Wiktionary:Bybrunnen/Arkiv19

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Sammanfattningar för diskussionerna skrivna av //Skal 5 november 2013 kl. 07.57 (CET)

Innehåll

Multipla fetstilsrader?[redigera]

Sammanfattning: Vi fortsätter ha en fetstilsrad per ordklass och språk. Exakta detaljer kring H4-rubriker är inte satta i sten, men som tumregel så används mallar invid definitionen om det blir en rad, H4-rubrik vid flera rader. {{avgränsare}} används för att indikera att indikera att en sådan mall gäller flera definitioner.

För fem år sedan diskuterades om vi skulle använda oss av multipla ordklassrubriker, en ordklassrubrik med multipla fetstilsrader eller en ordklassrubrik med en fetstilsrad, för uppslag med definitioner med olika etymologier. Främst här. Åsikterna gick kraftigt isär men konsensus nåddes om en medelväg: Alltid endast en ordklassrubrik, och att det skulle vara valbart med en eller flera fetstilsrader. Det har gått en bra tid sedan denna diskussion och många strukturförändringar har skett sedan dess, där motiven ofta har haft enhetlighet och enkelhet som ledord.
Eftersom så mycket förändrats och så många nya bidragsgivare kommit till skulle jag vilja ta upp frågan igen. Vad anses om denna fråga idag?
För närvarande används uppdelning i multipla fetstilsrader på cirka 200 sidor. Se gärna exempel från en lista jag skapat här.
Jag är personligen drivande för att endast använda en fetstilsrad i samtliga fall, dvs. ändra dessa 200 sidor av de ca 76,000 huvuduppslag vi har totalt. Jag anser att det främjar enhetlighet och enkelhet för alla att inte köra på två parallella strukturer då det är fullt möjligt att använda endast en. Nya användare ser endast ett utseende, istället för två, och behöver således bara lära sig ett, och slippa vara undrande inför det andra. Stilguiden behöver inte nämna den andra varianten på struktur. (För min egen del underlättar det även en liten del med utformandet av script för vissa ändamål, så jag är för större enhetlighet och enkelhet även av den anledningen).
Fördelen med att använda flera fetstilsrader, vilket också framkom i diskussionen för fem år sedan, är att man kan förtydliga ords olika etymologier eller att genom att använda multipla fetstilsrader kan markera att orden inte hör ihop, trots att de tillhör samma språk, stavning och ordklass.
Så, vad tycker ni idag? Behålla multipla fetstilsrader som möjligt alternativ, eller skrota det? ~ Dodde 9 april 2011 kl. 15.24 (CEST)

