skriva information om formen i artikeln om den. Och jag tror inte alls att det blir oöverskådligt att ange vilka former det är (plus eventuella kommentarer såsom hur pass standard formen är, etc.) om man bara har egna rader för varje betydelse såsom vi brukar - i "skräckexemplet" ovan har allting bakats ihop till en enda mening, men varför skulle vi inte ha det i punktform som vi gör med alla uppslagsord? Om det bara ska vara en hänvisning kan man väl lika gärna göra en automatisk omdirigering? /Fenix 11 maj 2009 kl. 00.04 (CEST)
Går inte med automatiska omdirigeringar till två-tre olika grundformer samtidigt, som från kors. Mike 11 maj 2009 kl. 00.23 (CEST)
Då kunde man ju göra en förgreningssida, eller hänvisningar i sidtoppen om det finns en grundformsartikel under uppslaget; och vanligast är väl att det bara rör sig om ett ord. Själv tycker jag dock att man skulle kunna ha artiklar om böjningsformerna, om man gör något mer med dem än bara en omständigare typ av omdirigering med ett extra klick (men som dock räknas som artikel i statistiken som syns på huvudsidan...). Detta betyder inte att informationen inte i första hand bör stå under grunduppslaget, bara att man ska kunna lägga in viss information i böjningsartikeln, främst för göra det tydligt för att underlätta för läsaren (och åtminstone uttalsinformation för de enskilda formerna passar väl bäst där). När vi nu har artiklar om böjningsformerna borde man väl få kunna se till att de fyller någon funktion - som det är nu är de rätt meningslösa som egna artiklar. /Fenix 11 maj 2009 kl. 11.27 (CEST)
Jag anser att det inte finns någon anledning till att ändra strukturen. Att ibland ha information samlat på huvuduppslag och ibland på böjningsuppslag och ibland lite på båda blir oerhört osmidigt både ur struktursynpunkt och ur användarbidragssynpunkt. Att specialanpassa enskilda böjningsuppslag tar bort möjligheten för att en (i framtiden mer effektiv) bot ska kunna sköta underhållet av böjningsuppslag automatiskt. Att på definitionsnivå gå in och kommentera enskilda böjningar ger i många fall ett osmidigt intryck med många definitionsrader, och det skapar merarbete i multipler. Att koncentrera information till huvuduppslag gäller vidare inte bara böjningsuppslagen utan även stavningsvarianter m.m. och jag tycker att det är en god väg som vi har slagit in på. Inget är perfekt ur alla synvinklar, men att öka på böjningsuppslagens definitionsrader med mer information anser jag inte är en bra väg att gå. Man skulle möjligen kunna utöka {{böjning}}-mallen med en parameter som endast läggs till manuellt i vissa sällsynta fall då man anser att ett förtydligande krävs att mer information finns på huvuduppslaget. Jag anser inte att det är nödvändigt, men det skulle åtminstone inte ställa till nämnvärda problem för automatiskt underhåll med hjälp av bot. ~ Dodde 11 maj 2009 kl. 21.13 (CEST)
Som jag sade ovan ska informationen ligga under huvuduppslaget, men för att förtydliga hänvisningarna kan det även finnas beskrivningar i böjningsuppslagen. Och upplägget blir knappast mindre överskådligt bara för att man skriver ut vad det är för form. (Om att använda ett fält i mallen för detta så visst, men hur gör man med det som inte ligger på definitionsraden, såsom uttalet?) Att vi ska göra på ett visst sätt bara för att det ska gå lätt att skapa "artiklar" med en bot är inget argument, eftersom vi ska utgå från vad som underlättar för läsarna, inte vad som blir bekvämast att redigera. Och varför är det över huvud taget motiverat med egna artiklar för böjningsformerna om det inte ska stå något i dem? Antingen bör det vara något mer i dem än bara en länk eller också bör man göra om dem till riktiga omdirigeringar som inte kräver det extra klicket. Det enda de ger nu är en felaktig bild av hur många artiklar vi har. /Fenix 11 maj 2009 kl. 21.54 (CEST)

Ordboksord-Uppslagsverksord[redigera]

häggmispel t.ex, är inget jag skulle söka i en ordbok. Är inte olika växt och djur -arter namn snarare än ord och borde väl höra hemma i ett uppslagsverk. Och stadsnamn likaså. Matsmannen 5 november 2008 kl. 11.05 (CET)

Men tänk om du vill ta reda på etymologin av en art, se exempel backsvala. Då finns det stora fördelar att ha med den i en ordbok. Mason 5 november 2008 kl. 11.10 (CET)
Nej, vi har som mål att definiera alla ord. Vi är också till stor del en begreppsordbok. Vad säger du t.ex. om terrasspunkt och tröghetslagen? --Andreas Rejbrand 5 november 2008 kl. 13.37 (CET)
Konkret exempel på varför vi skall ha med alla ord: Antag att du vaknar en dag och har ordet häggmispel i huvudet, men du kan inte komma på vad det är för något. Då slår du upp det i ordboken, och sedan inser du att det rör sig om en växtart. --Andreas Rejbrand 5 november 2008 kl. 13.40 (CET)

Vilka ord skall tas med?[redigera]

För närvarande finns fyra ärenden uppe för diskussion på Wiktionary:Sidor som bör raderas. Dessa diskussioner har varit aktuella i ett helt år utan att ge något resultat, främst p g a för få deltagare i diskussionerna för att nå konsensus. Det skulle vara trevligt om fler ville ta en titt på diskussionerna och göra sin röst hörd. ~ Dodde 8 november 2008 kl. 05.58 (CET)

Lägga in massor av danska ord med bot?[redigera]

Vet ej om detta diskuterats innan men på danska-svenska.se finns en uppsjö av artlistor och andra listor med svenska-danska ord som skulle med vad jag förstått ganska enkla medel kunna läggas till på wiktionary med hjälp av en bot. Vad sägs om 5000 fågelnamn, 5000 växtnamn osv. Jag vet att det finns många ord som har högre prioritet men närlistorna ändå finns tillgängliga så skadar det väl inte att använda dem? Mason 17 november 2008 kl. 22.22 (CET)

Har du koll på vad de säger om upphovsrätt? En sådan sammanställning (urval etc.) av ord torde vara skyddad. \Mike 17 november 2008 kl. 22.27 (CET)
Ja, det är naturligtvis helt otänkbart såtillvida författarna inte explicit ger oss tillstånd att använda deras ordlistor. --Andreas Rejbrand 17 november 2008 kl. 22.32 (CET)
Ja självklart har ni rätt, jag vet inte vad som flög i mig... men om jag väljer ut några av orden från varje lista och sedan skapar uppslagsord här det borde ändå kännas okej? Nu talar jag alltså inte om tusentals ord eller använda mig av hela deras listor. Ett sådant förfarande borde kunna liknas vid att använda en ordbok som uppslag. Mason 17 november 2008 kl. 22.56 (CET)
Innan du gör något sådant bör man nog kolla upp med en juridiskt kunnig person så att du inte passerar gränsen för vad som är "tillåtet" i det avseendet. Jag har ingen aning om var en sådan gräns går, och jag använder mig därmed inte heller av upphovsrättsskyddade källor för vad jag skriver annat än i yttersta undantagsfall, för att bekräfta eller dementera något förhållande som jag *tror* vara sant. \Mike 17 november 2008 kl. 23.01 (CET)
Sant. Jag antar att det inte finns några genvägar när det gäller att skapa en ordbok! Mason 17 november 2008 kl. 23.06 (CET)
Jag kommer lägga in lite danska ord framöver men för er information så använder jag wikipedia för att hitta översättningarna istället. Mason 18 november 2008 kl. 10.07 (CET)
Hur använder man Wikipedia för att hitta översättningar? Hmm... ~ Dodde 18 november 2008 kl. 23.24 (CET)
Busenkelt, det är ju bara att se vad artikeln länkar till för titlar på de önskade språken. Med danskan som är begriplig att läsa så kan man ju enkelt hitta riktiga översättningar. Svenji 19 november 2008 kl. 00.18 (CET)
Ok, bara man begränsar sig till sådant man vet med ledning av det, så kanske det inte är nån risk för fel, det är nog sant. ~ Dodde 19 november 2008 kl. 00.25 (CET)

Notera elliptisk användning[redigera]

Många efterled i sammansatta ord, t.ex. hall i bowlinghall m.fl. ord, kan användas som kortform för det sammansatta ordet. Det är nästan en självklarhet i svenskan. Behöver vi notera alla sådana användningar med en egen definition (se hall) i efterledsuppslagen. Jag hävdar att det är onödigt. Samtidigt tror jag inte vi behöver nämna att istället för det sammansatta ordet så fungerar ibland bara efterledet som kortform, självklarheter. Fler åsikter?

Jag tycker vi tar bort alla ellips-definitioner i stil med: tagg: kort för rosentagg; plan: kort för fotbollsplandMoberg 26 november 2008 kl. 13.39 (CET)

Vet inte om du tänkte på min sista redigering på [1]. Jag gjorde faktiskt samma reflektion som du i samband med den redigeringen, och jag var nog inte riktigt säker på vilken slutsats som var rimlig att dra. Jag tog nu en titt på [2] och jag måste säga att jag känner tveksamhet mot att ta bort kortformerna i om inte i alla så åtminstone i de allra flesta fall. Jag hade inte tyckt att tagg behöver markeras såsom kortform av rosentagg, men däremot känns det faktiskt betydligt bättre att markera skiva som kortform för CD-skiva och kort som kortform för vykort. Jag försöker fundera på varför. Onekligen är skiva och kort väldigt vanliga kortformer, förmodligen används kortformen skiva betydligt oftare än motsvarande "långform", och användningen av kort och vykort uppskattar jag på en höft till ungefär lika vanliga. Något annat som skiljer är att kort är inte en sorts vykort, utan är själva vykortet. Detsamma gäller för skiva. Däremot är en rosentagg en sorts tagg, och en tes är att det därför inte är nödvändigt, eller kanske ens korrekt, att benämna tagg som en kortform för rosentagg. Detsamma kan väl sägas om bowlinghall, idrottshall osv, att de är olika sorts hallar. Av de "kortforms-definitioner" vi har på Wiktionary i nuläget, är det egentligen någon som är angiven som kortform, och som har "är en sorts"-förhållande till "långformen"? Jag kan faktiskt inte peka ut någon på rak arm. Och när jag går igenom listan, verkar det som om det är vanligare att vi anger förledet som själva kortformen, och inte efterledet. Utifrån detta anser jag väl att "hyperonym"-kortformer~/"är en sorts"-kortformer inte bör anges (såsom hall för bowlinghall och tagg för rosentagg), men att eftersom sådana kortformer hittills heller inte lagts till så behöver inga kortformer i nuläget tas bort. ~ Dodde 27 november 2008 kl. 00.04 (CET)
Okej, jag håller med dig att en del kortformer, såsom kort för vykort osv. (sådana som kan användas utan att man innan vet vilket ämne man pratar om), bör finnas kvar. Iofs kan man göra nya sammansättningar med ellipserna, till exempel hallklot. Varifrån ska vi länka dit om inte hall tar upp bowlinghall?
Men som sagt, vi bör nog inte ta med alla (plan: tennisplan, fotbolls-, basket-, badminton, volleyboll-...), men samtidigt finns det nog inte många (inga?) som behöver tas bort. –dMoberg 28 november 2008 kl. 12.38 (CET)

"före dess" eller "innan dess"?[redigera]

Vilken av fraserna "före dess" och "innan dess" är språkligt korrekt? Calandrella 3 december 2008 kl. 17.53 (CET)

innan dess används i princip alltid. (Dock verkar det ju onekligen som om detta bryter mot den allmänna regeln att prepositionen "före" används före substantivobjekt (som nog "dess" snarast kan betraktas som).) --Andreas Rejbrand 3 december 2008 kl. 18.32 (CET)
Fel forum, f.ö. --Andreas Rejbrand 3 december 2008 kl. 18.33 (CET)
Tack. Hur är det med "subantiviering" av verb, det vill säga "det att [...]"-substantiv (hoppa blir hoppande, löpa blir löpning och dylikt); blir det "innan hoppande" eller "före hoppande"? Hoppande är ett substantiv, men om man skulle skriva ut dess definition ("det att hoppa") skulle det ju vara "innan". Så, hur är det? Calandrella 3 december 2008 kl. 21.09 (CET)
Eftersom hoppande är ett substantiv heter det före hoppandet. Även om det låter invecklat så är före det att någon hoppar det korrekta (det att .. är ju också ett substantivobjekt). --Andreas Rejbrand 3 december 2008 kl. 21.16 (CET)
Okej, tack för svaren. Calandrella 5 december 2008 kl. 17.11 (CET)

Hur får man läsare att bli skribenter, upplaga tjugoelva.[redigera]

Något som jag kom att tänka på att man borde kunna göra (under en begränsad tidsperiod, ivf) är att lägga in någonting i Sitenotice så att det på varje sida finns en uppmaning om att trycka på "redigera"... kanske något i stil med:

Saknas något? Kan någonting på denna sida göras bättre? Om du trycker på fliken där det står "redigera" här ovanför, så kan du åtgärda det!