Jag kan se fördelarna med att bara ha en fetstilsrad. Samtidigt vet jag inte riktigt hur man ska göra för att visa att två ord uttalas olika när de stavas likadant, inte heller hur man ska göra för att skilja etymologierna eller variantuppslag. Finns det en standard att man använder ”;” i sådana fall? Och i så fall skapar det problem vad man ska kalla de rubrikerna. Om man använder flera fetstilsrader blir det dock inte heller snyggt eller smidigt att ha separata rubriker under dessa (såsom ”Etymologi” o.s.v.) --Lundgren8 (d · b) 9 april 2011 kl. 16.51 (CEST)
Ja, standarden är att skilja olika definitioner åt under H4-rubrikerna (Etymologi, Varianter, m.fl) med ";". Detta utgör ingen skillnad mellan enkel fetstilsrad eller multipla fetstilsrader (H4-rubriker inflikas aldrig mellan de olika fetstilsraderna). Frågan har diskuterats tidigare, nummer eller förkortad definition som urskiljare? Jag tycker att utseendet ger ett snurrigt intryck och det kanske finns anledning att återkomma till detta problem i framtiden, men "förkortad definition/betydelseindikering" är iallafall det förslag som vunnit mest gehör i de tidigare diskussionerna.
Uttalet kan vara olika även för samma ord, med samma etymologi, tänk bara "dialekter/underspråk". Vanligast är att man anger det i stil med "*{uttal|enkel=uttal1} (dialekt/definition 1), {uttal|enkel=uttal2|uttalslänk=} (dialekt/definition 2)". Parametern uttalslänk= används för att undertrycka länken uttal så att den inte skrivs ut mer än på radens början. ~ Dodde 9 april 2011 kl. 17.03 (CEST)
Jag har varit positiv till flera fetstilsrader, då detta underlättar för homofoner vars egenskaper skiljer sig åt, men detta är ingen särskilt övervägande fördel, eftersom det utan några större hinder går att hantera på andra sätt (som ni demonstrerat). För konsekvensens skull kan det alltså räcka d en enda fetstilsrad. – Smiddle 10 april 2011 kl. 09.05 (CEST)
Jag är också positiv till flera fetstilsrader. Det känns exempelvis fel att betrakta böjningsformer såsom en av flera definitioner (jämför essens med kor). Fetstilsraderna kan däremot förses med ankare för att underlätta (bot)redigering. Bounce1337 10 april 2011 kl. 11.00 (CEST)
(Jag är också positiv till flera fetstilsrader lät lite konstigt med tanke på att de tre som uttalat sig före varit positiv till endast en fetstilsrad). Hur som helst, jag skulle kunna vara för flera fetstilsrader av princip, men enhetligheten går ju förlorad om inte samma princip gäller överallt. Är det meningen att vissa uppslag ska ha flera fetstilsrader när etymologin skiljer sig och andra inte, att vissa ska ha det när det finns böjningsformer och andra inte? Så är det nu, och så är intentionen med nuvarande kompromiss att acceptera båda varianterna som "ok". Om vi enas om att det ska vara enhetligt (som ju gäller i stort sett alla andra strukturfrågor), vill vi isåfall ha flera fetstilsrader eller en fetstilsrad, för vissa typer av uppslag? Jag, i min strävan efter enkelhet, anser att varje form av alternativa lösningar som ändå måste beskrivas, är ett onödigt tillkrånglande för den stackars nya användaren som vill försöka ta till sig information från Stilguiden. Jag tycker att sidor, olika etymologier eller blandning av huvudformer och böjningsformer till trots, med fler fetstilsrader blir mindre översiktliga och svårläsliga, tvärtom emot det egentliga syftet med uppdelningen. Det gäller också den i och för sig logiska, men inte fullt självklara notationen med X.Y där X är numret på fetstilsraden och Y är numret på definitionen i raden under fetstilsraden X. Ett alternativ skulle kunna vara att man istället särskiljer böjningsformerna på något sätt genom att redigera {{böjning}} så att utseendet blir annorlunda och inte "känns som en definition i mängden". Isåfall skulle vi slippa en extra fetstilsrad av den anledningen. Jag skulle vilja övertyga Bounce1337 dig om att ändra ståndpunkt, men gör du inte det respekterar jag det och tycker att vi isåfall låter formuleringen i stilguiden (Wiktionary:Stilguide/Fetstilsraden#Vitt skilda definitioner men samma ordklass) stå oförändrad, eftersom den också ursprungligen tillkom som en kompromiss mellan de likadana åsikter, ståndpunkter och motiveringar som nämndes i den förra diskussionen och åter nämnts i denna. ~ Dodde 10 april 2011 kl. 12.47 (CEST)
Måhända var formuleringen 'också' osmidig. Jag refererade till det tidigare beslutet, för vilket jag i mitt tidigare inlägg uttryckte mitt stöd. Eftersom förutsättningarna i skrivande stund var desamma, fanns ingen anledning att ändra åsikt. Däremot förändras förutsättningarna av en redigerad mall {{böjning}}. Jag tänker inte stå fast vid ett tidigare beslut om det nu finns ett bättre förslag (som dessutom stöds av en majoritet). Den tänkta mallförändringen måste dock beskrivas mer i detalj för vidare diskussion. Hur som helst, jag ser bristerna i dagens lösning och är öppen för förändring. Bounce1337 10 april 2011 kl. 17.05 (CEST)
Jag har ett förslag på struktur, där jag även passar på att visa hur mallar kan användas istället för H4-rubriker som avser listor (varianter, besläktade ord, sammansättningar, fraser, homofoner, koder, se även). En nuvarande begränsning är att dessa ofta inte rör enstaka definitioner, och därför måste förskjutas till egna rubriker. Men med ett avsnitt precis under definitionsavsnittet (efter en avgränsare) skulle kunna hysa dessa mallar som inte är begränsade till en enskild definition.
På samma sätt avskiljer man böjningsformer. Ett sätt att visa deras underkastelse - istället för att tvärtom framhäva dem med särskild färg/typsnitt eller egen fetstilsrad - är att placera även dem i ett enskilt avsnitt med en föregående avgränsare men här ta bort den sedvanliga definitionsnumreringen (endast när sidan innehåller ett huvud- eller variantuppslag, uppslag med endast en böjningsform förlir oförändrade.
Ett problem med H4-rubriken fraser som vi alltid brottats med är vad definitionen här är. Allt från enkla partikelverb till ordspråk och talesätt har rymts här. En av anledningarna till att vi har försökt att begränsa H4-rubrikernas antal är att uppslagen lätt blir svåröverskådliga med många rubriker då varje rubrik gör uppslaget längre och man måste hålla på och scrolla.
Med detta förslag kan man acceptera fler mallar, man skulle kunna ha en mall "ordspråk", en "partikelverb", en "vad det nu uppstår för behov". Viss återhållsamhet måste vi även fortsättningsvis ha, men jag menar förhållandevis. Det är också bra för att raderna inte ska bli för långa. Varje mall förlänger uppslaget med en rad, jämfört med tidigare då varje rubrik förlänger uppslaget med 5-10 rader.
Lite om principerna här. Några uppslag som återkommande diskuterats i frågan om en eller fler fetstilsrader har varit kors, man och kon. Jag har demonstrerat hur de skulle se ut med förslaget här, här och här.
Sammansättningar är ibland en lång lista - den kan ha en H4-rubrik istället för mall om det behövs. Likaså fraser. Samtliga mallar kan vara definitionsberoende eller icke definitionsberoende. Allmänt gäller att de semantiska relationerna bör placeras invid sina definitioner, medan övriga i allmänhet gör sig bättre för alla definitioner samtidigt (i den avgränsade delen). Finns behov att rucka på det finns det inget strukturellt hinder från att flytta dessa mallar från definitionen till den avgränsade delen eller tvärtom.
Jag demonstrerar gärna fler sidor om ni bara kommer med förslag på vilka. Bounce1337: jag hoppas att förslaget faller dig i smaken också. ~ Dodde 11 april 2011 kl. 10.23 (CEST)
Får jag fråga hur fetstilsraderna för etymologi ser ut om etymologin gäller till exempel 3 av 4 definitioner. Ska man skriva ut en förkortad definition på tre definitioner som rubrik då? --Lundgren8 (d · b) 11 april 2011 kl. 16.24 (CEST)
Skulle man kunna behålla siffrorna framför böjningsform av? Emm ser det bättre ut då. Om man vill skilja på vilken definition ordet är en sammansättning av, som på by, hur gör man då? Annars gillar jag hur stilrena och nedkortade uppslagen blir (det är jobbigt att scrolla!). =) Vill även påpeka att man på tyska Wiktionary ungefär presenterar sina sammansättningar såhär och det ser mycket bra ut. Att det underlättar för botar är också ett plus (om jag har förstått det rätt). JoolzWiki (d|b) 11 april 2011 kl. 17.17 (CEST)
(red.konfl, svar på Lundgren8:s fråga) Jag är ingen fan av inte helt nödvändiga fetstilsrader över huvud taget (exvis för översättningar behövs de uppenbarligen). Varför inte skriva det i texten istället, vad etymologin gäller för och inte? Vill man använda en fetstilsrad så går förstås det också bra, då får man ange vilka definitioner den gäller för på den etymologiska fetstilsraden. ~ Dodde 11 april 2011 kl. 17.19 (CEST)
Joolzwiki, det fungerar inte att fortsätta numreringen efter avskiljaren åtminstone inte med det utseendet som finns nu. Det fungerar bara om man startar avskiljningsraderna och det efterföljande avsnittet med med "#:" istället för bara ":", men det tycker jag får konsekvensen att det snarare ser ut som en undergrupp till en av definitionerna snarare än en del avskild samtliga definitioner. Jag har lagt till en punkt istället för siffra i en revision till testsida2-exemplet - blir det nåt bättre, tycker du? Jag kan störa mig lite på att de därför inte längre hamnar i linje med resten av raderna (som ju börjar med : eller #)
Ang. din fråga om sammansättningar, så vill man göra sammansättningarna definitionsberoende, så kan man man vill placera dem direkt intill definitionerna istället för i det fristående avsnittet, så här. ~ Dodde 11 april 2011 kl. 18.03 (CEST)
Det var verkligen en förändring. Vill börja med att påpeka att översättningar är mer definitionsberoende än något annat, ska de ändå finnas längst ned? En annan fråga är huruvida vi vill ha fler gömbara delar. Exempelvis göms citat på enwikt. Jag har nämnt idén tidigare, men ett gömbart avledningsavsnitt med automatiskt genererade definitioner (t.ex. ~het - det att vara ~, ~a - göra/bli ~(are)) är också ett alternativ.
Avgränsare bör ej bestå av tecken, då blir utseendet alltför beroende av skärmupplösningen. För att undvika detta måste avgränsarens längd definieras i procent. För att uppslagen ska se likadana ut bör varje avsnitt ha sin bestämda plats. Är därför kritisk till att anpassa olika listors position efter uppslagets definitioner (antingen ska sammansättningar alltid vara definitionsberoende eller ej). Vet inte heller vilken ordning som är bäst. Böjningsformerna kanske hamnar för långt ned?
Mycket återstår att bestämma, därför är det för tidigt att ta ett beslut redan nu. Kan dock sammanfatta förslaget som intressant. Kanske kan rubriklistan elimineras helt genom att endast visa ett språk i taget (tror enwikt använder denna lösning)? Bounce1337 11 april 2011 kl. 18.41 (CEST)
Dodde, nej, tyvärr. Det ser lite ut som att böjningsformerna har hamnat där av misstag. Men kan det inte vara okej att börja om med siffrorna (1. 2. osv) framför böjningsformerna? På uppslag med endast böjningsformer så kommer böjningsformerna få 1, 2, 3... Då skulle man ju kunna säga att både definitioner och böjningsformer ska börja från 1. Lösningen på sammansättningarnas definitionsberoende var dock snygg. :) JoolzWiki (d|b) 11 april 2011 kl. 19.49 (CEST)