Vad tror ni? (Jag misstänker vi bör vänta till efter donationskampanjen är avslutad och kanske ytterligare några veckor/någon månad, men jag ville inte vänta med att skriva ner det eftersom jag annars hade glömt bort det). \Mike 2 januari 2009 kl. 15.33 (CET)

Låter som en bra idé! Calandrella 4 januari 2009 kl. 14.38 (CET)
Tycker också att det är en bra idé. :) ~ Dodde 12 januari 2009 kl. 07.35 (CET)
Nu har jag lagt in det i MediaWiki:Sitenotice. Calandrella 17 januari 2009 kl. 11.43 (CET)
Tack, då får vi se om det gör någon skillnad... \Mike 17 januari 2009 kl. 14.34 (CET)
Det är bra, förutom att den också finns med på Specialsidor, och huvudsidan, vilka inte går att redigera. "85" 17 januari 2009 kl. 17.47 (CET)
Om någon vet hur man begränsar till rätt namnrymd så vore det förstås bra... \Mike 2 februari 2009 kl. 21.54 (CET)
Jag är inte fullt lika entusiastisk. Bara i dag (eller, tekniskt: i går) taggade jag fyra-fem artiklar med {{struktur}} eftersom de höll mycket låg kvalitet. Jag tror inte att användare som bara strövar in i ordboken hjälper oss genom att bara klottra ner lite text på måfå. --Andreas Rejbrand 3 februari 2009 kl. 01.30 (CET)
Medan vi har haft några som fixat till fel också... [3] men även [4] uppfattar jag som ett uppriktigt försök att rätta till ett fel, även om det kanske inte blev ultimat bra ändå. Både exempel tagna från 2 februari. ~ Dodde 4 februari 2009 kl. 06.36 (CET)

verbmallarna[redigera]

Nu är även verbmallarnas kod uppdaterade med utökad funktionalitet. Några ändringar: istället för att ange "ejpass=" som parameter i sv-verb-ar och sv-verb-er så har två nya mallar skapats för detta ändamål, sv-verb-ar-ejpass och sv-verb-er-ejpass. Parametern perfpart-tveksam har tagits bort då tveksamheten redan framgår av att perfektparticip inte angivits i mallens syntax. Som vanligt med mallar med uppdaterad kod så känner mallkoden av om man använder länkklamrar eller inte, så behovet av "minusparametrar" blir därför överflödigt. Parametrarna prespart= och perfpart= fungerar annars som vanligt och perfpart-medpartikel= finns fortfarande. Uppdaterade användningsinstruktioner finns på Wiktionary:Stilguide/Grammatik/Svenska/Verb. ~ Dodde 12 januari 2009 kl. 11.23 (CET)

Relevant att ha med zoordning?[redigera]

Skulle ordet zoordning (zoo-ordning eller zoo-oordning) accepteras att ha med som uppslag? Vi pratade tidigare om ordet i en diskussion om konstiga sammansättningar. Själv skulle jag tycka att wiktionary verkar vara en oseriös wiki om jag stötte på det ordet första gången jag använder ordboken, men jag skulle ändå vilja höra vad ni tycker. "85" 14 januari 2009 kl. 21.35 (CET)

Nej. --Andreas Rejbrand 15 januari 2009 kl. 00.06 (CET)
Såvitt jag bedömer det är det ett ord som tydligt inte godkänns för inklusion av Wiktionary:Stilguide/Vilka ord skall tas med, och jag ser ingen anledning att föreslå någon ändring på den sidan på grund av det här ordet. ~ Dodde 15 januari 2009 kl. 02.05 (CET)

sv-subst-namn och plural[redigera]

Flera namn på stater och platser har bestämd form och vissa är i plural. Andromedagalaxen, andra världskriget, Nederländerna och Alperna har ingen mall som stämmer för uppslagen utan beskrivs som singular. På andra språk med fler kasus än svenska är behovet kanske ännu större då vi faktiskt har felaktig fakta på uppslagen (som kanske inte svenskspråkiga vet om att det är ett mallfel och tar det som korrekt uppgift). Någon på min sida att skapa mallar som passar dessa uppslag? Svenji 16 januari 2009 kl. 17.47 (CET)

Detta har jag diskuterat med Dodde tidigare och vi båda tycker att mallen bör ändras. Vad som skall stå i stället vet vi inte riktigt, men "namn" har tagits upp som förslag. Dock används alla namn på platser som neutrum i singular. Man säger ju t.ex. "Vårt färöarna" och inte "Våra färöarna". "85" 16 januari 2009 kl. 17.52 (CET)
Plats där det diskuterats förut: WT:FR#Egennamn i "pseudo-plural"? Dock dog den diskussionen ut då... \Mike 16 januari 2009 kl. 18.09 (CET)
(efter red.konfl.: säkert mest upprepningar) ::Ja, det är ju lite lustigt att namnen kan ha inslag av både singular och plural, obestämd form och bestämd form på samma gång. Ett alternativ hade varit, som ÅttioFem säger, att exempelvis använda kolumnrubriken Namn, för att på så sätt inte ta kategorisk ställning till frågan. Avser vi sedan namnet i sig är det inte räknebart. Men om vi avser platsen eller personen som bär namnet, är det räknebart (En Johanna, flera Johannor). Den senare betydelsen av dessa är något som vi på Wiktionary i nuläget heller inte redovisar varken förekomsten av eller böjningsinformationen av. Jag vet dock inte om det är något som är tillräckligt väsentligt för en ordbok att redovisa för att vi ska börja med det. ~ Dodde 16 januari 2009 kl. 18.16 (CET)
Är verkligen platsnamn räknebara då man avser platsen? En plats är ju bara en plats. Ställer mig även lite frågande om man någonsin använder personnamn med avseende på personer som bär namnet i plural? Johannor funkar visserligen men ska man ta sina Ollar ur skolan om man har flera? Eller om Johannorna varit grabbar, vad hade man sagt då? En Johan, flera ? Matsmannen 22 januari 2009 kl. 08.59 (CET)
Jag tänker väl mig att man kan avse flera platser som bär samma namn, eller samma plats i flera olika skeden eller liknande. Man kan tala om ett Frankrike hårt sargat av senaste tidens attentat, eller om ett Frankrike som varit förskonad från allvarligare händelser. Man kan säga att man växer upp i två helt olika Frankrike, beroende på om man är fattig eller rik. Och så vidare. Man kan också tala om att Sverige har två Frankrike - en by i Närke och en by i Västmanland som bär det namnet. När det gäller Olle och Johan hade jag använt oförändrat plural för dessa namn, medan jag för Johanna hade kunnat tänka mig både Johanna och Johannor i plural. "Hur många Johan/Johanna/Johannor har vi i klassen?". Det är möjligen så att Ollar hade varit en möjlig variant, rent grammatiskt. Personligen tycker jag att det låter lite konstigt, men man kanske hade vant sig om det hade funnits flera tillfällen än det finns, att använda formen. Jag funderade sedan efter diskussionen på Diskussion:myrornas krig att det finns mer än rena namn som kan hanteras grammatiskt på samma sätt, och jag är tveksam till att kalla "myrornas krig" för "namn", så "namn" som kolumnrubrik kanske trots allt inte är det ultimata valet. Jag vet inte. ~ Dodde 4 februari 2009 kl. 06.27 (CET)

Mistel[redigera]

Flyttad till Wiktionary:Fikarummet

Bättre ledtext för kategorier[redigera]

Skulle någon admin kunna uppdatera MediaWiki:Categorytree-member-num till samma värde som på sv.Wikipedia? --LA2 21 januari 2009 kl. 21.04 (CET)

Ser inte skillnaden. //Skal 22 januari 2009 kl. 01.57 (CET)
Ah - Mike hade redan uppdaterat. :-) //Skal 22 januari 2009 kl. 01.58 (CET)

Mycket bra! Nu ser man direkt på Kategori:Alla uppslag hur många uppslagsord (grundform) som finns för varje språk. Det är utmärkt! --LA2 22 januari 2009 kl. 15.20 (CET)

Mall för isländska räkneord[redigera]

Skrev en mall för isländska räkneord (Användare:Svenji/Prövosida). Kan en sådan inkluderas till uppslag för isländska räkneorden? --Svenji 2 februari 2009 kl. 21.51 (CET)

Absolut :) Bara kopiera över till {{is-räkn}} och lägg till en beskrivning i Wiktionary:Stilguide/Grammatik/Isländska. Mallen som du skapat på din sida innehåller uppdaterad mallkod. ~ Dodde 4 februari 2009 kl. 05.58 (CET)

[redigera]

Special:Senaste_ändringar har slutat fungera. --Andreas Rejbrand 18 februari 2009 kl. 23.53 (CET)

Nu fungerar SÄ igen. --Andreas Rejbrand 18 februari 2009 kl. 23.54 (CET)

fr:Annexe:Prononciation/suédois[redigera]

Hej. Excuse me, I can't speak swedish, even if I spent some weeks in your country (I like Göteborg). But one thing I learned in Sweden is that most of you speak a better english than mine. So, I do it in English.

I tried to make a pronuciation guide for swedish in the French Wiktionary (the link is in the title). Could you please check if it is correct ? Thanks in advance. --Szyx 24 februari 2009 kl. 23.09 (CET)

It looks very good! Maybe you could mention the sounds /ʂ/, /ɖ/, /ʈ/, /ɳ/ and /ɭ/. Many Swedish speakers pronounce "rs" like /ʂ/ (fors /fɔʂ/), "rd" like /ɖ/ (mård /moːɖ/), "rt" like /ʈ/ (sport /spɔʈ/), "rn" like /ɳ/ (järn /jɛːɳ/) and "rl" like /ɭ/ (kärl /ɕɛːɭ/). "85" 25 februari 2009 kl. 13.35 (CET)
Thank you very much, I'll add that. --Szyx 25 februari 2009 kl. 16.29 (CET)
I'm afraid you overlooked the sound "v" too - at least I'm unable to find it. \Mike 25 februari 2009 kl. 18.44 (CET)
I add /v/. "85" 25 februari 2009 kl. 20.56 (CET)

Svenska för källkod?[redigera]

Ska vi använda svenska för den källkod vi har? Exempel på vad vi skulle kunna göra/förespråka:

{{DEFAULTSORT:sidnamn-med-gemener-etc}}  ->  {{STANDARDSORTERING:sidnamn-med-gemener-etc}}
#REDIRECT[[sida]]                        ->  #OMDIRIGERING[[sida]]
{{SUBST:välkommen}}                      ->  {{BYT:välkommen}}
[[Bild:Example.svg|thumb|text...]]       -> [[Bild:Example.svg|miniatyr|text...]]
  man kan också skriva det något otydligare [[Bild:Example.svg|mini|text...]]

För ovanligare wiki-koder föreslår jag att vi behåller de nuvarande engelska varianterna eftersom det är mkt lättare att hitta dokumentation till dem. Se även den fullständiga listan över översatta specialmeddelanden.

Vad tycker ni? Är svenska bättre? //Skal 26 februari 2009 kl. 19.20 (CET)

Dålig idé. Alla andra wiki-system använder engelska kommandon, även om gränssnittet i övrigt är på svenska. --Andreas Rejbrand 26 februari 2009 kl. 20.09 (CET)
Det fungerar med både svenska och engelska. Vi borde inte sätta någon fast riktlinje om att det ena eller det andra skall användas om det är det du menar, utan det bör vara upp till varje användare att bestämma själv. /Frisko 28 februari 2009 kl. 14.34 (CET)
@Andreas: Det är sant till största del, men det kanske ändras. Ska vi också ändra i så fall? Wikipedia rekommenderar "miniatyr" för bilder.
@Frisko: Njae. Självklart bör man kunna skriva in vad som helst, men det bör korrigeras med bot. Och vi bör bara förklara en syntax. Användare bör inte tvingas förstå flera olika syntaxer - ser jag "#OMDIRIGERING[[..]]" på en sida och lär mig vad det innebär så borde jag inte tvingas förstå "#REDIRECT[[..]]" också. Risken finns att man inte inser att det motsvarar samma sak. (precis som det finns väldigt få mall-omdirigeringar)
Jag tycker att det finns olika prioritet - tycker att vi nog bör använda STANDARDSORTERING eftersom det förklarar varför texten längst ner på så många sidor finns där (bättre än DEFAULTSORT). I övrigt är jag inte lika säker, men tror nog att det skulle vara fördelaktigt att ha iaf #OMDIRIGERING och {{BYT:..}}, eftersom de (imho) är tydligare.
//Skal 28 februari 2009 kl. 15.29 (CET)
BYT känns lite konstigt men annars tycker jag förslagen är skitbra, mycket lättaer att förstå :) –dMoberg 28 februari 2009 kl. 15.36 (CET)
BYT/SUBST spelar ingen roll för mig eftersom man inte ser någon skillnad i resultatet. OMDIRIGERING och STANDARDSORTERING känns bra för mig men de är båda lite långa ord. Själv skulle jag gärna ändå fortsätta med engelska eftersom det skulle vara lättare för personer från andra språks wiktionaryer att lätt kunna redigera. Dessutom är jag redan van vid engelska, och skulle själv ha svårt med svenska varianter nu. Jag vänjer mig nog, hur som helst, och om det ändå fixas med bothjälp kan jag nog själv använda de engelska kommandona. "85" 28 februari 2009 kl. 22.38 (CET)
Tycker att bilder borde anges med en mall istället {{bild}} (så slipper man skriva något om thumb/miniatyr/mini över huvud taget) dvs. man får en enklare och mer enhetlig beskrivning i stilguiden, och ett mer enhetligt utseende på uppslagen. STANDARDSORTERING blir tydligare än DEFAULTSORT, och det kan vara trevligt eftersom DEFAULTSORT kan se lite kryptiskt ut som del på vanliga uppslag, men samtidigt känns det ur w:WP:POMMF-synpunkt vanskeligt att gå in och ändra vissa kommandon men inte andra, vilket nog skulle stjälpa mer än hjälpa sett ur ett vidare perspektiv. BYT ter sig över huvud taget inte mer lättförståeligt än SUBST, och REDIRECT känns nästan lika tydligt som OMDIRIGERING. Så enligt min åsikt, hellre behålla de engelska termerna. Nu har jag ingen koll på om diskussionen förts på svenskspråkiga Wikipedia och vad slutsatsen i så fall blivit där. Om svenskspråkiga Wikipedia bestämmer sig för en lösning, kan jag anse att det är värt att beakta och att det skulle ha stor betydelse för vad som är rimligt att göra för Wiktionarys del. ~ Dodde 3 mars 2009 kl. 00.14 (CET)
Svenska Wikipedia håller sakta på att byta till STANDARDSORTERING, OMDIRIGERING, Fil: (i stället för image:, bild: och file:) och miniatyr (i stället för thumb). --LA2 16 mars 2009 kl. 21.13 (CET)
Innebär det att svwp valt att inte byta ut resterande översatta specialmeddelanden? För Wiktionarys del tycker jag att vi kan följa efter Wikipedia hur de gör, men som sagt, för specialfallet FIL: ändra till att istället använda en speciell {{bild}} som tar bort både behovet av att använda FIL: och miniatyr. ~ Dodde 17 mars 2009 kl. 03.22 (CET)
Har börjat ändra från DEFAULTSORT till STANDARDSORTERING på uppslagen nu, ska väl vara klart om några timmar. ~ Dodde 3 november 2009 kl. 20.34 (CET)

Referenser[redigera]

Hjälp mig här. --Andreas Rejbrand 3 mars 2009 kl. 00.19 (CET)

Kanske kolla stilguiden (som förvisso inte är jättetydlig, men ändå visar på hur man gör)? Hur som - jag har fixat det. //Skal 3 mars 2009 kl. 08.26 (CET)

"blockeringen upphör för evigt"[redigera]

Varför står det "blockeringen upphör för evigt" i blockeringsloggen? Menas att blockeringen aldrig kommer att upphöra så är det inte helt korrekt svenska. "blockeringen upphör för evigt" betyder ju "blockeringen upphör aldrig att uphöra", vilket alltså innebär att IP-adressen inte är blockerad. Det är hur som helst mer grammatiskt korrekt än "blockeringen går ut om oändlig" som det brukade stå tidigare. "85" 4 mars 2009 kl. 21.07 (CET)

fr:Annexe:Prononciation/suédois (2)[redigera]

Hej. This page is missing the "é" (as in entré). I'll add it, but I wonder what is the pronunciation : /e/ or /e:/ ? Tak for your help (qui est très précieuse (2 & 3)). --Szyx 9 mars 2009 kl. 20.11 (CET)

The accent sign marks that stress falls on that syllable (and unlike å, ä, and ö, é isn't considered a letter in it's own right), and as there are no consonants in the coda, the vowel is long, i.e. /eː/. By the way, the short vowel phoneme corresponding to /ɛː/ is actually /ɛ/, not /æ/ as the table currently shows; [æ] is merely an allophone occuring before /r/ (a better example word would be häll /hɛl/). And the consonant assimilations involving /r/ (the retroflex sounds) aren't usually considered phonemic. Perhaps you could add another table below listing common allophones. /Fenix 9 mars 2009 kl. 20.46 (CET)
Please make any correction that you think will improve this page. That's what I'm asking for. And your explanations are very précieuses. Merci. --Szyx 9 mars 2009 kl. 21.11 (CET)
I changed the /æ/ to /ɛ/, and added a new example. I also provided IPA for entré, though it's possible that some other word, such as armé, would be a more representative example, as the pronunciation of the first syllable in entré doesn't really correspond to the spelling. (A correction to my last post: what I said about final consonants and vowel length doesn't make any sense, dunno where that came from.) /Fenix 10 mars 2009 kl. 19.59 (CET)