Bounce1337: Översättningarna har samma position bland H4-rubrikerna som den alltid haft. Positionen är inget nytt i det här förslaget. Om du menade att översättningarna också borde presenteras i definitionsavsnittet, så anser jag att det blir väl otympligt. Till skillnad från sammansättningarna som också kan bli långa listor, så är varje översättningrad flerdelad, så det blir inte smidigt att ge fler än en översättning per rad. Översättningar som gömbar mall? Likaså det ger enligt min mening en otymplig redigeringstext, och jag är osäker på om det tekniskt är tillämpligt om man vill behålla de automatiska numreringarna av #. Eftersom flera av H4-rubrikerna hoppar upp bland definitionerna, så hamnar dock översättningsavsnittet längre upp på sidan än det tidigare gjort, och det måste väl vara positivt.
Angående avledningsmall så vet du sedan innan att jag är skeptisk till alltför automatiskt skapande av sådana, men jag är inte emot en diskussion. Detta är dock en strukturdiskussion, så i strukturhänseende så tror jag inte att en mall med annorlunda visuellt utseende av något slag skulle passa bra in mitt bland dessa rader, men jag kan ju ha fel. Däremot kan en bot säkerligen utan större svårigheter kunna förse mallen "besläktade ord" med avledningar på den aktuella raden. Eventuellt kan man skapa en mall motsvarande {{f}} fast med "a" eller "avl" för att särskilt markera att det är fråga om en avledning "i rätt riktning". Jag tycker inte att det finns anledning att gömma denna rad.
Angående avgränsare, så ville jag bara visa en idé med uppdelningen. Jag inser att avgränsaren kan göras snyggare och bättre. Jag vet dock inte om jag själv har tillräcklig kunskap för det. Det viktiga för min del är att det är en avgränsare och att den fungerar visuellt i förhållande till ändamålet. Jag är inte övertygad av resonemanget för att längden måste anges i procent, men oavsett, är detta inte något som endast rör innehållet i avgränsare-mallen? Det borde egentligen inte ha något att göra med själva strukturen på redigerinssidan, eller?
Uppslagen behöver inte se likadana ut. Deras utseende bör dock bygga på samma logiska principer, och de bör kunna appliceras på helst alla olika typer av uppslag. Det finns dock två resonemang här att ta ställning till. Å ena sidan har vi definitionsberoende och definitionsoberoende listor. Dessa listor kan finnas av alla typer, men definitionsberoende är vanligast för vissa (exvis synonymer), och definitionsoberoende är vanligast för andra (exvis sammansättningar). Man kan resonera antingen vi har ett antal mallar som kan placeras i definitionsavsnittet - antingen intill en definition, eller under samtliga definitioner vid definitionsoberoende. Detta gäller alla mallar. Enkel och tydlig princip, eller hur? Eller. Så kan man resonera att dessa och dessa mallar är oftast definitionsberoende, och därför ska de alltid placeras vid sin definition, och dessa och dessa är oftast definitionsoberoende, så därför ska de placeras i avsnittet under definitionerna. Båda är logiska. Frågan är om det enhetliga utseendet överväger den utökade valmöjligheten att välja placering och funktion för mallarna? Jag kan absolut köpa att enkelheten överväger och kan även se att det skulle bli enklare att förklara i stilguiden. Jag kan har även svårt att se det väsentliga i att ange vilken definition en sammansättning hör till. Det framgår i de allra flesta fall mycket tydligt, och om uppslaget t o m finns, så är förklaringen inte mer än ett klick bort. Inte hundra procent tillfredsställande, men det kanske är värt att offra detta för de relativt få fall då uppslagen ser ut som denna gör nu.
Eller vad säger du Joolswiki?
Angående ordningen, om de definitionsoberoende listorna eller böjningsformerna ska placeras längst ner, så resonerar jag så att listorna uteslutande rör definitionerna ovan, så de bör stå närmast. Böjningsformerna hör dock till definitionsavsnittet, men får placeringen längre ner.
Jag är för en diskussion om rubriklistan, men tycker att den ska vara separat, då det inte påverkar strukturen i redigeringsrutan, som vi diskuterar nu.
Jag håller med om att något slutgiltigt beslut inte ska tas för snabbt, eftersom det är en omfattande förändring, men jag tycker inte att diskussionen bör skjutas på framtiden. Det är hög tid att ta tag i en del problem vi levt med i år efter år. Och gärna nu innan jag drar igång skapandet av hundra tusen+ böjningsuppslag, tänkte jag. ~ Dodde 11 april 2011 kl. 21.13 (CEST)
JoolzWiki. Jag tycker att punkt-lösningen blir konstig (på grund av att texten inte kommer i linje med resten), men att ":"-lösningen funkar. Jag är lite tveksam till åternumrering från 1 igen för böjningsformerna. Du kan motivera logiken, men om den logiken stämmer överens med den människor spontant använder, som hamnar på sidan, är jag osäker på. Det viktigaste för mig är dock att vi kommer till en helhetslösning här som alla kan acceptera. I den är "1." eller ":" mindre viktig för mig. ~ Dodde 11 april 2011 kl. 21.21 (CEST)
En annan möjlighet är att böjningsformerna finns längst upp, i analogi med mallen {se även}. Jag är positiv till att förändringen gör strukturen mer enhetlig. Färre rubriker gör långa uppslag enklare att navigera. Samtidigt försvårar detta möjligheten att göra små bidrag, att exempelvis endast lägga till en synonym. Diskussionen om att införa samma system för översättningar som på engelska Wiktionary har varit uppe förr, men kan detta även appliceras på synonymer (och andra listor)? Efter ordraden följer en tom ruta där en ny synonym kan läggas till med ett knapptryck. Enkelheten att redigera är också en bidragande faktor. Bounce1337 12 april 2011 kl. 18.41 (CEST)
"Se även" finns på existerande uppslag, och motsvarar "inget uppslag" på sidor utan uppslag. Det innebär att vi får en mängd "icke-uppslag" och jag ställer mig frågande till om det verkligen är vad vi vill. Ja det är en möjlighet, men jag är tveksam till att gå så långt som att lyfta bort böjningsformsuppslagen från ordklassavsnitten.
Att denna nya struktur skulle försvåra användare är jag inte säker på. Möjligen, men det beror också på hur vi löser saker runt omkring. Som du föreslår, så hade det ju varit toppen om man med ett klick skulle kunna lägga till / ta bort / redigera samtliga av dessa listor. Jag vet inte hur man gör, men denna struktur skulle göra att den lösning som fungerar för en lista, även fungerar för de andra. Översättningslistorna kommer alltid att behöva hanteras annorlunda. Jag vet inte vad du pratar om för "tom ruta", men detta är en teknisk diskussion snarare än en strukturmässig. ~ Dodde 12 april 2011 kl. 19.02 (CEST)
Sammanfattar tidigare diskussioner. Kan ha missat något. Bounce1337 13 april 2011 kl. 20.38 (CEST)
Länkning av delord.
Länkar används när samtliga betydelser har samma delord. Alla betydelser har inte alltid samma etymologi (t.ex. bildrulle, bil-drulle och bild-rulle). Då ska ett etymologiavsnitt användas för att redovisa samtliga betydelser. En viss betydelse kan också ha olika etymologier (t.ex. inaktivera, in-aktivera och inaktiv-era samt kärnkraftverk, kärn-kraftverk och kärnkraft-verk). Även då används etymologiavsnittet.
Uttal.
Olika betydelser kan ha olika uttal, särskilt om betydelserna har olika etymologier. Betydelser ska anges om inte uttalet gäller för samtliga betydelser. Införa parametern betydelser= i {{uttal}}?
Genus eller annan information.
Anges likt uttal. Om samtliga betydelser kan ha olika genus skrivs exempelvis ' u eller n', beroende på vanligaste variant (t.ex. apelsin).
Definitionsberoende listor.
De olika rubrikerna ska klassificeras som beroende eller oberoende av definition, men undantag är tillåtna vid behov (t.ex. Wellington). Traditionella H4-rubriker kan användas för mycket långa listor (t.ex. schack). Ny ordning kan behövas.
Lägga till enstaka ord till listor.
Att behöva redigera hela sidan för att lägga till ett enstaka ord känns onödigt krångligt. Ett skript ska förhoppningsvis skapas för att kunna lägga till nya ord (såsom synonymer) med ett klick.
Böjningsformers position.
Detta återstår att diskutera. Nuvarande förslag är problematiskt, å andra sidan är böjningsformer inga definitioner.
Antal visade sidor.
Detta återstår att diskutera. Efter nuvarande reform kommer ett genomsnittligt språkavsnitt få plats på en sida. För att undvika onödigt skrollande kan en horisontell lista över språk finnas på uppslagets topp (liknande system finns på enwikt). På så vis kan rubrikrutan tas bort helt, vilket sparar ännu mer plats.
Länkning av delord (på fetstilsraden): Är frivillig och kan/ska aldrig förbjudas. Dock kan/bör, som du säger, etymologisk information läggas till definitionerna för att tydliggöra olika förhållanden lika dem du nämner. Vi pratar här om en-rads {{etymologi}}-mall och inte om fullsize H4-rubriken ====Etymologi====. Tidigare då H4-rubriken var det enda alternativet kändes det ofta otympligt att ge information på den här nivån, vilket nu istället sker smidigt med mallen.
Uttal: Det låter bra och rimligt att förse uttalsmallen med betydelse=-parameter á la grammatikmallarna.
Genusinformation: Det är väl som vi har det idag. Frivillig information att lägga till. Normalt finns ju informationen redan i grammatiktabeller.
Definitionsberoende listor: Vi har tidigare flyttat upp de semantiska relationerna som en-rads-mallar (====Synonymer==== till {{synonymer}} osv). Arbetet med denna förändring pågår fortfarande. Dessa listor är i allmänhet definitionsberoende, medan de kvarvarande H4-rubrikerna i allmänhet inte är definitionsberoende. Dessa förra placeras under varje enskild definition, och de senare placeras i ett friställt avsnitt (med en avgränsare emellan - utseendet på avgränsaren i exemplet bör förbättras). Det finns ibland behov av använda någon av de definitionsberoende listorna i det friställda avsnittet och tvärtom. Det ska vara okej, som du säger. Om listorna blir för långa (händer ibland, kanske främst för listor med sammansättningar) så ska en H4-rubrik kunna användas. Jag antar att dessa listor inte behöver begränsas till att endast avse de punktbaserade H4-rubrikerna, utan även de textbaserade om de är mycket kortfattade ({{etymologi}} har nämnts). ====Översättningar==== flyttas dock aldrig upp som en listmall.
Lägga till enstaka ord i listor: Ja, det är nog något vi alla önskar oss. Men få av oss har kunskapen som krävs. Om förslaget står och faller med om detta går att lösa, så står och faller det nog med om du Bounce1337 kan lösa detta med dina js-kunskaper?
Böjningsformers position: De två rimliga varianter som finns med detta förslag är 1) som friställt avsnitt, under det friställda avsnittet med sammansättningar m.m. (som gjorts i exemplen som det länkats till ovan) (med detta förslag blir dessa rader onumrerade) eller 2) som vanliga definitionsrader (på denna sida en fortsättning med numrering 5 och 6 ovanför det friställda avsnittet). Det finns ytterligare en möjlighet och det är att skapa en helt separat H2-rubrik för samtliga böjningsformer på samtliga språk och för samtliga ordklasser, men det är en så omfattande förändring att jag inte skulle vilja ta det som en del av denna diskussionen. Isåfall som steg 2 om förslaget som helhet redan har godkänts med 1) eller 2) att falla tillbaka på.
Antal visade sidor: Jag är för en diskussion om hur man kan hitta en smidigare table-of-contents-lösning än den som nu används, men också den som separat från denna. ~ Dodde 13 april 2011 kl. 21.51 (CEST)

Japanska uppslag använder inte ens fetstilsrad. ;) Jag är för flera fetstilsrader för att dela upp efter etymologi eller uttal. Det här japanska uppslaget har, trots tidigare påpekande, två fyra st "fetstilsrader": . –dMoberg 13 april 2011 kl. 23.17 (CEST)

Ja, denna diskussion gäller nog i första hand alla språk förutom japanska/kinesiska/koreanska. I vilken mån dessa språk fungerar ihop med en ny struktur får vi kika närmare på när vi vet hur strukturen blir. Jag diskuterar gärna möjliga lösningar för japanska med dig då. ~ Dodde 14 april 2011 kl. 00.07 (CEST)
Låter bra. :) –dMoberg 14 april 2011 kl. 00.28 (CEST)
Här är iallafall en testsida på hur det skulle kunna se ut på ett japanskt uppslag, trots endast en "fetstilsrad" 生/test. Tycker faktiskt inte att det ser så pjåkigt ut. Med det inte sagt att det inte finns fler aspekter att diskutera. Rent allmänt om uttal om inte annat. Men jag tycker oavsett detta inte att japanska uppslag bör vara fokus för den här diskussionen. ~ Dodde 14 april 2011 kl. 00.48 (CEST)
Helt rätt att japanska är ett undantag.
Positivt om flera fetstilsrader: Jag personligen föredrar flera fetstilsrader för att åtskilja ur etymologisk synpunkt och per uttal. Det ser mer genomarbetat, strukturerat och snyggare ut (subjektiv uppfattning).
Negativt om flera fetstilsrader: Men det betyder att det kan komma gränsdragningsfall (lingvisterna är ju t.om. oense om etymologi ibland). Och att inte dela upp dem skulle betyda att vi anser de tillhöra samma etymologi. Så det är lättare att skapa uppslag utan att behöva bry sig om flera fetstilsrader. Och att implicit råka ge sken av någon etymologisk fakta som uppslagsskrivaren kanske inte alls tänkt på eller faktakollat. Slutsats: Tycker det är OK nu, men för mig får ni andra bestämma som ni vill. :) –dMoberg 14 april 2011 kl. 01.12 (CEST)
Jag vet inte riktigt hur vi ska göra nu. Det finns för- och nackdelar med flera respektive en enda fetstilsrad, så som framkommit av diskussioner ovan. Det är dock en förutsättning anser jag, att vi kör på en enda fetstilsrad, för att smidigt kunna flytta upp merparten av H4-rubrikerna till det frilagda avsnittet (avskilt med avgränsare) för icke definitionsberoende listor/noteringar (och följdaktligen, vid behov, uppflytt till enstaka definitioner). Så den springande frågan är: Vill vi ha denna förändring med en enda fetstilsrad (även för japanska) och därmed ett frilagt avsnitt för mallbaserade listor, eller vill vi inte det? Om vi vill det kan vi börja diskutera detaljer (trots att det för ett mindre antal uppslag kan upplevas som en aning kompakt), annars får vi lov att köra på som innan med de problem som vi alltid haft (brist på lämpliga H4-rubriker, extra scrollande, rörighet med "underrubriker" till H4-rubrikerna etc). Sammantaget, vad väger tyngst? Jag anser med tanke på omfattningen av strukturförändringarna att vi bör ha minst 7 röster totalt och att minst 2/3 av för/mot-rösterna ger stöd för förslaget för att vi ska köra vidare.