Problem med SÄ[redigera]

I går det inte längre att med musen klicka på länkar, aktivera FORM INPUT-element eller markera text i Chrome och Firefox. --Andreas Rejbrand 12 mars 2009 kl. 19.50 (CET)

Vi har blivit "hackade": en transparent DIV låg med högt z-index över hela sidan: [5]. --Andreas Rejbrand 12 mars 2009 kl. 22.02 (CET)

Partiförkortningar[redigera]

fp#Användning har jag skrivit några rader om användning av partibeteckningar. Samma text bör väl finnas i alla liknande artiklar: mp, MP, s, S och så vidare. Men ska verkligen den texten infogas, eller länkar man helt enkelt till någon annanstans? /Natox 17 mars 2009 kl. 12.12 (CET)

Nu är det just i detta fallet inte så väldans många partiförkortningar det är fråga om. Så förutom att jag saknar källa till påståendet, vad som menas med "tidigare", och vem som förordar det ena eller det andra, så är det nog inget problem att lägga in samma text i de fåtal uppslag som berörs... Det har vi gjort i ett fåtal andra fall där 2-3 uppslag berörts, och väl hittills undvikit frågan på uppslag där det skulle behövas på fler - förkortningsartiklar tänker jag mig skulle kunna vara en kandidat. Det kanske kan vara värt att fundera på om särskilda mallar bör användas då samma text förekommer på fler än en sida för att undanröja risken att texten blir sådan att den säger olika på olika sidor och att förbättringar kommer alla berörda sidor till godo. Mallnamnet bör ha ett gemensamt prefix (åtminstone inom samma rubrik) så att alla liknande mallar (åtminstone gruppvis) håller samman i mall-listor osv. {{användning-mp}} ({{etymologi-mp}}, {{rubriknamn-artikelnamn}} osv. eller samma oavsett rubrik? {{mönstertext-mp}}, {{textmall-mp}}? Fler förslag? Vad säger ni? ~ Dodde 18 mars 2009 kl. 20.43 (CET)

Äldre stavningar[redigera]

Finns det några regler för hur eller om man ska ta med äldre stavningar på ord? Sitter för tillfället och läser delar ur landslagen, den yngre västgötalagen m.fl. och inser att det hade varit intressant att ta med t.ex. qwinna som en äldre stavning för kvinna, diur för djur, diefwul för djävul osv. Vad anser ni andra? ¨*~Svenji 18 mars 2009 kl. 15.58 (CET)

Ja, det vågar jag säga redan finns bred konsensus om att de jättegärna vara med. Gärna då med markerat "ålderdomligt" med {{kat}}-mallen och gärna med en eller flera exempelmeningar, gärna med användning av {{citat}}-mallen där angivande av årtal är väsentligt.
Eftersom det är fråga om alternativa stavningar så förs typen till det vi brukar kalla för "variantuppslag", som till skillnad från "huvuduppslag" har ett i vissa avseendet bantat upplägg. Läs gärna mer i avsnittet om olika uppslag i stilguiden (Wiktionary:Stilguide#Olika typer av uppslag). Används ordet fortfarande i vissa sammanhang, som ex.vis qwinna så är det förstås trevligt om kvinna kan förses med lite information om qwinna i avsnitten ====Användning==== och/eller ====Etymologi====. Dessutom bör stavningen qwinna fyllas i under rubriken ====Varianter==== med lämplig tagg inom parentes efter ordlänken. ~ Dodde 18 mars 2009 kl. 20.27 (CET)

Right to vanish[redigera]

Det finns en gammal wiki-princip som kallas "right to vanish", och som i korthet innebär att det anses som vanlig hövlighet att den som vill lämna projektet i möjligaste mån ska kunna lämna så få spår som möjligt efter sig om så önskas. Mig veterligen var det i helgen första gången som en sådan begäran lades på sv.wikt (nåja, off-wiki) och eftersom vi inte har funderat på hur vi ska ställa oss till sådana begäran eller utarbetat rutiner för dem, så valde jag att helt enkelt bifalla begäran att radera användarsida + diskussionssida (vilket nu har ifrågasatts lämpligheten i :P ).

Jag anser kanske inte att vi nu utan vidare kan utarbeta rutiner för detta och applicera dem retroaktivt (i varje fall inte utan samtycke från berörd användare) men för framtidens skull bör vi nog göra klart hur vi vill hantera frågan. Själv kan jag se två-tre olika modeller för hur vi hanterar dylika begäran i framtiden:

  • Modell 1
    1. blanka användarsida/diskussionssida om så önskas
    2. radera användarsida/diskussionssida om så önskas
  • Modell 2
    1. Byt namn på användaren men radera inte diskussionssidan (möjligen användarsidan)

Naturligtvis kan man tänka sig en Modell 3 där användaren får välja namnbyte/radering/blankning.

Vad mer är relevant? På förekommen anledning (sv.wp) ska man kanske påpeka att signaturer *inte* byts ut. Åsikter? \Mike 19 mars 2009 kl. 11.49 (CET)

Generellt tycker jag nog att man kan tillmötesgå användarens önskningar. Blanka/radera användarsida/diskussionssida är okej om användaren inte vandaliserat och har klottervarningar på sidan. Om användaren ifråga känner att det är nödvändigt bör även användarnamnbyte accepteras tycker jag. Möjligtvis bör det även krävas någon motivering till varför man vill försvinna från projektet (som kan vara mkt enkel). //Skal 19 mars 2009 kl. 12.05 (CET)
Om diskussionssidan innehåller diskussioner som kan vara viktiga att ha kvar (och intressanta för framtida användare), skulle jag gärna se att dessa flyttas innan man raderar diskussionssidan, särskilt om diskussionen angår alla användare eller administratörer. "85" 19 mars 2009 kl. 17.37 (CET)
Håller helt med ÅttioFem. Diskussionerna som förs på användardiskussionssidorna är ofta av allmän karaktär och av intresse för gemenskapen att bevara. Det är också min huvudsakliga invändning. Kan dessa diskussioner flyttas (återskapas i det här fallet) till en plats med ett neutralt namn, möjligen? Hellre än att radera diskussionssidorna hade jag dessutom velat se diskussionssidan blankad hellre än raderad, så att man ändå har kvar möjligheten att bläddra i historiken för användardiskussionssidan. Som sagt, så är denna sida lika allmän som alla andra diskussionssidor på projektet, och raderandet av andra sådana sidor skulle aldrig komma på fråga på grund av en användares önskan att plötsligt försvinna. Är det principiellt överhuvudtaget okej att radera ett antal av mina diskussionsinlägg som jag lagt ner en massa tid på att skriva, och som inte är klotter eller liknande, bara för att de ligger på en användares användarsida?
Mike, har du koll på hur diskussionerna har gått, exempelvis på Wikipedia? Jag har inte följt med i dem och är rädd att mitt resonemang redan har förts och att man ändå kommit fram till en annan slutsats på grund av information jag saknar. ~ Dodde 19 mars 2009 kl. 21.14 (CET)
Jag är inte helt uppdaterad, men hittar Wikipedia:Att lämna projektet som säger

Det har förekommit att någon raderat sin användardiskussionssida eller fått den raderad. Detta har accepterats om dikussionssidan inte rörts på länge, och användaren verkligen försvunnit för gott från svenska Wikipedia. Om användaren kommer tillbaka uppstår förmodligen krav på att diskussionssidan bör avraderas. Försök att radera diskussionssidor med aktuellt material torde inte komma att accepteras.

Påpekas kan kanske att diskussionssidan ifråga inte hade rörts sedan september 2006. I den mån frågan har varit uppe till diskussion på 'pedian under de senaste åren verkar det enbart ha handlat om frågan om en användare ska kunna ta bort/byta ut gamla signaturer med hänvisning till "Right to vanish" - och ifrågasättanden om vad det beteendet har med policyn att göra. Jag hittar ytterligare en referens till "Right to vanish" på sv:wp - [6] - där det föreslås att

Den som bestämmer sig att radera kanske kan skumma igenom diskussionsrubrikerna efter sådant som kanske borde flyttas till artikeldiskussioner först?

Dodde, ÅttioFem, ni är båda administratörer och kan avgöra för er själva om det fanns något på sidorna ifråga som var av värde för det fortsatta arbetet och borde ha flyttats någon annanstans. \Mike 20 mars 2009 kl. 09.16 (CET)
Tack för svaret. Jag ställer mig bakom förslaget om att generellt flytta användardiskussioner som berör Wiktionaryprojektet i någon mån till passande uppslagsdiskussionssidor eller liknande. I det aktuella fallet är det nästan uteslutande fråga om metadiskussioner som berör frågeställningar som sedan länge är inaktuella, så det finns enligt min åsikt inget uppenbart värde i att flytta något till andra diskussionssidor den här gången. ~ Dodde 20 mars 2009 kl. 10.42 (CET)
Bra, då verkar det som att vi är överrens i det fallet ;) På tal om den bakomliggande frågan, kan vi enas om något i stil med Wiktionary:Administration/Right to vanish? Utveckla gärna det dokumentet... \Mike 20 mars 2009 kl. 12.24 (CET)
Ser fint ut. Det enda är väl att diskussionerna bör flyttas inte bara om användarsidan raderas, utan även vid blankning... ~ Dodde 21 mars 2009 kl. 19.47 (CET)
Då ämnet ånyo blivit aktuellt ville jag passa på att instämma i vad Dodde säger den 20 mars 2009. Detta liknar även policyn på svenska Wikipedia. I fallet som nu är aktuellt består användardiskussionen i stort sett endast av "sociala" meddelanden vars långsiktiga betydelse för projektet inte kan anses vara betydande. Sådana fall bör alltid raderas om användaren så önskar, som en ynnest mot användaren ifråga, och helst bör vederbörande dessutom ha varit inaktiv i minst ett år eller så (nästan fyra år i det nu aktuella fallet). mina två örtugar Diupwijk 13 mars 2010 kl. 12.31 (CET)

Färger[redigera]

(Diskussion flyttad från Fikarummet)

Tänkte försöka snygga till bland färgerna och göra artiklarna likvärdiga/likformiga
På en del färger står färgen som substantiv. Adjektiv säger oss hur något är. Färger är väl adjektiv?
Och en sak till. Om man i en artikel om ett adjektiv lägger till sammansättningar borde inte dessa också vara adjektiv?
Matsmannen 20 mars 2009 kl. 17.00 (CET)

Färgorden är i grunden adjektiv men de kan också användas substantiviskt: i 'färgen röd' är det ett substantiv, liksom är 'rött' i betydelsen "röd färg" eller "rödfärg" (t.ex. "han målar med rött"). Vad gäller sammansättningar är ju t.ex. 'rödfärg' inte ett adjektiv. /Fenix 20 mars 2009 kl. 18.18 (CET)
Se gärna även Diskussion:blodröd och Wiktionary:Projekt/Färgord. Jag är inte 100% säker på att prototypuppslagen blodröd och blodrött är helt felfria och skulle gärna vilja att någon mer insatt vill syna dessa två uppslag i sömmarna först, så att sedan andra färgartiklar kan skapas med blodröd/blodrött som mall. ~ Dodde 21 mars 2009 kl. 19.52 (CET)

Kategori:Användare li[redigera]

Varför är kategorierna Användare li och Användare li-N tomma, trots att Användare:Ooswesthoesbes har mallen {{babel|li}}? "85" 22 mars 2009 kl. 08.35 (CET)

Nu är de visst inte tomma längre! Men det dröjde ett bra tag... :-) "85" 22 mars 2009 kl. 08.36 (CET)
Tomma, vad betyder dette ord? Jag taler ingen svenska, nåja en smula då :) Jag känner dette ord inte :( --Ooswesthoesbes 22 mars 2009 kl. 09.46 (CET)
Ah -> tom :) Jag känner dette ord nu väl :) --Ooswesthoesbes 22 mars 2009 kl. 09.52 (CET)
Tack för kategorien «användara li» :) --Ooswesthoesbes 22 mars 2009 kl. 09.54 (CET)
Varsågod! :) "85" 22 mars 2009 kl. 10.01 (CET)
:) Är Mall:li-subst god? --Ooswesthoesbes 22 mars 2009 kl. 10.03 (CET)
[7] Vad betyder frågatecknen? --Ooswesthoesbes 22 mars 2009 kl. 10.38 (CET)
Mall:li-subst ser bra ut. Vi kanske skulle behöva flera mallar beroende på genus och kanske böjning, men det är tyvvär svårt med ett språk som har så många kasus. Ett exempel är {{sv-subst-n-er}} där "n" står för "n-genus (utrum)" och "er" är pluraländelsen. Nu kan jag inte mycket om limburgisk böjning. Frågetecknen innebär att jag inte vet säkert om mallen har dessa egenskaper. "85" 22 mars 2009 kl. 11.02 (CET)
Nej, mallen har inte desse egenskaper. Limburgiska grammatiken är mycket invecklad och flera mallar skulle mycket många mallar behöva. Där är många böjningerne för substantiven, mer än 100, därför är bara en mal (se också nl:Template:-linoun-) --Ooswesthoesbes 22 mars 2009 kl. 11.39 (CET)
Men om det finns genus i limburgiska borde åtminstonde en mall för varje genus användas. Dessutom undrar jag vad "förminskt" och "oförminskt" betyder. Om du menar "förminskad" och "oförminskad" skulle jag vilja veta vad det innebär grammatiskt. Whats the english translation of those words? "85" 22 mars 2009 kl. 14.59 (CET)
Is perhaps obestämd/bestämd (indefinite/definite) form what you mean? Other than that, the template looks perfectly fine. Are grammatical gender used in Limburgish (which?). It is not necessary to have a template for each grammatical gender, but if the template is used more frequently one for each can be created. ~ Dodde 22 mars 2009 kl. 15.22 (CET)
Det är diminutiv det rör sig om (se t.ex. [8]), jag ändrar. Mallen på nl-wikt har för övrigt ytterligare en böjningskategori (gemuteerd, "muterad") som inte finns med i mallen här eller på en-wikt. /Fenix 22 mars 2009 kl. 15.40 (CET)
Limburgish has three genders: masculine, feminine and neuter. Limburgish has a diminutive (förminskt). The mutated forms are not mandatory, so there is no direct need to put them in a table. Limburgish also has (had) infixed articles, like deer (animal) -> dèèr(e)d (the animal), but it became out of use say a hundred years ago. It is difficult to create templates for each gender. Limburgish doesn't really have any regular declensions and inflections, you can't say that a plural ends on this and a genitive on that. Each word has its own, unique declension. So it is very difficult to learn Limburgish, even natives make many mistakes. --Ooswesthoesbes 22 mars 2009 kl. 18.39 (CET)

Folkets lexikon[redigera]

Hej, har ni sett Folkets lexikon? De är visserligen oprecisa med vad som gäller, men jag tänkte kontakta dem i dagarna för att få närmare information. Först hade det ju dock varit bra att veta om nån faktiskt vill ha materialet under fri licens. /Grillo 24 mars 2009 kl. 11.50 (CET)