Omröstning fetstilsrad/friställt avsnitt[redigera]

Omröstning om följande förslag:

  • Det ska finnas en enda fetstilsrad i varje ordklassavsnitt (eller liknande)
  • Det ska finnas möjliget att lägga till en {{avgränsare}} efter definitionsraderna efter vilken nya och existerande mallar (med motsvarande kod och innehåll som ex.vis {{synonymer}} som inte direkt är knutna till en viss definition kan placeras.
Förslagen har förutom mer enhetlig struktur till syfte att bland annat göra det möjligt att inte bara flytta upp de semantiska relationerna som tidigare var placerade på uppslag med egna H4-rubriker till definitionsavsnittet, utan även resterande innehåll som nu är placerat under egna H4-rubriker. Det gäller främst avsnitt som består av ordlistor (ex-vis besläktade ord, sammansättningar, osv), men textbaserade H4-avsnitt kan också vara aktuella (ex.vis har etymologi diskuterats). Exakta riktlinjer för när, var, hur och för vilken information uppflytt ska ske har diskuterats och kan fortsätta att diskuteras, men det är inte nödvändigt att inkludera den aspekten i denna omröstning.


Stödjer:

  1. --Lundgren8 (d · b) 15 april 2011 kl. 23.56 (CEST)
  2. Dodde 16 april 2011 kl. 00.19 (CEST)
  3. //Skal 16 april 2011 kl. 02.55 (CEST) (utifrån det som jag förstått - jag är inte väl insatt, men är inte heller så aktiv här just nu)
  4. JoolzWiki (d|b) 17 april 2011 kl. 21.54 (CEST)
  5. Bounce1337 17 april 2011 kl. 22.11 (CEST) Under förutsättningen att etymologirubriken antingen placeras direkt under fetstilsraden eller på en sådan plats att flera - men inte alla - definitioner kan täckas av viss information samtidigt.
    Antar att du menar etymologimallen. Precis som de andra mallarna kan de placeras i det friställda avsnittet och därför inte vara knuten till en enskild definition. Vill man förtydliga något, exempelvis att mallen gäller vissa definitioner, kan man förstås komplettera med den informationen. ~ Dodde 17 april 2011 kl. 23.50 (CEST)
  6. Smiddle 18 april 2011 kl. 00.22 (CEST)
  7. "85" 18 april 2011 kl. 19.49 (CEST) Lite sent att rösta kanske, jag hoppas det inte spelar så stor roll.

Stödjer inte:

  1. dMoberg 20 april 2011 kl. 21.32 (CEST) (hade visst missat lägga in min röst)

Slutsats: Förslaget antas. ~ Dodde 18 april 2011 kl. 16.39 (CEST) Vidare diskussion:
Kan någon visa hur det ser ut på en sida? Jag har inte riktigt förstått allt, det vore bra med ett konkret exempel! Tanzania 16 april 2011 kl. 08.51 (CEST)

Hur skulle ett uppslag med två olika etymologier bestående av två definitioner var se ut? Var skulle etymologirubrikerna sitta? Bounce1337 16 april 2011 kl. 09.14 (CEST)

Tanzania, här är lite exempel: ex. 1, ex. 2, ex. 3, ex. 4. JoolzWiki (d|b) 16 april 2011 kl. 18.43 (CEST)

Jag ser faktiskt ingen större skillnad!? Tanzania 18 april 2011 kl. 11.45 (CEST)
Jag stödjer i princip förslaget, men jag har lite kvarstående frågor. Ingår skapande av {{etymologi}} i förslaget? Kommer skiljelinjen att vara oberoende av skärmstorlek och hämtas den via en mall? JoolzWiki (d|b) 16 april 2011 kl. 19.06 (CEST)
Liksom JoolzWiki är jag i grund och botten för detta, medan jag har lite frågor. Hur gör man när det är oklart vilken betydelse det är som ett visst ord är sammansatt av? För övrigt vill jag helst inte ha etymologin som en mall, eftersom de flesta av den sortens mallar brukar bestå av listor som "kavlats ut", vilket inte fungerar riktigt bra för etymologier e.m.m. – Smiddle 17 april 2011 kl. 09.07 (CEST)
Bounce1337: Förslaget säger ingenting i detalj om hur och för vad mallarna ska användas eller exakt vilka mallar som ska finnas. Förslaget innebär att mallar ska kunna skapas och att de ska kunna ha två positioner: en icke definitionsberoende (i det friställda avsnittet) och en definitionsberoende, under respektive definition. Det finns säkert exempel på uppslag där den ena eller den andra positionen passar in bäst.
JoolzWiki: I princip alla H4-rubriker tänker jag mig ska kunna finnas som mallar (förutom översättningar), och kanske ytterligare några mallar som det kanske visar sig att vi behöver, men förslaget i sig möjliggör bara den strukturen. Förslaget i sig säger ingenting om hur avgränsaren ska se ut, bara att det ska finnas en avgränsare till ett fristående avsnitt med mallar som är icke definitionsberoende. Ja, avgränsaren kommer att hämtas som en mall.
Smiddle: Menar du i listan "sammansättningar". Enligt förslaget finns ett icke definitionsberoende avsnitt (avskilt med avgränsare) där mallar (exempelvis {{sammansättningar}}) kan placeras. Förslaget innebär att korta textbaserade mallar också ska kunna finnas. Etymologimallen skulle typiskt kunna säga "{{etymologi|sammansättning av [[orddel1]] och [[orddel2]]}}" eller liknande korta formuleringar. Att en mall existerar behöver inte betyda att motsvarande H4-rubrik helt tas bort. Flera rubriker, bland annat de textbaserade och sammansättningar lär behövas ibland när utrymmet i mallarna inte räcker till. ~ Dodde 17 april 2011 kl. 13.25 (CEST)

Jag tycker böjningsformerna i exempel 1 ser ganska malplacerade ut. De hamnar så långt bort under en andra avgränsning och utan rubrik försvinner de nästan då. Avgränsaren mellan definitionsspecifika och allmänna mallar verkar väl dock OK.

Varför hamnar vissa mallar under definitionen, och vissa under allmänna delen då det bara finns en definitionsrad? (se Polska i ex 4) –dMoberg 18 april 2011 kl. 10.51 (CEST)

Jag uppfattade det som om JoolzWiki i sin kommentar längre upp i diskussionen var inne på samma linje. Jag tror inte att det blir bra om man börjar om räkningen från ett under en andra avgränsare och kan inte se något uppenbart alternativ än att fortsätta numreringen med 5. och 6. på samma sida av avgränsaren som de definition 1-4. Jag har uppdaterat det exemplet nu.
Vissa mallar har sin grundplacering under respektive definition, medan vissa mallar har sin grundplacering under avgränsaren. Med bara en definition kan de lika bra ha sin grundplacering och med flera definitioner kan man bortse från grundplaceringen om behov finns (exempelvis har på samma sida sammansättningar placerats under definitionerna på ==Svenska== trots sin grundplacering under avgränsaren som syns på ==Danska== och ==Polska==). Anledningen till att olika mallar har olika grundplacering är att det lättare ska bli så rätt som möjligt om flera definitioner läggs till senare. Men det kanske ser lite konstigt ut, när det bara är en definition? För som det polska uppslaget kommer det nog se ut ganska ofta. Om du tycker att vi stryker avgränsaren för uppslag med bara en definition så gör vi det, tills någon protesterar? ~ Dodde 18 april 2011 kl. 13.58 (CEST)
Efter ändringen på testsida2 / kors tycker jag att definitionerna ser ut för mycket som "rena" definitioner, men jag vet inte riktigt hur man löser det (om man ska). Om det är uteslutet med egen H3-rubrik för böjningsformer (som det finns på många andra Wiktionarier) känns det som att lösningen att ha dem under de "rena" definitionerna var tillfredsställande. – Smiddle 18 april 2011 kl. 15.52 (CEST)
Tycker att det är rimligt att diskutera placeringar av böjningsformerna. Ett förslag är att ge texten böjningsformerna en lite mer tillbakadragen framtoning, genom en mildare färg (exempel här). Jag har inte tänkt på en egen H3-rubrik som en möjlighet, men det är helt klart värt att överväga. Tanken om en egen H2-rubrik (gemensamt för alla språk) har däremot poppat upp. Jag tycker att de här tre förslagen och om det finns nåt mer förslag borde stötas och blötas lite med varandra innan vi bestämmer oss. Denna tråd börjar bli väldigt lång och det verkar som om vi har nått konsensus nu om att köra på enligt förslaget "en fetstilsrad" + "avskiljare". ~ Dodde 18 april 2011 kl. 16.39 (CEST)

Böjningsformernas placering[redigera]

Sammanfattning: Vi fortsätter ha böjningsformerna som definitioner under övriga definitioner, men {{böjning}} har modifierats till att ha en "mild färg".

När vi ändå är i gång och nu antagit förslaget om "en fetstilsrad" + "avskiljare" i diskussionen och omröstningen i avsnittet ovan, kanske det inte vore fel att diskutera vidare om strukturen runt böjningsformernas placering. Det finns vad jag ser trefyra huvudvarianter:

  • 1. Fortsätta som vi har det idag. (placering under de andra definitionerna, ovanför eventuell avskiljare, rader börjar med # och följs av {{böjning}}).
  • 2. Flytta böjningsformer till ett eget H3-avsnitt per språk.
  • 3. Flytta böjningsformer till ett eget H2-avsnitt gemensam för alla språk.
  • 4. Flytta böjningsformer till ett eget H3-avsnitt per språk och ordklass.
testsida

Finns fler förslag? Tankar och idéer? ~ Dodde 18 april 2011 kl. 16.39 (CEST)

Ett annat alternativ är ett eget H3-avsnitt per ordklass, t.ex. 'Substantivform(er)' (som skulle komma efter avsnittet 'Substantiv'). Bounce1337 18 april 2011 kl. 16.44 (CEST)
Lägger till förslaget i punktlistan. ~ Dodde 18 april 2011 kl. 16.53 (CEST)
Förslag 1 har fördelen att vi inte behöver ändra något :P. Men som Smiddle påpekar stör böjningsformerna fokuset på de "riktiga" definitionerna, i de fall då de blandas. Det löses med förslag 2., 3. och 4. Förslag 2. innebär ofta en extra-rubrik men innebär ibland en rubrik mindre, så det blir ingen större skillnad vad gäller scrollande (något vi ville minska med förslaget i avsnittet ovan). Förslag 3. innebär däremot ofta en eller fler extra-rubriker, men aldrig en rubrik mindre. Förslag 4 minskar ibland ned antalet rubriker något, ibland kraftigt, och ger därför ibland betydligt mindre scrollande. Förslag 4. gör också det lättare att plocka bort innehållsförteckningen och ersätta den med en mer effektiv variant, där endast språk med riktiga definitioner listas. Språk som bara finns med på sidan av sina böjningsformer tar inte uppmärksamhet i anspråk från de "riktiga" definitionerna. Däremot blir länkningen från böjningsformerna mindre tydlig för det språk man kikar efter. Det ger ingen ==Språk==-rubrik för böjningsformerna utan bara en ==Böjningsformer== gemensamt för alla språk. Det är en nackdel med förslag 4. Finns fler för- och nackdelar med de olika förslagen? ~ Dodde 18 april 2011 kl. 17.33 (CEST)
En nackdel med förslag 3 är att vissa språk kan ha ett par likstavade, homonyma ord som bildats på samma sätt/har exakt samma etymologi, men som dock tillhör olika ordklasser, till exempel employée, som både är en tvåfaldig böjningsform (som då skulle hamna i den gemensamma böjningslistan) och ett huvuduppslag (som skulle hamna under språket). Jag vet inte hur vanliga dessa fall är, men det hade nog varit optimalt om man kunde låta dem vara under språkrubriken, åtminstone, allihopa. – Smiddle 18 april 2011 kl. 22.08 (CEST)
På vilket sätt är det en nackdel menar du? Att spridningen blir större för information som tillhör samma språk? ~ Dodde 18 april 2011 kl. 22.39 (CEST)
Ja, ungefär. – Smiddle 18 april 2011 kl. 23.13 (CEST)
Så du föredrar något av förslagen 1. eller 2. då. Jag tror att Bounce1337 har ett förslag med särskild innehållsförteckning på G så vi kan kika lite sedan på hur det skulle kunna se ut ihop med förslag 3. ~ Dodde 18 april 2011 kl. 23.43 (CEST)
Bör engelska ha en särställning i förhållande till andra språk förutom svenska på svwikt? Syftar främst på uppslagens språkordning. Bounce1337 19 april 2011 kl. 15.50 (CEST)
Tveksam till det. Engelska hamnar ju ändå ganska högt upp. Skalman har dock gjort ett script som gör att man kan aktivera visning av de språk man är intresserad av och gömma resterande språk (language chooser). Både rubriker och i översättningslistor. Fungerar dock ej för Internet Explorer. ~ Dodde 19 april 2011 kl. 19.07 (CEST)

Innebär förslag 3 att alla böjningsformer oavsett språk hamnar under en och samma rubrik? Det tycker jag blir för oöverskådligt. Om förslag 1 vinner vill jag gärna ha en mildare färg som i Skalmans testsida (Se under "Mild färg"). I övrigt är jag neutral än så länge. /Jiiimbooh | snacka me' maj 20 april 2011 kl. 08.20 (CEST)