Skillnaden verkar vara att Wiktionary utgår ifrån och bygger upp sina uppslag runt definitioner, medan det ledet verkar saknas i Folkets lexikon. Jag vet inte hur ett lexikon som saknar definitioner skulle kunna vara till nytta för Wiktionary i form av någon sorts mer automatiserad importeringsprocess. Svenska översättningar på engelska uppslag på engelskspråkiga Wiktionary skulle på liknande sätt kunna vara föremål för en mer automatiserad importeringsprocess, men som med allt automatiserat bör man vara uppmärksam på vilka fel som kan uppstå i samband med detta och väga fördelar och nackdelar. Problemet med att acceptera översättningar innan en definition har skrivits, är att det lätt blir ohanterligt att arbeta med befintliga översättningar, när det visar sig att ordet har flera huvud- och bibetydelser och där olika språk ger olika översättningar för de olika betydelserna och så vidare. Jag har inte kunnat komma fram till någon väg runt den problematiken, men ventilera gärna era tankar. ~ Dodde 25 mars 2009 kl. 07.53 (CET)

Böjningsformsbot[redigera]

Hejsan. Jag har lite frågor angående boten som ska fixa artiklar om böjningsformer av ord. Hur ofta brukar denna bot köras? Jag tycker att det vore passande nu. Jag vill minnas att jag läste någonstans att vi behöver fixa fram ett sätt att "godkänna" former innan boten körs, vilket jag förstår. Ska vi försöka diskutera fram ett sådant system här och nu? /Frisko 26 mars 2009 kl. 19.00 (CET)

Om man är osäker på en böjningsform bör parametern fakta= användas för den mallen där dessa former är presenterade. Då låter boten bli att skapa dessa artiklar. Bättre sätt än fakta= kan jag inte komma på. Jag håller med om att det är mycket passande med botskapning av böjningsartiklar just nu. Jag tycker också att botar borde köras oftare, och detta gäller även botar som skapar kategorier, lägger till "DEFAULTSORT:" på uppslag, lägger till <!--[[--> på sidor där det behövs, och lägger till nyckel=<sortering>. Även att med bot lägga till exempelvis {{se även|fan|fän}} överst på uppslaget "fån" har diskuterats tidigare, och (ännu ej helt klara) hjälpsidor åt boten har skapats för det. Kanske vore det passande med fler botar också, men själv kan jag ingenting om hur de fungerar, vilket är synd, eftersom det vore kul att kunna styra en. Jag vore mycket tacksam om jag fick se att botarna var mer aktiva. "85" 26 mars 2009 kl. 20.09 (CET)
Vi (Skalman och jag) har ansökt om ett konto på toolserver för att kunna köra vissa script (flera av de som har uppgifter som nämns ovan) smidigare och oftare. Vi har även diskuterat ett mer effektivt sätt att skapa böjningsuppslag som inte kräver samma grad av anpassning av scriptkoden för varje typ av mallkod och mallsyntax. I väntan på detta kommer nog inga eller få script köras... Minns i nuläget inte länken till ansökan, men Skalman kan nog bistå med den. ~ Dodde 27 mars 2009 kl. 02.54 (CET)
Precis. Länken. //Skal 28 mars 2009 kl. 08.21 (CET)
Det är främst verbformer som jag tycker saknas, eftersom böjningsboten så vitt jag vet inte skapat så många böjningsuppslag för verb. Om man kollar igenom frekvensordlistan (under projekt) så finns det massor av rödlänkade böjningsuppslag för verb, men när man kollar upp originalformen så finns den ofta(st?). Bra om detta kom igång på allvar. Men det är bra att det händer grejer iaf. Dodde och Skal ska ha en eloge för alla de skapade böjningsuppslagen som trots allt finns. /Jiiimbooh | snacka me' maj 28 mars 2009 kl. 15.41 (CET)
I princip krävs en specialanpassning av scriptet för varje grammatikmall. Att skapa ett script som hanterar varje teoretisk möjlighet till mallsyntax är många gånger mer tidskrävande än att bara anpassa scriptet till att hantera de fåtal typer av syntax som faktiskt används för respektive mall. Under tiden så inser man dock att nya mallar kommer att skapas ideligen och nya typer av syntax kommer att användas av mallarna, så det blir lite av ett evighetsprojekt att ständigt bygga ut scriptet till att hantera fler och fler mallar, och fler och fler mallsyntax. Så funderingar har ju funnits på hur man skulle kunna effektivisera scriptet ytterligare. Tanken är att istället för att utgå ifrån dumpar och den mallsyntax som används på uppslagen, att man istället (eller också) kan läsa av html-koden för att finna de länkningar som görs i tabellen och därmed skapa böjningsuppslagen, utan att man ska behöva uppdatera scriptet så i detalj varje gång en ny grammatikmall skapas, eller att syntaxen byggs ut eller ändras. Istället borde det räcka med att underhålla en uppdaterad lista över "godkända böjningsmallar" och sedan ha en funktion som mer eller mindre automatiskt håller reda på utifrån "senaste ändringar" eller något, vilka sidor som behöver kontrolleras igen, och att man lagrar information om vilka böjningsuppslag som skapats i nån sorts databas. Nu är allt det här en bra bit över min programmeringsnivå, men Skalman har förmodligen kunskapen, bara han känner att han har tid. Om jag förstår det rätt är dock en förutsättning att vi får tillgång till ett Toolserver-konto, men ansökningen har fortfarande inte resulterat i något skapat konto. Under förutsättning att ett sådant här script så småningom kan skapas, så är allt jobb jag under tiden skulle lägga ner på att skapa böjningsuppslag "mer manuellt" gjort mer eller mindre "förgäves", så det är därför jag inte känner mig så jättemotiverad att lägga tid på just detta, även om det innebär att inga böjningsuppslag alls kommer skapas på en lång tid. ~ Dodde 29 mars 2009 kl. 01.33 (CET)

Earth hour invaderar Wiktionary... (senaste ändingarna borta)[redigera]

Varför kan vi inte se senaste ändringarna längre? Jag kommer till en sida om Earth Hour. Jag kollade på Wikipedia och där kunde jag se senaste ändringarna. Grrrh...! :( /Jiiimbooh | snacka me' maj 28 mars 2009 kl. 15.47 (CET)

Uppdatering: Tack Mike. För ett tag var jag rädd att det var meningen att Earth Hour-meddelandet skulle vara där. /Jiiimbooh | snacka me' maj 28 mars 2009 kl. 16.00 (CET)

Man kan tycka vad man vill om politisk aktivism, men på SÄ har den inget att göra. Mike 28 mars 2009 kl. 16.07 (CET)

Formateringslänkar[redigera]

Går det inte att flytta upp formateringslänkarna så att de ligger precis under redigeringfönstret? Nu ligger ju tecken där som default, men formateringen tror iaf jag används oftare och många tecken finns ju där också. /Natox 30 mars 2009 kl. 16.45 (CEST)

Ett till arkiv med diskussioner från Fikarummet[redigera]

Fikarummet blir långt nu. Det är nog dags för ännu ett arkiv, eller vad säger ni? "85" 1 april 2009 kl. 07.31 (CEST)

Det är bara att göra ett :D Mike 1 april 2009 kl. 15.49 (CEST)
Ok, tack! Ska fixa ett! :-) "85" 1 april 2009 kl. 16.21 (CEST)

Påminnelse[redigera]

Om man ska länka till SAOB, använd *inte* de som slutar på filenr= + siffror + .html; de är utsatta för länkröta. Använd istället alltid länkar på formen http://g3.spraakdata.gu.se/cgi-bin/osa/indexsok.cgi?string=<sidnamnet>; de går visserligen till en söksida om det finns flera obesläktade ord med samma stavning, men de verkar åtminstone vara stabila över tiden. Mike 9 april 2009 kl. 16.19 (CEST)

Konstigt och synd att det inte finns stabila permanentlänkar direkt till enskilda artiklar. För att hänvisa direkt till ett uppslagsord skulle man i stället kunna skriva i referensen vilket nummer det har (detta lär knappast ändras), alltså t.ex. "ORD.sbst2". /Fenix 9 april 2009 kl. 17.07 (CEST)
Då så, då är alla förekomster i själva artiklarna åtgärdade. Nu återstår bara diskussionsnamnrymden, men det är kanske inte lika allvarligt om de finns kvar ett tag till. Men om någon är intresserad är det alltså [9] jag använder mig av för att leta rätt på dem. Mike 9 april 2009 kl. 19.38 (CEST)

Flyttar från Wikipedia[redigera]

Det pågår en diskussion på Wikipedia som kanske kan vara av intresse. Se här. /Frisko (dis.) (bid.) 10 april 2009 kl. 10.42 (CEST)

Ofta är det ju fråga om intressanta ord att ha med här Wiktionary, så all uppmuntran! I övrigt verkar Flinga och Grillo i slutet på diskussionen (i skrivande stund) satt fingret på viktiga anledningar till varför många uppslag blivit liggande över åren... ~ Dodde 14 april 2009 kl. 03.37 (CEST)

Vad är riktlinjerna ang. dialektala ord[redigera]

Jag har letat igenom Deltagarportalen men inte funnit svar på frågan om (svenska) dialektala ord kan inkluderas i wiktionary. Vad gäller? Diupwijk 19 april 2009 kl. 12.14 (CEST)

Vi välkomnar dialekt! Tyvärr har vi väl inte ännu gjort något mer omfattande arbete med att strukturera upp hur dialektala ord och uttryck ska föras in och kategoriseras effektivast möjligt. Om du har kunskap och intresse av det så är du varmt välkommen att hjälpa oss utveckla området; hela vårt (första) försök till struktur kan nog härledas ur kategorin Dialektalt... Mitt största problem med de kategorierna är att vi i de allra flesta fall saknar uppgifter på (läs: kunskap om) hur spritt ett visst dialektalt ord är, så det kanske borde klassificeras i flera dialekt-kategorier. Mike 19 april 2009 kl. 12.59 (CEST)
Härligt att höra! Jag har intresset, men dock har jag inte mycket till brett (akademiskt) kunnande angående kategoriseringar och liknande. Rent spontat skulle jag vilja säga att man skulle kunna skapa ytterligare underkategorier, som exempelvis Svenska/Dialektalt/Värmländska/Verb och liknande. Jag tror jag börjar småfixa lite grand med värmländska ord, om någon har några tankar eller funderingar diskuterar jag gärna utformning och kategorisering.
I en relaterad fråga undrar jag hur jag bäst refererar till en källa. Jag har exempelvis en värmländsk ordbok ur vilken jag tänkt hämta viss information, och antar att man skall hänvisa till denna på något sätt? Diupwijk 19 april 2009 kl. 14.47 (CEST)
Möjligen att man ska använda underkategorier, men kanske det kan vänta tills vi ser att de börjar bli ohanterligt stora, jag vet inte... jag har inte funderat på det överhuvudtaget (än).
Referenser ges genom <ref> ( detaljer om källan här ) </ref>; sedan ska det finnas en h2-rubrik ==Källor== längst ned i uppslaget som följs av <references />. Wikipedia har lite exempel på hur ref-taggarna kan användas lite mer avancerat (om man ska hänvisa till samma källa flera gånger, till exempel).
Detta gäller för "vanliga" referenser: om du däremot tänker hämta exempelmeningar från en utomstående källa så har vi börjat använda (så smått) en speciell mall {{citat}}. Syntaxen för den mallen finns beskriven på Wiktionary:Mallar/citat. Kommentarer om eventuell vidare utveckling av den mallen är (som alltid) välkomna :) Mike 19 april 2009 kl. 15.05 (CEST)
Välkomnar också fler dialektala inslag! Någon ny/ändrad kategoristruktur anser jag dock inte att vi bör ha. ~ Dodde 19 april 2009 kl. 15.58 (CEST)
Jag vill bara påpeka att det är mycket bra att du har referenser till dina ord: tyvärr är det alltför få dialektala ord som är särskilt lätta att hitta på google, så om man inte ger källor finns det risk för att de orden (lite för snabbt) stämplas som "icke-existerande". :/ Mike 19 april 2009 kl. 18.15 (CEST)
Åh, jag skulle inte våga lägga upp några ord utan källor. Kan tyvärr inte säga att jag talar värmländska helt flytande. Lyckligtvis finns det som sagt både ordlistor och literatur (främst poesi) på värmländska mål, varför belägg inte torde vara svårt att vaska fram.
Fungerar inte {{bokref}} på Wiktionary? Diupwijk 19 april 2009 kl. 18.25 (CEST)
Fungerar och fungerar, det är ingen som har skapat den mallen än så länge, eftersom det inte har setts att det funnits något behov av den. Vi försöker i allmänhet hålla nere antalet mallar så långt som möjligt, men om det finns speciella skäl till att en sådan mall behövs, så tänker inte jag ställa mig ivägen om någon vill skapa den. Det har som sagt bara inte varit aktuellt. Mike 19 april 2009 kl. 22.39 (CEST)

{{citat}} står det dock att man helst inte skall änvända den än, eftersom den fortfarande diskuteras. Är det ok ändå menar du? Diupwijk 28 april 2009 kl. 19.10 (CEST)

Jag plockade nu bort den uppmaningen - någon gång måste vi bestämma oss för att den är tillräckligt bra för att kunna användas. Dessutom har den redan använts en del ;) Mike 10 maj 2009 kl. 13.58 (CEST)

Logotyp-uppdatering[redigera]

Det är många Wiktionary-upplagor som inte ändrat till den nya logon - det verkar vara många som inte gillade den, så nu funderar man på att lösa problemet. Diskussionerna finns på meta: m:Wiktionary/logo/refresh. //Skal 24 april 2009 kl. 01.15 (CEST)

Föga förvånande... --Andreas Rejbrand 24 april 2009 kl. 09.31 (CEST)
meta:Wiktionary/logo/refresh/proposals. Conrad.Irwin 10 maj 2009 kl. 12.36 (CEST)

Iriska[redigera]

Liten blänkare om diskussion diskussion:Gearmáin. Jag kan inget om iriska, men de som kan verkar ha åsikter om hur t.ex. landsnamn ska redovisas. Någon med förslag på hur detta löses? Mike 8 maj 2009 kl. 16.45 (CEST)

Som ett av hans förslag tycker jag, med en rubrik för användning. Vi brukar ju aldrig skriva bestämd artikel eller liknande i ordet på det sättet som han ändrade till, precis som vi inte har "att" framför alla verb (vilket däremot enwt har). /Natox 8 maj 2009 kl. 19.13 (CEST)
Jag lade till en beskrivning under grammatikrubrik (rubriken användning är väl mer sammanhang, stilnivå, etc.). Tycker att den bestämda formen bör stå med på första raden, åtminstone tills artikeln fått en böjningstabell som tar upp den. Mall:ga-subst har dock inte med bestämda former; jämför tabellerna i den engelska artikeln. /Fenix 8 maj 2009 kl. 20.42 (CEST)

Taxonomiska namn i plural[redigera]

Många taxonomiska namn är i plural tex familjen kompostbaggar. Är det rätt att tänka att vi skall ha uppslaget kompostbaggar = 1. familj av skalbaggar 2. böjningsform av kompostbagge samt uppslaget kompostbagge = 1. en individ i familjen kompostbaggar ? Mason 9 maj 2009 kl. 11.25 (CEST)

Detta har jag och Dodde diskuterat och den bästa lösningen vi kom på var att ha med uppslag för alla familjenamn i ordboken, på vilka {{böjning}} och {{sv-subst-n-namn}} bör finnas med om de behövs, ungefär som vi har gjort på uppslaget abborrar. "85" 9 maj 2009 kl. 11.38 (CEST)
Tack det ser bra ut. Mason 9 maj 2009 kl. 11.42 (CEST)

Var ska verb med tryckstark partikel listas?[redigera]

Jag har tittat runt lite på olika artiklar med verb, t.ex. köra, komma och känna, och har noterat att dessa verb tillsammans med betonade partiklar (köra ut, komma på, känna till) listas under Fraser. Jag tycker inte de hör hemma där. Läser man i stilguiden under Besläktade ord och Sammansättningar så förefaller de dock inte höra dit heller eftersom de utgör oftast två ord, ibland fler (ex. göra sig till). Stilguiden säger att under Fraser skall "listas idiom och andra verbfraser samt substantivfraser som innehåller uppslagsordet." Jag hittade på nätet (http://stp.ling.uu.se/educa/kurssidor/gram/gram_f%F6rel%E4sning_4.pdf) en beskrivning av begreppet verbfras:

"Verbfras har ett (finit) verb som huvudord (rulla, vara, torska). Kan även innehålla hjälpverb (skulle kunna rulla/vara/torska) och verbpartiklar (rulla på, hoppa av)".

Verbpartiklar skulle således inte utgöra en fras, utan vara en del av en sådan. Under Besläktade ord säger man: "På Wiktionary menar vi med denna rubriken de ord som delar rot och som ändrat ordklass eller betydelse genom tilläggande, borttagande eller byte av prefix eller suffix". Dit hör alltså ord som avblåsa och påskriva, ord som är synonyma med respektive blåsa av och skriva på - dvs partikelverb. Nu kan man ju inte kringgå problemet så att man kastar om varje verb med partikel så att det passar under denna rubrik eftersom betydelse många gånger blir en annan: se ut - utse, leva upp - uppleva.

Jag föreslår därför att Besläktade ord utökas att omfatta verb med betonad partikel. Skogkatten.

Vid ett första påseende tycker jag att det låter som en ganska bra idé - det skulle nog se mer konsistent ut. Jag funderar dock på vad som egentligen är ett partikelverb. Att "ge ut" är ett partikelverb är ok, men är även "ge fan i" det? Jag tror inte att "ge sparken" är det... Så, som jag ser det är vitsen med ha dem under "fraser" att det blir enklare för skribenten att veta vart ett visst uttryck ska placeras. Mike 27 maj 2009 kl. 13.17 (CEST)
Rubriken fraser är ganska bred, där ingår nu både lexikaliserade verbfraser och längre (idiomatiska) uttryck; det är möjligt att det inte är den bästa lösningen att dessa går under samma rubrik, men jag tror inte att det blir bättre att ha verbfraser under "besläktade ord" - denna term känns fel eftersom det inte direkt rör sig om besläktade ord (möjligtvis "relaterade uttryck" eller dyl.) utan om verbfraser där ordet i fråga ingår. Sen tycker jag också att det vore bra att göra skillnad på besläktade ord och avledningar. /Fenix 27 maj 2009 kl. 19.29 (CEST)

Masskapande av uttalsljud[redigera]

Jag skulle tycka det vore oerhört roligt att börja masskapa ljudfiler med uttal av svenska ord. Det jag skulle vilja ha, är ett (Windows-) program med följande funktioner:

  1. Man skriver in ett ord, t.ex. åtminstone.
  2. Man håller en knapp nedtryckt medan man i datorns mikrofon uttalar ordet (åtminstone).
  3. Man provlyssnar på ljudklippet, och om man är nöjd trycker man på knappen "Publicera".
  4. Programmet laddar automatiskt upp ljudfilen (t.ex. swedish-word-åtminstone.ogg) på Commons, och lägger till en uttals-länk (med rätt mall) på rätt sida på sv.wiktionary.org (t.ex. åtminstone).

På det här sättet skulle jag kunna skapa en fil var tionde sekund. --Andreas Rejbrand 22 maj 2009 kl. 21.56 (CEST)

Har du tittat på shtooka project? Jag har hört en del gott om inspelaren shtooka recorder, men dock aldrig undersökt programmet närmare...
På tal om det: Det finns en lista på shtooka över inspelade ord, och för uppladdning så har Derbeth i varje fall en bot som laddar upp till commons från shtooka samt lägger in ljudlänkar på en:wikt.
Tyvärr har jag märkt på en:wikt att det inte alltid är markerat någon skillnad mellan ord som man (hår) och man (person) (det senare ordet är det som finns uppladdat på shtooka) eller mellan verbet "delta" och substantivet "delta". Mike 23 maj 2009 kl. 03.40 (CEST)
Ja, jag tror att alla vanliga ord redan finns inspelade fritt i Shtooka och det är bara att få dem uppladdade på Commons. Ett möjligt problem dock med dessa inspelningar är att alla substantiv inlästs med obestämd artikel framför (t.ex. File:Sv-djur.ogg, "ett djur") - detta känns lite fel eftersom det inte stämmer med den uttalsskrift som anges bredvid länken. /Fenix 23 maj 2009 kl. 10.45 (CEST)
Hm... Det är ju mycket roligare att göra allt själv (tillverka filerna själv). Och det finns väl ingen som orkar ladda upp och med mall i artikel integrera en fil i taget? --Andreas Rejbrand 23 maj 2009 kl. 13.38 (CEST)
Nej, men man skulle kunna använda deras inspelningsprogram, och be att få tillgång till t.ex. Derbeths bott för att ladda upp och länka automatiskt. Visserligen blir det två program att hålla reda på istället för ett, men.. :P Och då bli vi dessutom av med alla "en"/"ett" från shtookas gamla filer. Mike 24 maj 2009 kl. 19.53 (CEST)

Hur länge kan en artikel ha mallen "verifiering"?[redigera]

Jag har gått igenom Kategori:Wiktionary:Verifikation. Flera ord (som spispop, där det dock bara gäller den ena definitionen) har haft mallen ett tag utan att någon lagt fram någon verifikation. Det jag nu har ägnat mig åt är att se vad man kan hitta främst genom enkla googlesökningar, och jag har angett mina - oftast magra - resultat på artiklarnas diskussionssidor. Så på: Diskussion:dumpskjul, Diskussion:bloga, Diskussion:datafant, Diskussion:finansfötter, Diskussion:inklusionism, Diskussion:lix, Diskussion:spionrumpa och Diskussion:superlativ. På Diskussion:pinygla har jag bara ställt samma fråga som i rubriken ovan, och när det gäller spispop har jag inte heller tyckt att jag har något att tillägga till motiveringen i mallen - "Har svårt att hitta internetkällor för definition 1." (Något jag för övrigt inte kollat själv, men vi får väl anta att den som skrivit så faktiskt försökt.) Nu är alltså min fråga: Vad gäller för artiklar som haft "Verifiering" på sig i, säg, ett par månader? Och var är det meningen att man ska kunna hitta den informationen? Ever wonder 23 maj 2009 kl. 17.55 (CEST)

Radera. --Andreas Rejbrand 23 maj 2009 kl. 18.09 (CEST)
Jag misstänkte att det skulle vara det rimliga för flera av de aktuella fallen (jag skulle säga radering av dumpskjul, datafant, finansfötter, pinygla och eventuellt spionrumpa, borttagning av de aktuella definitionerna på lix, vidare diskussion om inklusionism och bloga, och att mallen med min nya text får stå kvar tillsvidare på superlativ), men finns det någon form av riktlinje för när det är dags att radera (i form av en tidsgräns eller något annat)? Ever wonder 23 maj 2009 kl. 18.23 (CEST)
...och just det, förmodligen radering av spispop efter en snabb koll av om det ändå går att hitta några relevanta googleträffar. Ever wonder 23 maj 2009 kl. 18.24 (CEST)
Korrigering igen: "borttagning av den aktuella definitionen" på spispop, inte radering, och dumpskjul kanske kan få stå kvar någon tid i väntan på stöd eftersom det fick mallen idag. Ever wonder 23 maj 2009 kl. 19.34 (CEST)
Att verifieringsmallen placeras på sidan gör ju att man gör användarna uppmärksamma på att informationen på sidan kanske inte är tillförlitlig. I och med det är själva raderandet inte akut. Det finns samtidigt inget egenvärde i att behålla en definition som har efterfrågats verifiering för, så när frågan är utagerad tycker jag att radering kan ske omgående. Definitionsskaparen bör väl meddelas och ha chans att yttra sig, och normalt bör väl en månad vara mer än tillräckligt för detta. Är det sannolikt så att ordet inte existerar bör man inte behöva vänta mer än en vecka. Att det ibland går flera månader innan verifieringsmall går till raderande av uppslag är väl att vi inte ofta och regelbundet kollar igenom listan över uppslag med verifieringsbehov. 1-4 veckor alltså, anser jag är rimligt, beroende på den bedömning man gör. ~ Dodde 24 maj 2009 kl. 19.45 (CEST)

"artigt tilltal"[redigera]

När jag nu har pillat lite med artiklar för pronomen för artigt tilltal till en eller flera personer känner jag att det finns en del att diskutera och att det är lika bra att ta det samlat. Inte i någon särskild ordning...

  • Hur bör artiklar för dessa pronomen i andra språk se ut, med tanke på att ni används så mycket mindre än "motsvarande" pronomen i motsvarande språk och aldrig har varit lika självklart "artigt" och därför är en problematisk översättning, samtidigt som man inte kan räkna med att orden fungerar på samma sätt i alla de övriga språken heller. (Se Sie, vous, usted, u etc. Notera också att det finns skillnader mellan dessa som nog inte nödvändigtvis är kopplade till skillnader mellan språken.) Ett relaterat problem är att ordet för formellt tilltal till en person i ett språk absolut inte behöver vara detsamma som används för formellt tilltal till flera, än mindre behöver det vara samma ord som används för familjärt tilltal till flera.
  • Vilka ord och formuleringar är lämpliga, i svenska och andra språk? Artigt? Formellt? Hur kopplar man ihop dessa beskrivningar med grammatiska beskrivningar? (Se mina försök på ni och er, där jag i det sistnämnda fallet valt ett delvis annat angreppssätt.)
  • Jag har idag skapat artiklarna Ni, Er, Era, Ert, Du, Dig, Din, Ditt (men hittills inte Dina, glömde den). Var det rätt. Jag kollade också SAOB och fick reda på att I skrevs med liten bokstav före 1700-talet och att bruket därefter varierat en period (stor bokstav användes "vanligen"). Borde vi ha med en pronomenbetydelse på i?

Det finns säkert mer att diskutera, men det kan andra få komma på. Men diskutera det gärna här i så fall, om det inte är väldigt tydligt kopplat till en särskild artikel. Ever wonder 30 maj 2009 kl. 18.44 (CEST)

Svårt att diskutera så speciella ord som pronomen i allmänna ordalag för alla språk. Jag har lämnat en kommentar på Diskussion:Du. Det är viktigt att bestämma sig för om det är rimligast att skapa huvuduppslag eller böjningsuppslag eller variantuppslag för de olika pronomenen och dess stavningar i de olika språken. "i är uppenbarligen en variant av "I", en sedan 1700-talet utdöd sådan. "Utdöd/Fram till 1700-talet skrivvariant av I", eller liknande kanske skulle kunna funka.
Artigt eller formellt, kan nog inte ges nåt svar på som gäller alla pronomen på alla språk. Huvuduppslag för pronomen skulle nog i de flesta fall må rätt bra av ett gediget avsnitt under rubriken "Användning" förutom listning under rubriken varianter. ~ Dodde 3 juni 2009 kl. 02.10 (CEST)

Från Diskussion:inklusionism: Kan vi inte vara lite självreferentiella här?[redigera]

Lyfter detta till Bybrunnen, för att få igång vad jag tycker kunde vara en intressant principdiskussion. Alternativet vore ju att dra igång en raderingsdiskussion, men eftersom jag i nuläget är emot radering känns det ju lite konstigt.

(från diskussionssidan i fråga:)

Ordet verkar knappast förekomma utanför Wikimedia-sammanhang. Googlar man på "+inklusionism -Wikipedia" får man bara Wiktionary-träffar. Därför är det väl någon slags principdiskussion som behövs - och i den skulle jag nog komma att stödja att vi har ordet kvar. Vi får komma ihåg att Wikipedia trots allt är en rätt stor grej nu. Det är, om man vill ta det enligt regelboken, knappast någon tvekan om att ordet är "använt i välkänt verk".Ever wonder 23 maj 2009 kl. 16.47 (CEST), inklusionist (som ändå på andra grunder funderat på att föreslå Wiktionary och Wikipedia för radering)

(slut från diskussionssidan) Ever wonder 31 maj 2009 kl. 14.02 (CEST)

Tänkvärt för oss alla vid vårt skapande av wiktionary[redigera]

Jag har inte varit så aktiv i diskussionerna här tidigare, men jag skulle vilja tala en stund om reflektion över hur och varför vi definierar uppslagen på wiktionary. I vår strävan efter neutrala definitioner på alla uppslag bör vi tänka på en del faktorer som kan influera hur och med vilka ord vi beskriver ord, alla ord. En klar majoritet av oss aktiva på wiktionary är män (jag känner inte till en enda som uppgett annat). Min reflektion stammar ur diskussionen på Diskussion:samlag om att den definition jag har av ordet exkluderar grupper som hävdar att fler sexuella handlingar enligt dem är att "knulla". Det är en knepig men viktig diskussion vart vi ska dra gränsen för en neutral definition och för den norm språket och samhället byggt upp. Finns det några officiella riktlinjer för den här frågan? Vad tycker ni? Glad pingst gott folk! Svenji«tjôta»

Följande har jag skrivit på Svenjis användarsida angående detta, med ett påpekande om att han gärna fick kopiera det hit om han ville... Men det var väl en konstig begäran? Bättre att jag gör det, så kanske det faktiskt blir något av den här diskussionen: "Jag tror att det är en diskussion som kan vara bra för Wiktionary och att något slags dokument angående dessa saker absolut vore bra att ha, men att frågorna som de står just nu är väldigt öppna och att vi har en del att göra innan vi kan få till en fokuserad diskussion om till exempel vad som skulle kunna stå i dokumentet. Jag tycker i alla fall att vi bör beskriva språket som det används, även när det används på ett sätt som inte stämmer med vad vissa av oss skulle önska, och i de flesta fall vara försiktiga med att fördöma, men samtidigt tänka på vad vi egentligen säger och vara medvetna om t.ex. att vi, som du påpekar, har en väldigt påtaglig (rent numerär) mansdominans vilket kan leda till att vi missar viktiga saker som helt faller inom ramarna för ett deskriptivt förhållningssätt - ja, som oftast lär innebära en bättre, även i betydelsen mer korrekt, språkbeskrivning om vi får med. (Ja, jag är också kille vilket jag också tror framgår av min användarsida - förnamnet Martin torde förekomma där.) Väldigt konkret tycker jag till exempel apropå ett par aktuella fall att vår artikel för knulla kanske ska säga något om penetration i den primära definitionen men också bör göra klart att detta inte är ett nödvändigt kriterium för alla språkbrukare (och förresten bör redogöra för både transitivt och intransitivt, reciprokt, bruk av ordet), medan däremot samlag så vitt jag kan förstå snarast först bör definieras utan hänvisning till penetration fast det eventuellt kan nämnas mer parentetiskt att vissa uppfattar ordet som automatiskt innebärande penetration." Ever wonder 5 juni 2009 kl. 22.10 (CEST)