Ja, de hamnar med förslag 3 under H2-rubriken ==Böjningsformer== som sista rubrik (ovanför ev ==Källor==)... Dock kommer det att med en länk längst upp på sidan tillsammans med respektive språkavsnitt vara lätt att nå, något i stil med (men snyggare):
<h1>[[svenska]] | [[engelska]] | [[tyska]]</h1>
<h3>''[[b|böjningsformer: portugisiska, spanska]]''</h3>
Jag kan tänka mig både förslag 1 och 3, och för förslag 1 så funkar det både med vanlig stil och mild stil för min del. Förslag 2 och speciellt 4 har jag lite svårt för. Jag antar att om det inte blir ett tydligt stöd för 2, 3 eller 4, så kör vi på förslag 1 eftersom det är mest likt det utseende vi har idag. ~ Dodde 20 april 2011 kl. 08.51 (CEST)
Nja, jag föredrar att all information om ordet på ett visst språk hamnar under en sektion. /Jiiimbooh | snacka me' maj 20 april 2011 kl. 10.08 (CEST)
Jag gillar förslag 2, men om man både i rubriken och i definitionen skriver ut att det är en böjning blir det överflödigt (om det är så det skulle gå till). Skulle man kanske i stället skriva enbart "av substantivet ko" eller "se substantivet ko"? Jag passade även på, som ni märker, att lägga till ordklassen, eftersom det inte framgår när de har en gemensam böjningsrubrik. – Smiddle 20 april 2011 kl. 13.45 (CEST)
I förslag 2 och 3 blir det nödvändigt att ändra formulering, med tillägg av ordklass respektive språk och ordklass, det stämmer. Det är ev. möjligt att använda bestämd form "substantiv"ET för ordklassen antingen med funktionen switch eller att vi skapar {{subst bf}} och motsvarande, men språket måste stå i sin grundform (eftersom många språknamn saknar adjektivform, esperanto, bokmål m.fl.) Det stämmer nog också som du säger att det blir tårta på tårta att ha med "böjning" på båda ställena i dessa två förslag. ~ Dodde 20 april 2011 kl. 16.08 (CEST)

Jag gillar förslag 1 med mild stil, riktigt snyggt. –dMoberg 20 april 2011 kl. 20.10 (CEST)

Jag gillar också förslag 1 med mild färg. JoolzWiki (d|b) 20 april 2011 kl. 20.49 (CEST)~
Ingen anledning att diskutera vidare om detta då, vi fortsätter köra med den nuvarande strukturen (förslag 1), men med mild färg. ~ Dodde 20 april 2011 kl. 21.48 (CEST)
"Mild färg" säger inte mycket. Avses Skalmans förslag? Bounce1337 20 april 2011 kl. 23.39 (CEST)
Ta en gissning ;) –dMoberg 20 april 2011 kl. 23.54 (CEST)
Om du inte vill gissa är svaret ja. /Jiiimbooh | snacka me' maj 21 april 2011 kl. 07.15 (CEST)
Jag förstår att böjningsformernas placering skall förbli oförändrade. Detta utesluter inte ovanstående lista över språkavsnitt. Är det något vi vill ha? Bounce1337 3 maj 2011 kl. 20.37 (CEST)
Jag är positiv till det, gärna så att språkavsnitt innehållande huvuduppslag markeras tydligare än dem med endast böjningsuppslag. ~ Dodde 3 maj 2011 kl. 20.54 (CEST)

Étymologi även som H3-rubrik?[redigera]

Sammanfattning: Etymologi fortsätter vara H4-rubrik. Man kan hänvisa till en H4-rubrik högre upp vid behov.

utflyttad från annan diskussion ovan

Har inte helt med saken att göra men lite. Som det är nu läggs etymologi som en h4-rubrik. Jag tycker att det blir konstigt, framförallt när det gäller uppslag med två olika ordklasser men samma etymologi. Som det är nu kan det då tolkas som att etymologin bara skulle gälla en av ordklasserna. Jag tycker att vi borde godkänna etymologi som h3-rubrik i de fall där två ordklasser har sama etymologi. Alternativet är att kopiera samma till båda, men det känns både konstigt och dåligt. Tanzania 10 april 2011 kl. 12.23 (CEST)
Hur skulle detta se ut, såsom på engelska wiktionary? --Lundgren8 (d · b) 10 april 2011 kl. 16.50 (CEST)
Ja, jag tror det fungerar så där. Tanzania 10 april 2011 kl. 22.48 (CEST)
Nivån på etymologirubriken diskuterades vad jag minns för några år sedan. Anledningen till att vi inte har Etymologiavsnittet som H3-rubrik tror jag är att vi ville ha en enhetlig struktur. En mycket liten andel av uppslagen försågs med etymologisk information, och i de flesta av dessa fall var informationen ganska sparsmakad. Oftast så har orden av olika ordklasser åtminstone på svenska olika stavning, och eftersom svwikt utgår från svenska, så tänkte vi att vad som blir bäst för svenska får avgöra strukturen även för andra språk.
Jag förstår dock problemet. Och problemet har även yppats tidigare, att fetstilsraden, när den är länkad, blir lite som en informell och dåligt förklarad etymologi (för sammansättningar), men där man måste hålla musen över orddelarna för att få hela orden som sammansättningarna består av. Alternativet har varit att skapa ett helt nytt avsnitt och bara skriva för "stolsben": "från stol och ben" e.d.
Jag har kommit med ett förslag i avsnittet ovan, bl.a. om förändrad struktur för böjningsformer och uppflyttandet av flera H4-rubriker till ett avskilt avsnitt under definitionerna. Om detta förslag får gehör, skulle det vara enkelt att lägga till en etymologi-mall, som en sorts etymologi-rubrik "light", där man kan ange kortfattad etymologi eller hänvisa till ett etymologiavsnitt hos en annan ordklass. Det skulle emm lösa båda våra problem på ett bra sätt, utan att vi behöver lägga till etymologin som H3-rubrik. ~ Dodde 11 april 2011 kl. 10.41 (CEST)
Jag är så borta på sånt här att jag knappt fattar förrän jag ser det i bild, men det ser ju bra ut! Tanzania 11 april 2011 kl. 18.47 (CEST)
Jag brukar(?) sätta etymologiavsnitt som H4-rubrik på en av ordklasserna och sedan ange exempelvis "samma som substantivet" under de andra ordlassrubrikerna. – Smiddle 12 april 2011 kl. 16.33 (CEST)

Svenska stafsättet[redigera]

Carl Gustaf af Leopolds Afhandling om svenska stafsättet och även hans Samlade skrifter finns nu för korrekturläsning på svenska Wikisource. Vi behöver all hjälp vi kan få med korrekturläsning. --LA2 11 april 2011 kl. 20.26 (CEST)

Duplicated categories?[redigera]

Hi. Why are there both Kategori:Oorganisk kemi and Kategori:Organisk kemi? Isn't it the same? Thanks, Malafaya 16 april 2011 kl. 12.43 (CEST)

No, it's not the same. The first category would be inorganic chemistry. Organisk kemi should indeed link to en:Category:Organic chemistry. (The first o in oorganisk is a negative, the same as English un- or in-.) Diupwijk 16 april 2011 kl. 13.15 (CEST)
On a related note, the corresponding category at some of the other Wiktionaries contained incorrect interwiki, which I have removed. – Smiddle 18 april 2011 kl. 00.21 (CEST)

redigera rubriken i mallrutor, t.ex. ö-topp[redigera]

Tecknet ± som gör att man kan redigera rubriken på dessa rutor hamnade inuti den sista bokstaven, så jag lade till två mellanslag här. Men problemet kanske finns i fler mallar och borde således åtgärdas annorstädes?