Interwiki-länkar på omdirigeringssidor[redigera]

Jag upptäckte en ränk till ja:azucar (omdirigering till ja:azúcar) på omdirigeringssidan azucar. Jag tog bort den och såg att wiktionary fick ett uppslag mindre. Att omdirigeringssidor med iw-länkar räknas måste väl innebära att flera sidor egentligen räknas felaktigt. Vad kan man göra åt problemet? "85" 25 juni 2009 kl. 23.41 (CEST)

Varför tog du bort länken till ja:azucar?
Jag tror inte att det går att göra något åt saken (utan att ändra sättet på vilket alla iw-botar funkar) - alla sidor som innehåller "[[" räknas. //Skal 26 juni 2009 kl. 01.02 (CEST)
Är du säker? Skulle inte botar kunna undvika sidor med {{ingen artikel}}. "85" 26 juni 2009 kl. 10.07 (CEST)
Det är klart att de skulle - men jag tror att de skulle behöva skriva nån specialgrej för just sv-wikt då. Men det var inte det jag menade - det är relevant att ha iw-länkar även på {{ingen artikel}}-uppslag - och det skulle bli mkt osmidigt att ha ett eget system för att lägga till iw-länkar utan "[[". //Skal 26 juni 2009 kl. 11.02 (CEST)
Hm... Själv tål jag inte att vi visar felaktig statistik. Och jag förstår heller inte varför det är relevant att ha iw-länkar på {{ingen artikel}}-uppslag. Då tycker jag att det är mer relevant att inte ha några {{ingen artikel}}-uppslag alls. Men jag får nog stå ut med att antalet artiklar är färre än vad {{NUMBEROFARTICLES}} visar. "85" 26 juni 2009 kl. 15.49 (CEST)
Själv skulle jag slå ett slag för att hävda att vi har 309 859 uppslag - dvs inte 676 776 sidor med uppslag, böjningsformer och annat tjafs :P Hm, det skulle jag kanske börja sprida lite mer... \Mike 26 juni 2009 kl. 15.59 (CEST)
Done, nu nämns det i varje fall på SÄ och på huvudsidan... \Mike 26 juni 2009 kl. 16.10 (CEST)
Jag håller nog med Mike - {NUMBEROFARTICLES} är ganska irrelevant. //Skal 26 juni 2009 kl. 23.41 (CEST)

Genitivändelser[redigera]

Hur brukar vi göra med skumma genitivändelser som slutar på -s, -z och -x? Jämför sax och fez. Det man brukar säga är väl att det är okej både med och utan apostrof? Vilket är bäst, ska vi skriva ut båda?/Natox 28 juni 2009 kl. 17.53 (CEST)

Det gäller nog bara egennamn (se ex.vis Anders), men inte ord som sax och fez. Språkrådet kommenterar [10]. ~ Dodde 28 juni 2009 kl. 20.16 (CEST)

CC har ersatt GNU FDL[redigera]

Någon som tycker det här med licenser är intressant får gärna uppdatera Wiktionary:Huvudsida, där det står om licensen. --Andreas Rejbrand 4 juli 2009 kl. 22.46 (CEST)

Jag är förvirrad. Enligt meta:Licensing update/Result så gäller dubbla licenser medan footern på en-wp tydligt ger CC-BY-SA företräde. //Skal 5 juli 2009 kl. 10.50 (CEST)

Engelskmallar[redigera]

(Diskussion flyttad från Fikarummet)

Finns det någon mall för engelska adjektiv som kompareras med more och most? /Natox 13 juni 2009 kl. 22.29 (CEST)

Det har beslutats att man bör använda mallen {{peri|more|most}} för detta, liksom för andra adjektiv där inga regelrätta böjningar sker. Mike 14 juni 2009 kl. 02.59 (CEST)
Japp, denna mall placeras på fetstilsraden, efter det fetstilade uppslagsordet. Se Wiktionary:Mallar/peri och Wiktionary:Stilguide/Fetstilsraden#Oböjligt, okomparabelt och perifrastiskt. ~ Dodde 15 juni 2009 kl. 03.56 (CEST)

"Alla uppslag"[redigera]

Hi. What is the meaning of "Alla uppslag" concerning categories? For example Kategori:Svenska/Alla uppslag. Looks like it contains all the words in the language or something similar? Thanks, Malafaya 27 augusti 2009 kl. 13.20 (CEST)

Alla uppslag = All articles. It is the index of the Swedish languange articles. --Andreas Rejbrand 27 augusti 2009 kl. 19.52 (CEST)

Kategori:Svenska/Alla uppslag does. Kategori:Alla uppslag contains many categories, one for each language. "85" 27 augusti 2009 kl. 21.05 (CEST)

Inflections are not included though. ~ Dodde 8 september 2009 kl. 03.05 (CEST)

Ergatives[redigera]

Could any one help with this? nl:Gebruiker:Jcwf

En liten påminnelse[redigera]

Vi är inte här för att få utlopp för språkfascistisk sadism. Åtminstone inte jag. Kära "kollegor", jag ber er bemöta våra besökare med respekt och värdighet, samt att vara öppna för andras och utomståendes synvinklar, även om ni inte alltid håller med. Jag önskar att jag inte skulle behöva förklara etiska och sociala koder här, men en liten påminnelse gör nog nytta, känner jag. Lev väl, och glöm ej att skratt gör gott! Svenji 7 september 2009 kl. 01.26 (CEST)

Du har självklart rätt. Det är bara jag som ibland har lite problem med tilltal som inte ansågs respektfulla på 1800-talet... --Andreas Rejbrand 7 september 2009 kl. 08.55 (CEST)
"verken" var dessutom inte det enda felet i användarens språkbruk. Ännu värre var uteblivna kommatecken ("Eh, jo, ..."), icke-existerande ord ("Eh"), "wikipedia" utan inledande versal, utebliven punkt efter mening (efter URL:n), "internet" med litet "i", kommabaserad satsradning, ännu en utebliven punkt samt en konstig teckenkombination (":O"). Själv äter jag Sobril bland annat för att kunna hantera informellt språkbruk (och har gått hos psykolog/läkare för liknande problem). --Andreas Rejbrand 7 september 2009 kl. 09.08 (CEST)
Bara en förklaring... Jag skall dock försöka att låta bli i framtiden. Jag tycker dock att jag klarat mig bra lång tid nu (före den här incidenten). --Andreas Rejbrand 7 september 2009 kl. 09.12 (CEST)
Men det jag reagerade mest på var nog "tilltalet", inte språket. Jag tycket det var olämpligt att implicera huruvida jag själv har värk i mina testiklar eller inte, och dessutom använda humor och säga "ni kanske inte läser om det på fysikprogrammet". Jag är väldigt gammaldags av mig när det gäller språklig stil, respekt och tilltal. --Andreas Rejbrand 7 september 2009 kl. 09.19 (CEST)
Jag håller med Svenji att vi inte borde kommentera språkfel på diskussionssidor, utan endast rätta dem om de förekommer i artiklarna. Jag håller med Andreas att oinloggade användaren inte hade särskilt vänligt tilltal. Själv skulle jag känna mig kränkt om någon skulle skriva liknande om mig, och att Andreas kommenterade det var egentligen bara bra gjort, tycker jag. "85" 7 september 2009 kl. 17.37 (CEST)

meh, men, mer[redigera]

Hello everybody :)

First: sorry for speaking English, Swedish is a very difficult language to me :)

I've just created the Limburgish pages meh, men and mer, but I think my Swedish hasn't developed enough yet to make the difference among those three clear enough. There are strict rules when one of those should be used:

  • When a word begins with a vowel or h-, mer is the correct one to use.
    • Example: Ich weit neet zieëker, mer ich dink 'm waal tö kènne. (I don't know for sure, but I think I know him)
  • When a word begins with b-, d-(, rarely: h-) or t-, men should be used.
    • Example: 'd Is 'n meugelik óplósjing, men det kèn baeter. (It's a possible solution, but it can be better)
  • For all other consonants (f-, g-, j-, k-, l-, m-, n-, etc.) meh is used. (though combinations like mer r- and men n- also exist, but that's not considered to be correct writing)
    • Example: Ich höb las aan mie bein, meh loupe geit nag. (I've got painful legs, but I can still walk)

All three words mean men (English: but).

I hope you understand the differences among the three and you could correct it at = användning =. :)

Tö Lèmbörge, --Ooswesthoesbes 10 september 2009 kl. 19.12 (CEST)

Fixat. Enligt informationen kan både men och mer användas framför ord som börjar på h. Stämmer det? ~ Dodde 10 september 2009 kl. 19.38 (CEST)
Tack så mycket Dodde! :) I think it's alright now :) Yes, both men and mer can be used when there's an h, though mer is more common :) --Ooswesthoesbes 10 september 2009 kl. 19.41 (CEST)

Källor för namnstatistik[redigera]

Wiktionary:Stilguide/Vilka_ord_skall_tas_med#Personnamn anger att för- och efternamn som någon gång varit bland de 100 vanligaste i Sverige eller de tio vanligaste i [halvkomplicerad formel för vilka länder som kan användas för uppfyllande av kriteriet] får stå med i ordboken. Meningen är kanske till viss del att lägga bevisbördan på den som vill föra in ett namn, men jag tycker ändå att det vore bra att känna till så många möjligheter som möjligt att kontrollera sådant här.

För nutid (utom Sverige) räcker nog http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_most_popular_given_names och http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_most_common_surnames ganska långt. Med http://www.sofi.se/images/runor/pdf/frekvens.pdf , som citerades av Svenji på Diskussion:Halvdan, kommer vi en bit på väg för delar av nordisk forntid. (Jag tycker nog att dessa länkar borde läggas in i personnamnsavsnittet i "Vilka ord skall tas med?", förresten.) Men i övrigt - är det någon som har några bra tips? Den svenska namnstatistiken (för hela befolkningen under givna år snarare än nyfödda) online skulle vara en bra början. SCB? Ever wonder 3 oktober 2009 kl. 16.00 (CEST)

SCB: Hundra vanligaste kvinnonamnen i hela befolkningen 31 december 2008, varje stavning som eget namn. Och så mansnamn. Och efternamn. Tio-i-topp-förnamnslistorna per nation på en-wp är inte så bra för oss som de skulle kunna vara, eftersom det i de flesta fall är fråga om statistik över nyfödda. Ever wonder 4 oktober 2009 kl. 02.50 (CEST)
Meningen med begränsningarna är att ha någon sorts avvägning och gräns för vad som kan tänkas vara tillräckligt relevant för inklusion, dels att Wiktionary, som är en ordbok, inte ska fyllas med miljoner namn på hundratals språk, dels att begränsningarna ska vara på ett sånt sätt att det ska finnas en möjlighet att verifiera. Att källa till namnstatistik ska ges av den som skapar uppslaget är för att man inte ska behöva sitta i timtal i efterhand och leta och bevisa att uppslaget uppfyller inklusionskriterierna, eller inte. SCB har namnstatistik som för, åtminstone ett antal årtal, gör det möjligt att kontrollera de vanligaste 100 namnen, totalt i befolkningen och för nyfödda. Wikipedia, tror jag, har en lista över de tio vanligaste namnen för ett större antal språk.
Vad gäller Halvdan, är jag tveksam. Fornnordiska är inte svenska. För att ett namn var vanligt på fornnordisk tid på fornnordiska gör det inte relevant att ha med i en ordbok. Wikipedia är det relevant för. Om kvalitén på namnuppslag höjs, med etymologisk information framför allt, kan det tänkas att man i framtiden vill utöka inklusionskriterierna för svenska förnamn. Vi är dock långt därifrån ännu. Kanske man skulle begränsa inklusion till att, för svenska namn, endast acceptera SCB som källa för frekvensstatistiken och endast för de årtal SCB tillhandahåller statistik. Vad gäller Tio-i-topp-förnamnslistorna per nation på en-wp, så är det egentligen inte så relevant om det handlar om nyfödda eller en beräkning på hela befolkningen. Som för svenska namn borde både vara giltiga. Syftet är att hitta en begränsning som är enkel att kontrollera för den som skapar namnuppslagen, att relativt sett få med namn som är vanliga, och skippa namn som är mindre vanliga, på ett konsekvent sätt och där hänsyn till att namn på personer i Sverige, men även länder nära Sverige, i allmänhet är mer relevanta för svensktalande än namn på personer i länder mer avlägsna från Sverige. ~ Dodde 6 oktober 2009 kl. 09.12 (CEST)

"gement och-tecken" och andra tecken som används i löpande (handskriven) text men nog inte finns i Unicode[redigera]

Ok, nu är kanske & snarast gement (som ligatur av e+t och oftast förekommande där man skulle ha "och" snarare än "Och" eller "OCH") men det är inte det jag menar utan "ring med streck under" som jag personligen kan använda ganska ofta för "och" i anteckningar och liknande. (Från stenografi?) Spontant tycker jag att detta borde kunna ha en plats i Wiktionary, men är det över huvud taget tekniskt möjligt? Eller ja, det är det förstås, vi kan lägga artikeln på "ring med streck under" eller liknande, men kan vi hitta någon lösning som inte blir för "ful"? Är det värt besväret att försöka? Vad gäller "och andra..." så har jag inte så många exempel (tecken som normalt enbart används i olika stenografiska system? rättnings- och redigeringstecken?), men jag upplever ändå i grunden är mer än en diskussion om ett enskilt tecken. (Det ansluter också till frågan om svenska Wiktionary har ambitionen att täcka in teckenspråk, och kanske lite grann till hur vi ska hantera dialektord och språk utan etablerat skriftsystem.) Ever wonder 3 oktober 2009 kl. 16.16 (CEST)

Övriga tecken är väl en bra plats för tecknet åtminstone. Om inget unicodetecken kan hittas så skulle jag inte störa mig på en beskrivning av tecknet. ~ Dodde 5 oktober 2009 kl. 08.24 (CEST)
Så gott som alla tänkbara tecken (språk, nu levande eller utdöda, matematiska tecken, tekniska symboler, "dingbats", religiösa symboler, ...) finns in Unicode. Finns inte det sökta tecknet här? --Andreas Rejbrand 5 oktober 2009 kl. 15.05 (CEST)
Den här verkar väl ungefär rätt: ; kanske den här inte är så dum heller: . Till utseendet. Sedan är frågan om någon någonsin sagt om dessa att ett möjligt användningsområde är att representera ett visst "stenografiskt" sätt att skriva "och". Det framgår inte av den dokumentation som finns tillgänglig på sidan du länkade till eller engelska Wikipedias artikel http://en.wikipedia.org/wiki/Miscellaneous_Technical_(Unicode). Men det kanske inte behövs för att vi ska kunna använda dem för att beskriva detta? Ever wonder 5 oktober 2009 kl. 17.49 (CEST)
⍜ är U+235C "APL FUNCTIONAL SYMBOL CIRCLE UNDERBAR", och alltså en symbol i programspråket APL. ⍛ är U+235B "APL FUNCTIONAL SYMBOL JOT UNDERBAR". Det är inte OK (annat än i nödfall vid tryck) att använda symboler som "ser" rätt ut, men har en annan logisk innebörd. Det går helt emot Unicodes grundprinciper. (Till exempel har vi ju Π (U+030A "GREEK CAPITAL LETTER PI") och ∏ (U+220F "N-ARY PRODUCT") som ser lika ut men har olika logisk innebörd.) Jag misstänker faktiskt att Unicode inte har något tecken för det sökta ändamålet, vilket gör det sökta tecknet till ett riktigt udda fall (nästan allt finns ju i Unicode). Kan det bero på att det bara är i Sverige man använder det här tecknet i den här betydelsen? --Andreas Rejbrand 6 oktober 2009 kl. 09.04 (CEST)
Jag har nu skapat Övriga tecken#understruket o. Jag skulle vilja ha det i kategorin [[Kategori:Svenska/Tecken]] eller något liknande, går det? Här kan man förresten läsa en diskussion på en Unicode-mailinglista om bl.a. detta tecken (länk till första inlägget).Ever wonder 7 oktober 2009 kl. 21.53 (CEST)
...apropå Övriga tecken, se gärna Wiktionarydiskussion:Huvudsida#Länka till Övriga tecken. Ever wonder 7 oktober 2009 kl. 22.07 (CEST)
Jag läste länken du skickade. Det låter rimligt att betrakta det som en variant, snarare än som ett eget tecken, och i sådana fall bordet det listas under & i stället för att ha en egen artikel. Dessutom: du skrev in tecknet som ett understruket "o" (LATIN SMALL LETTER O): är du säker på att det skall vara ett "o" och inte en cirkel? --Andreas Rejbrand 7 oktober 2009 kl. 23.14 (CEST)
Vad gäller skrivsättet är jag nog öppen för de flesta alternativ. Det finns ju inget standardiserat för maskinskrift vad jag kan begripa. Jag är inte säker på att jag tycker att det är vettigt att kalla det en variant av &, men jag vet inte... om Unicode-gänget kom till en sådan konsensus (jag har inte hunnit läsa diskussionen till slut) kanske det är vettigt att följa dem? Men, jo, ja, nej, fram och tillbaka... jag får nog säga godnatt nu. Jag hoppas att tecknet kan få en plats på Wiktionary där en läsare kan få korrekt information om hur det faktiskt används, och att diskussion och redigeringsarbete blir konstruktivt så att vi har lärt oss något tills ett liknande fall dyker upp nästa gång. Ever wonder 8 oktober 2009 kl. 01.34 (CEST)
Skall ändå tillägga att det långtifrån verkar ha varit ngn konsensus om att det är fråga om en variant, ens bland de som menar att ett nytt tecken är onödigt. Bland annat nämns understruket o som ett väl fungerande alternativ för återgivning av det svenska och-förkortningstecknet. Ever wonder 8 oktober 2009 kl. 02.04 (CEST)

Wiktionary Desktop Search[redigera]

Ladda ner dict.zip @ privat.rejbrand.se, packa upp ZIP-arkivet och kör EXE-filen. --Andreas Rejbrand 7 oktober 2009 kl. 20.02 (CEST)

Vad är detta? Ever wonder 7 oktober 2009 kl. 20.39 (CEST)
Hm... Om du laddat ner filen, packat upp arkivet och kört EXE-filen borde det vara ganska uppenbart... Har du inte Windows? --Andreas Rejbrand 7 oktober 2009 kl. 21.19 (CEST)
Så det ska vara en överraskning? :) Ok, jag testar. (Jo, jag har Windows.) Ever wonder 7 oktober 2009 kl. 21.45 (CEST)

Är det bara engelska ord? Jag är inte säker på om jag förstår exakt vad den gör, men rätt bra verkar det ju. Ever wonder 7 oktober 2009 kl. 21.56 (CEST)

Ja, jag hade tänkt det som en liten överraskning. Det är helt enkelt en digital ordbok, baserad på alla engelska uppslag på engelska Wiktionary. Skriv in text i sökrutan, och så fort texten motsvarar ett ord i databasen, visas ordklassen och definitionen. Tips: klicka någonstans bredvid sökrutan, så får du upp fler sökalternativ. Du kan välja att söka skiftlägeskänsligt eller ej, samt välja vilka ordklasser du är intresserad av.
Datafilen är en ren UTF-8-kodad textfil, med ett ord per rad och datafält avgränsade med tabb (U+0009). Den är framtagen av Visviva på engelska Wiktionary. Det vore trevligt om någon kunde göra en sådan fil för svenska Wiktionary också. --Andreas Rejbrand 7 oktober 2009 kl. 23.08 (CEST)
Snyggt! Ever wonder 8 oktober 2009 kl. 11.03 (CEST)
Jag kanske kan fixa något till sv-wikt, men det lär dröja ett bra tag. I så fall med korrekt sortering också (just nu sorteras ju definitionerna fel). //Skal 8 oktober 2009 kl. 21.58 (CEST)

Uppdelning av huvudsidan?[redigera]

GeMet frågade på min användardiskussion så här: "Borde inte huvudsidan bestå av flera undersidor som på Wikipedia?" Det kanske den borde? Vem kan i så fall fixa det? Ever wonder 10 oktober 2009 kl. 01.01 (CEST)

Jag kan förstå att wp delar upp huvudsidan i undersidor med tanke på hur mycket material som finns där, och med tanke på att den uppdateras relativt ofta. Men med tanke på att vår huvudsida på sin höjd uppdaterar "veckans ord" regelbundet (och det görs redan nu via en mall {{högkvalitativt}}, som ej är skrivskyddad) så vet jag inte om jag riktigt ser vad man skulle tjäna på att arbeta om sidan? Om någon har idéer ska jag förstås inte stoppa, men jag ser alltså inte hur jag personligen skulle kunna göra den bättre. \Mike 10 oktober 2009 kl. 15.52 (CEST)
Jag antog att det var en fråga om redigeringsvänlighet. Men för min del får det gärna vara som det är. Ever wonder 10 oktober 2009 kl. 18.12 (CEST)

Question about very large tables[redigera]

My little contributions here did not really include large tables - because it's too much work compared to the value of adding it - and therefore I never really understood what to do with them. When I look around at sv.wikt I don't see any subpages, all tables have been put on the article itself, sometimes they're hidden (like here). At li.wikt I've finally found a way to give almost all adjectives a table with "just" ten parametres. I also would like this system to be enabled at sv.wikt, because it would be a lot easier to add a table then. The only problem is that I think the table would become a little bit too large if it wouldn't be put on a subpage (example). Do I have to put them on the normal page (so kènsteligelik) or on a subpage (so kènsteligelik/böjning)? What would be the best? --Ooswesthoesbes 27 oktober 2009 kl. 09.58 (CET)

We never have subpages. We hide tables if they are too big. The ten parametres system seems to be a good idea. "85" 27 oktober 2009 kl. 11.52 (CET)
Ok, tack för hjälpen :) I'll soon try to put the system here. --Ooswesthoesbes 27 oktober 2009 kl. 13.49 (CET)

You can see the new template at rasj. I still have some problems:

  1. I don't know what ónachteravig (not mutated at the word's end) and achteravig (mutated at the word's end) are in Swedish.
  2. Is postpositionalis the correct name for that case in Swedish?
  3. I need a translation for euvertalig. This is a construction: euverrasj means too fast, euverlank means too long, euvergood means too good etc.
  4. Some other words that still need to be translated: bievörm (other forms), hedvórm (the form ending on -hed, comparable to swedish forms ending on -het) and anighed (a form that is attached to something).

Tack :) --Ooswesthoesbes 27 oktober 2009 kl. 14.31 (CET)

I don't know what to call these terms in Swedish. Do you know the Dutch or English translations? Maybe that could help. "85" 27 oktober 2009 kl. 23.47 (CET)
In English I only know postpositionalis. In Dutch some terms are: eindmutatie (achteravig), bijvormen (bievörm) and toevoegselvorm (anighed). --Ooswesthoesbes 28 oktober 2009 kl. 09.26 (CET)

See also Malldiskussion:li-adj. Ever wonder 7 november 2009 kl. 19.16 (CET)

Döpa om mallar: {kat}->{tagg}, {ingen artikel}->{inget uppslag}[redigera]

Jag och Dodde har pratat lite och kommit fram till att:

{{kat}} gör mer än att bara kategorisera, så namnet är inte optimalt. Skulle kanske {{tagg}} vara bättre? Som jag ser det så är "tagg" mer generiskt och kan beskriva både att definitionen "taggas" genom att den får en liten textrad som förklarar vad det handlar om, liksom att den "taggas" för att bli sökbar i en kategori.

{{ingen artikel}} känns som ett konstigt namn då vi kallar våra uppslag för just uppslag. Kanske skulle den döpas om till {{inget uppslag}}?

Låter detta rimligt? //Skal 5 november 2009 kl. 01.00 (CET)

"Tagg" låter som en förbättring. Att "ingen artikel" skulle vara problematiskt har jag aldrig tänkt på tror jag, men är det så att "artikel" annars bara används marginellt är det förstås rimligt att byta. Ever wonder 7 november 2009 kl. 19.21 (CET)
Ingen mer som har någon åsikt? //Skal 8 november 2009 kl. 13.28 (CET)
Jag håller med om att {{kat}} inte riktigt är ett passande namn då mallen används till mer än kategorisering. Jag håller även med om att det vore bättre om vi använde ordet uppslag i mallnamnet. Dock händer det att jag också kallar uppslagen för artiklar, vilket de inte är i samma grad som exempelis sidorna på Wikipedia. Jag skulle stödja ändring av båda mallarnas namn. "85" 8 november 2009 kl. 22.54 (CET)
Ja, uppslagen är ju (förhoppningsvis) ordboksartiklar. Det är en helt vedertagen term om jag inte är ute och cyklar - iofs en möjlighet. Ever wonder 9 november 2009 kl. 10.13 (CET)
Se också http://www.thesauruslex.se/ordlista/ordboksordbok.htm . Alternativt vill man säga att vi har ordboksartiklar under varje språk- eller ordklassrubrik. Ever wonder 9 november 2009 kl. 10.31 (CET)
Jag har ingen direkt åsikt vad gäller vilken term vi använder, men jag vill att det ska vara enhetligt. Eftersom vi överallt annars kallar dem "uppslag" bör vi göra det även i det här fallet. Alternativt kan vi ju ändra det till "artikel" överallt, men jag tror inte att det skulle vara fördelaktigt. //Skal 12 november 2009 kl. 01.27 (CET)
Ok, om ingen annan har någon åsikt så genomför jag bägge förändringar när jag har fått ordning på boten helt och hållet. Jag har ingen aning om hur mkt tid det kan ta och hur mkt tid jag kan lägga på detta (uppskattning: nån gång mellan december och februari). Givetvis säger jag till när jag ändrar också. //Skal 22 november 2009 kl. 00.04 (CET)
{ingen artikel} har nu ändrats till {inget uppslag} och {kat} har ändrats till {tagg}. Mallarna fungerar precis som förut, enda skillnaden är namnbytet. ~ Dodde 25 december 2009 kl. 17.35 (CET)

Bestämd form singular för bl.a. latinska lånord[redigera]

Det finns vissa substantiv i svenska språket som man ibland eller sällan (ibland kanske dialektakt) använder i bestämd form utan någon ändelse (som vanligtvis brukar vara -n, -t, -en eller -et). I många fall rör det sig om substantiv i utrum som slutar på n (t.ex. mun, kran, maskin). Det andra fallet är latinska lånord (t.ex. appendix, centrum, magnesium) där man ofta behåller grundformen i bestämd form eftersom bestämd form saknas i latinet. Jag undrar om vi ska ha med dessa i böjningstabellerna, eller om ni anser att dessa former ens är relevanta att nämna på sidan? Just nu har vissa uppslag dessa former i böjningstabellerna (t.ex. centrum och magnesium, dock inom parentes), medan andra (t.ex. appendix) inte har med dem. Jag skulle vilja att någon regel om hur vi gör som gäller alla dessa (latinska) ord beslutades här. Även de på -n skulle jag vilja att vi diskuterade. "85" 14 november 2009 kl. 21.31 (CET) (inlägget utökades 15 november 2009 kl. 15.04 (CET)).

Latin saknar väl bestämd form och följer man latinsk böjning blir det ju oförändrad stavning i bestämd form. Det är såvitt jag förstår korrekt att använda såväl latinskt böjningsmönster, som svenskt böjningsmönster. Vad som i praktiken används skiljer sig nog mycket från ord till ord. Språkrådet avråder från latinsk plural med motiveringen att det skulle se konstigt ut att ge en latinsk pluralform en svensk böjningsändelse i bestämd form (centrana, mediana, spektrana) [11]. Jag har heller inte sett någon stans att dessa former anses vara korrekta. De ord Språkrådet tar upp är sådana som slutar på -um, och det är dem jag avsett i diskussionen ovan. Vad som gäller för ord som slutar på -ix känner jag inte till. Har du någon källa som diskuterar detta, eller konstaterar något om det?
Angående orden på -n, så skulle jag, även om jag väl har hört det i vardagligt/slarvigt tal reagera på om jag såg det i skrift. Är det så att man anser att mun, kran och maskin är korrekta bestämda former eller är det bara så att den bestämda ändelsen råkar fall bort i talet? Om det bara är talspråkligt och det inte överförs till skrift ens i talspråksinspirerad sådan, är jag tveksam till att ha med det på uppslagen, möjligen i sådana fall i en kommentar på sidan. Man säger exempelvis gärna "plåmbok" och inte "plånbok", men ingen skulle påstå att "plåmbok" var en korrekt stavning. Hur ligger det till med dessa ord på -n? ~ Dodde 16 november 2009 kl. 05.00 (CET)
För latinska lånord hör jag oförändrad bestämd form lika ofta, oavsett om de slutar på -um, eller -ix, -us, -is eller annat. Även för ord som exempelvis origo hör jag ofta grundformen användas där man "borde" använda bestämd form. Därför tycker jag att det är märkligt att språkrådet endast nämner de som slutar på -um.
Jag började fundera över orden på -n när jag upptäckte att man använde frasen "ha tungan rätt i mun" i en svenskabok för studerande. Detta fick mig att undra om det var accepterat med "mun" som bestämd form i stället för "munnen". "85" 16 november 2009 kl. 20.45 (CET)
Det skulle å andra sidan kanske kunna ha uppkommit genom att utelämna ett pronomen, exempelvis "ha tungan rätt i sin mun"? /Vild gissning från \Mike 17 november 2009 kl. 08.23 (CET)
Men det verkar endast gälla ord på -n. Jag hör aldrig "ha tummen mitt i hand".
Jag skulle vilja att vi bestämde hur vi ska göra med uppslagen för latinska lånord. Andser ni att de borde nämnas i böjningstabellen eller inte (som på centrum respektive appendix)? "85" 17 november 2009 kl. 17.50 (CET)
Vad säger SAG? Vad anger ordböckerna? På de befintliga uppslagen tror jag uppbackning finns i ordböcker och/eller från Språkrådet. Språkrådet har kommenterat fokus [12], konsensus [13] och campus [14] av ändelserna -ix, -us och -is, men nämner bara om campus att det kan lämnas oböjt. Frågan jag ställer mig är om det finns nåt "språkorgan" som nämner en allmän regel som alltid kan tillämpas om detta. Om "ej böjning" varken backas upp av en sådan "allmän regel" eller ens lämplig andel googleträffar är jag tveksam till inklusion i tabellerna. Däremot om man i ett specifikt fall kan ge någon ordbok som källa tycker jag att de kan vara med. Som sagt, hade varit intressant att veta vad SAG säger. ~ Dodde 17 november 2009 kl. 20.41 (CET)
SAS skriver om detta att ord av latinskt ursprung ofta inte står bestämt, och detta särskilt i formellare språk. Vissa ord är vanligare att man gör så med än andra. Man ska nog inte räkna grundformen där bestämd form använts för andra ord som en alternativ bestämd form, utan som den obestämda formen; det är inte formen som är avvikande utan användningen. ("Tungan rätt i mun" och dylikt får man ju räkna som lexikaliserad fras hur den nu än har uppstått.) /Fenix 18 november 2009 kl. 14.06 (CET)
Men sen har vi också exemplet maskin (med i den ursprungliga frågan). Visst säger man (i "sjöspråk") "det är nåt problem med maskin"? Inte lexikaliserad fras... Är det obestämd form, eller hur skulle man säga? Sedan tror jag att, oavsett om det "egentligen" skulle höra hit eller inte, en del i varför vi funderar på detta är att vissa dialekter har bestämd form utan -en (korrekt beskrivning?) "ja ska gå ut me hunn", "mun på han var alldeles uppsvälld". Ever wonder 18 november 2009 kl. 15.47 (CET)

Kontraktioner som bara består av ett ord[redigera]

Hur ska man behandla uppslag som d', l', m', t', s', j', qu', n' och så vidare som är "kontraktioner" av de, le/la, me, te, se, je, que och ne, respektivt, när nästa ord börjar med vokalljud (på franska)? Om det bara består av ett ord, kan det räknas som en kontraktion? Jag märkte att l' redan fanns som uppslag, där det har kallats "artikel". Skall dessa behandlas som kontraktioner eller som ordklasserna från början (alltså preposition, pronomen eller artikel)? – Smiddle 14 november 2009 kl. 22.46 (CET)

Jag skulle nog helst se att de behandlades som ord i nämnda ordklasser, gärna med följande definition:
kontraktion av le; bestämd artikel i singular för maskulina substantiv.
"85" 15 november 2009 kl. 00.13 (CET)
Någonstans bör också förklaras när man använder en viss kontraktion. Jag antar att det kan göras på huvudartikeln (dvs. le) i de fall sådan finns. Jag antar att du, au och aux får beskrivas på kontraktionsuppslagen då motsvarande [de le], [à le] och [à les] inte kommer/bör finnas. //Skal 15 november 2009 kl. 04.29 (CET)
Jag har ändrat lite på l' och le. Om ni tycker det ser bra ut kan jag sätta igång och göra liknande med andra tidigare nämnda sidor. (Jag ville ursprungligen att vi skulle ha det som "kontraktion av x" eftersom det är en aning klumpigt att ha nästan samma information på två sidor.) – Smiddle 15 november 2009 kl. 16.51 (CET)
De borde väl behandlas som andra förkortningar och har rubriken "Förkortning" och därför ha formen av variantuppslag (se Stilguiden). Jag ändrar l' och le i enlighet med stilguiden. (Jag ändrade även förekomster av ’ till ', vet inte varför den sneda varianten använts?) ~ Dodde 16 november 2009 kl. 05.30 (CET)
förkortning
  1. ord eller bokstavskombination som står för ett längre ord eller en fras; kort variant av ett ord eller en fras
Jag anser att de inte bör behandlas som förkortningar pga hur de används. Exempelvis måste man använda "j'aime" (jag älskar), "l'hôtel" (hotellet), "il s'agit de..." (det handlar om...) Det är helt felaktigt att säga "je aime", "le hôtel", "il se agit de..." och så vidare (till skillnad från t.ex. engelskan, där man kan välja mellan "I am" och "I'm" där "'m" mycket väl skulle kunna klassas som en förkortning). Både på franska och engelska Wiktionary verkar det som att man försöker ha så lite information som möjligt på exempelvis j'-sidan; de har en rubrik där det står den ursprungliga ordklassen (inte förkortning) och där de berättar att det är élision (fr) / contraction (en) av je. – Smiddle 16 november 2009 kl. 20.59 (CET)
Nu är ju en förkortning ingen ordklass i sig, så det ena utesluter inte det andra. Och varken engelskspråkiga eller franskspråkiga Wiktionary har lika tydlig uppdelning som svenskspråkiga Wiktionary i olika uppslagstyper som huvuduppslag och hänvisningsuppslag (vanligen variantuppslag och böjningsuppslag). Förkortningar är exempel på sådana uppslag som struktureras som variantuppslag, och som därför saknar H4-rubriker. Förkortningen i sig, liksom dess användning beskrivs istället på huvuduppslaget under användningsrubriken. Exempelmeningar kan dock placeras på variantuppslaget. Så att man använder rubriken "förkortning" innebär inte att läsaren automatiskt går miste om användningsinstruktioner. Att j'aime är korrekt och je aime är felaktigt beskrivs alltså på je, eftersom j' är ett variantuppslag som hänvisar till je. ~ Dodde 17 november 2009 kl. 17.19 (CET)

Aktivera filuppladdning för admins[redigera]

Tidigare har vi valt att inaktivera filuppladdning. Jag tycker att det är bra att vi uppmuntrar till användande av Commons - vi behöver sällan ladda upp egna bilder, men jag skulle tycka att det vore bra om möjligheten fanns för administratörer att ladda upp bilder. På så vis har vi t.ex. möjlighet att byta logotyp (för närvarande är logotypen utbytt på ett fult sätt med hjälp av MediaWiki:Monobook.css), men även vissa (mkt få!) bilder som verkligen inte kan tänkas behövas på andra projekt kan finnas här istället för commons (t.ex. denna).

Vad tycker ni? //Skal 21 november 2009 kl. 23.54 (CET)

Jag förstår inte vad som skulle underlätta med att ha lokal uppladdning. ~ Dodde 23 november 2009 kl. 07.58 (CET)
Vi skulle direkt kunna ladda upp en ny logotyp, när det blir aktuellt. Det är därför jag föreslår det. Om vi inte gör detta kommer vi få problem när vi går över till det framtida nya temat Vector. //Skal 28 november 2009 kl. 13.14 (CET)
Jag kan se poängen med lokal uppladdning i fall där bilderna t.ex. ingår i gränssnittet i ordboken. --Andreas Rejbrand 5 december 2009 kl. 02.49 (CET)
Även ni som inte bryr er så mkt - skulle ni kunna säga det? Det känns inte helt rätt att be om en sån här förändring i Bugzilla utan att folk åtminstone har sett notisen. Så skulle ni kunna komma hit och skriva vad ni tycker? (även om förändringen är väldigt liten) Är det något jag ska förtydliga så gör jag gärna det. //Skal 5 december 2009 kl. 22.52 (CET)
Jag bryr mig inte så mycket. Ever wonder 5 december 2009 kl. 23.26 (CET)
Mig bekommer det inte om admins kan ladda upp filer - jag lär inte utnyttja det ändå :) \Mike 6 december 2009 kl. 22.17 (CET)
Begäran tillagd. //Skal 7 december 2009 kl. 20.57 (CET)
Och nu är det fixat. //Skal 11 december 2009 kl. 22.02 (CET)

[redigera]

As you have done here, the Dutch wiktionary had loyally adopted the "tile" logo before. It was not our initiative, but we did adopt it. Other people did not and we respect that. We just do not think that people who were not willing to be loyal should now demand loyalty from us for yet another logo. We do not see any reason for a new one and have decided to boycott any new one that the current procedure produces. nl:Gebruiker:Jcwf Jcwf 22 november 2009 kl. 23.02 (CET)

Ok. I understand your point. It think it's a bit sad that logos should split Wiktionaries though. Do you like any of the logos? Personally I'd like to continue with the vote and get a new logo, and I think I'd be happy to switch (it's not such a big issue for me). Any comments from other Wiktionarians here? (for those who haven't seen it: preparation for a new logo vote is on its way) //Skal 23 november 2009 kl. 01.41 (CET)
Li.wikt has also decided not to switch logo as we have a new logo since August 4, 2009. --Ooswesthoesbes 23 november 2009 kl. 06.52 (CET)
I agree with Skalman. It is a bit unfortunate that the last vote ended with different Wiktionaries choose to have different logos. That all Wiktionaries share the same logo is more important than which logo we choose to use. That last vote was came to be a failiure to achieve this is not a reason to decide to go for another failiure. ~ Dodde 23 november 2009 kl. 07.56 (CET)

lösa sammansättningar, strukturförslag?[redigera]

Stötte på överbrygga, och funderade på hur detta uppslag bör interagera med brygga över. Ska överbrygga vara ett huvuduppslag, och brygga över ett variantuppslag hänvisande till överbrygga men havandes egna exempelmeningar, eller ska båda ha två separata huvuduppslag, eller vad bör man mer tänka på och vilka andra lösningar kan man tänka sig. Det känns inte som lösningen i skrivande stund är lämplig (kommentar om brygga över i själva definitionen för överbrygga, samt att exempelmeningen för brygga över återfinns i överbrygga-uppslaget och inte i brygga över-uppslaget med tanke på att brygga över i skrivande stund är utformat som huvuduppslag). ~ Dodde 23 november 2009 kl. 08.42 (CET)

Jag tycker gott att det ena kan vara ett variantuppslag. //Skal 23 november 2009 kl. 10.10 (CET)

Logo vote[redigera]

The Wiktionary logo vote is set to start 2009-12-07 00:01. Any translations of the voting page must be done before then. The first round will continue until 2009-12-31 23:59 at which point the second round will last until 2010-01-31 23:59. Please note that after this vote, each Wiktionary will hold their own vote whether to accept the winning logo, and none will change to the new logo without a 60% majority of Wiktionaries deciding to do so. Other Wiktionaries still need to be notified about the vote, so please help post messages into other Wiktionaries. Thank you. --User:Yair rand 23 november 2009 kl. 08.47 (CET)

(Sorry for writing the above message in English. Please translate it if possible.) --User:Yair rand 27 november 2009 kl. 08.00 (CET)

Hur översätter man det då? Jag kan gärna börja litet, men vet nog inte riktigt hur man skall gå till väga. Diupwijk 27 november 2009 kl. 20.20 (CET)

Är det verkligen nödvändigt? De allra flesta som kan svenska kan också tillräckligt bra engelska för att kunna förstå hur röstningen ska gå till. (annars: titta på andra översättningar, kopiera motsvarande och lägg till länkar som länkarna till övriga översättningar - tror jag) //Skal 28 november 2009 kl. 13.12 (CET)
Nu tror jag nog inte att jag kommer att göra det här, så jag kanske inte ska... säga så mycket, men: 1. I första avsnittet av Värsta språket, som jag råkade få se på video för ett tag sen, ges (i förbigående, under samtalet med "veckans språkpolis" på Livrustkammaren) en rätt hög procentsiffra på svenskspråkiga som inte kan engelska alls. Vet inte hur det är beräknat, men gissar att det i alla fall inte är taget helt ur luften. 2. Är det ändå inte en bra princip att hålla på att försöka översätta "viktiga" saker, givet 1 men också helt enkelt för att exkludera så få som möjligt även om det i ett givet fall råkar gälla rätt få personer? Ever wonder 28 november 2009 kl. 16.45 (CET)
...fast gruppen personer som kan tänkas vilja delta i omröstningen och som kan svenska men varken engelska eller något annat språk som det hela ändå kommer att översättas till är med all säkerhet liten och kanske troligast obefintlig, det medges. Ever wonder 28 november 2009 kl. 19.27 (CET)
Det vore verkligen kul att veta mer exakt hur många som inte kan vad! Jag förutsätter alltid att alla förstår enkel engelska och även kan ta sig fram utan problem (iaf personer 15-55 år).
För ett tag sedan funderade jag själv på att översätta kalaset, men kom på att jag inte har så mkt tid. Självklart är det trevligt om det översätts, men jag tycker/tror inte att skälen är tillräckligt stora för att någon ska känna sig tvingad att översätta. Den som gör det bör dessutom se till att alla ev. nya meddelanden också översätts, t.ex. till andra röstningsomgången också. //Skal 29 november 2009 kl. 00.06 (CET)
Ok, jag förstår. Jag trodde att man skall översätta, men om man endast bör, och det inte finns någon anledning eller intresse för detta, kommer jag inte att bry mig om det. (icke engelsktalande svenskar kan ju läsa den nynorska översättningen ;)) Diupwijk 29 november 2009 kl. 20.50 (CET)

Jag är lite irriterad på det krångliga röstningssystemet. Det innebär att avgörandet hamnar på de som kan och orkar ta sig tiden att först sätta sig in i det och sedan faktiskt avgöra precis i vilken ordning de vill sätta förslagen. Jag röstade till Wikimedia-styrelsen, det tar en stund det där... Jag vet, inte så stor mening med att skriva detta här men jag ville få klaga lite. :( Ever wonder 16 december 2009 kl. 22.05 (CET) Vänta, förresten... var det bara originalmeddelandet här som skulle översättas? Jag trodde det var mer. Ever wonder 16 december 2009 kl. 22.08 (CET)

Genitiv i svenskan[redigera]

Diskussionen flyttad till Fikarummet.

flertal, fåtal, tiotal[redigera]

Diskussion flyttad till Fikarummet

Ska översatta exempelmeningar vara kursiverade?[redigera]

I stilguiden står att de ska kursiveras, men jag blev lite osäker när jag så det här uppslaget. Jag tycker det är ganska snyggt att den svenska översättningen inte är kursiverad, så borde vi ändra det? Vad sägs? //Skal 17 december 2009 kl. 23.12 (CET)

Svagt emot ändring. Föredrar inget utseende framför nåt annat, men i redigeringsläget känns det enklare och konsekventare att alla exempelmeningar kursiveras. ~ Dodde 18 december 2009 kl. 02.45 (CET)
Jag håller nog med Dodde där, bland annat på grund av mindre risk för felläsning p.g.a. glömda : som annars kan få en översättning att se ut som en definition. Otroligt att det ska orsaka förväxlingar, men jag ser inte att fördelarna skulle vara så mycket större. \Mike 18 december 2009 kl. 09.55 (CET)
Jag håller med Dodde och Mike om att alla exempelmeningar borde vara kursiverade. "85" 18 december 2009 kl. 11.30 (CET)
Själv trodde jag inte att översättningarna skulle vara kursiverade (vet inte varifrån jag fått det). Angående förväxling pga avsaknad av kolon: om kolon glöms bort/saknas följer det inte stilguiden. Eftersom att följa stilguiden är en grund för alla artiklar tycker jag att man kan förbise fall som inträffar då man inte följer den. – Smiddle 18 december 2009 kl. 13.45 (CET)
Ok, men det verkar som om folk är ganska överens om att det nuvarande systemet är bra. Då är det de uppslag som inte har kursiverad svensk översättning som ska ändras. //Skal 18 december 2009 kl. 17.06 (CET)

Logo vote[redigera]

The second round of the Wiktionary logo vote has begun. --Yair rand 1 januari 2010 kl. 04.59 (CET)