Nåväl två problem till:

  1. Om man går till en sida och anger "?action=purge" så syns inte ± över huvud taget. Varför?
  2. När man klickar på ± så hoppar det till vänster om rubriken och ligger kvar till vänster även om man klickar på det igen. Varför?

dMoberg 5 maj 2011 kl. 10.04 (CEST)

Skriptet aktiveras endast om action är "view" (förinställt värde om inget annat anges). Detta kan ändras om det anses vara ett problem. ±-symbolen ligger kvar till vänster för att användaren kommer sannolikt att endast redigera rubriken en gång. Detta kan också ändras. Bounce1337 5 maj 2011 kl. 19.32 (CEST)

Tsuku[redigera]

Som förslag som önskat uppslag återfinns tsuku. Varken SAOL eller google ger några som helst indikationer på vad det här ordet skulle betyda - jag kan helt enkelt inte hitta ett svenskt ord tsuku. Är det felstavat, eller finns det ett sånt ord? Tanzania 25 maj 2011 kl. 20.52 (CEST)

Det verkar vara romaji av ett japanskt ord. Jag antar att du har hittat det på Wiktionary:Projekt/Önskelistor/Svenska/Wiktionary, en mycket olämpligen namngiven sida, då den även innehåller utländska ord. Det är helt enkelt inget svenskt ord. – Smiddle 25 maj 2011 kl. 20.58 (CEST)
Det finns länkat i rutan på "senaste ändringar". Tanzania 25 maj 2011 kl. 21.10 (CEST)

Inscannade ordböcker[redigera]

Sammanfattning: Ingen har tagit tag i att importera den engelsk-svenska ordboken. Detta får avvakta tills någon känner sig manad.

Jag scannade in en Engelsk-svensk ordbok i Projekt Runeberg, där man även hittar många andra ordböcker av olika slag (etymologi, dialekt, ...). Den nya är från 1948 (omtryckning av en upplaga från 1938) och alltså lite yngre än de som fanns där tidigare. Det vore intressant att höra åsikter om vilken nytta Wiktionary kan ha av sådana digitaliserade verk. --LA2 1 juni 2011 kl. 15.41 (CEST)

Det är klart att det är intressant med sådana typer av resurser. Man får ju självfallet ha i åtanke att ett sådant verk är lite gammalt och inte helt up to date med nutidsspråket, men jag kan nog ha nytta av det. Eller hade du tänkt ett steg längre såsom att man mer systematiskt lägger in översättningar direkt från boken? Diupwijk 14 juli 2011 kl. 16.28 (CEST)
Vad jag har förstått har engelska wiktionary ett sådant system eftersom jag där stött på uppslag med ett "varningsmeddelande" att innehållet i uppslaget direkt är saxat från en fri ordbok. --Lundgren8 (d · b) 14 juli 2011 kl. 16.36 (CEST)
Tja, alltså, skulle man vara tydlig med att översättningen kommer från en gammal ordbok skulle man väl kunna tänka sig ett sådant förfarande tills någon kontrollerar dem och tar bort mallen (eller liknande). Diupwijk 14 juli 2011 kl. 16.52 (CEST)
Det finns ett påbörjat projekt på Wiktionary:Projekt/Folkets_uppslagsbok, men eftersom vi är så få gäller det att någon intresserar sig för detta eller något liknande projekt för att det ska bli något av det. Håller med Diupwijk att man göra som på enwikt och förse automatskapade uppslag för grundformer med en varningsmall tills sidan är kontrollerad. När det gäller rena översättningar tror jag att det blir svårare eftersom alla våra uppslag bygger på att det finns ett svenskt uppslag med definition för att ha något att bygga vidare på. En översättning kan sedan inte läggas till automatiskt utan att man först kontrollerar att översättningen gäller just den betydelsen av ordet som redovisas på det svenska uppslaget. Generellt, mycket kan göras enklare och mer effektivt med hjälp av automatik, men som sagt, det gäller att någon har intresset att utföra de manuella bitarna. Det gäller för övrigt andra projekt som både finns på Wiktionary:Projekt och som inte finns där ännu. ~ Dodde (diskussion) 24 december 2012 kl. 08.32 (CET)

Interwiki sorting order[redigera]

Jag ser att sv:wikt: är ensam med att sortera efter vad som kallas: By order of roman alphabet, based on local language (by first word). Exakt vad är skillnaden mellan detta och By order of latin alphabet, based on local language (by first word)? -- Lavallen 12 juni 2011 kl. 20.48 (CEST)

De beskrivningarna låter onekligen lika. Kan inte svara på vad skillnaderna i formuleringarna är menade att avse. Vad jag minns så hade vi ganska specifika önskemål om vår sortering, nämligen att sortering ska ske på i första hand språknamn som bygger på det latinska alfabetet (med borttagna diakriter) och efter det resterande språk i den ordning de förekommer i UTF-8-teckentabellen. Vi har omsatt det i praktiken och skapat en sorteringsordning som bottarna använder sig av när de uppdaterar interwikilänkarna. ~ Dodde (diskussion) 24 december 2012 kl. 08.38 (CET)

Etymologiska kategorier[redigera]

Sammanfattning: Infört med Mall:härledning.

Jag går igenom en etymologisk bok i engelska och för in etymologin samt ofta även när ordet först togs i bruk. Jag skulle tycka det vore roligt om vi kunde skapa mallar för detta, för att kategorier skulle kunna skapas, alternativt att kategorierna läggs till manuellt.

Det skulle vara roligt om kategori för när ordet togs i bruk samt från vilket språk det lånats, om det är ett lånord, typ "Kategori:Engelska/Ord från 1500-talet" eller "Kategori:Engelska/Spanska lånord" etc. Åsikter? Tanzania 14 juni 2011 kl. 14.38 (CEST)

Jag vet inte riktigt; känns inte särskilt användbart e.m.m. – Smiddle 14 juni 2011 kl. 21.17 (CEST)
Jag måste säga att jag skulle tycka att det vore kul att hitta alla portugisiska lånord i engelskan, eller quechuanska lånord i svenskan, osv. Tanzania 14 juni 2011 kl. 23.05 (CEST)
Jag kan inte se varför det inte skulle vara relevant med sådana kategorier i Wiktionary. Jag gillar idén. "85" 15 juni 2011 kl. 18.08 (CEST)
Idén för varifrån orden kommer är intressant och används också på en-wiktionary. När ordet togs i bruk är svårare att hitta fakta från och inte lika användbart tycker jag. Däremot är det svårt att säga vilket språk som det har lånats ifrån. Fönster är t.ex. ett lånord från lågtyska, men ordet är latinskt. Ska man då ha ett latinskt lånord eller ett lågtyskt? --Lundgren8 (d · b) 15 juni 2011 kl. 19.31 (CEST)
På fr tror jag att man brukar kategorisera det efter alla steg som ordet "färdats". Vet inte hur man ska göra annars, riktigt. Jag håller med om att det blir svårt att klassificera efter år. – Smiddle 15 juni 2011 kl. 20.17 (CEST)
År är förmodligen svårt, århundrade är inte lika svårt, det finns ofta angivet i etym. ordböcker. Det är värt att diskutera hur man ska kategorisera lånorden, men jag tycker definitivt att det vore roligt/användbart att ha. Tanzania 15 juni 2011 kl. 20.52 (CEST)
Oj, råkade skriva "år", men menade egentligen "tid" (t.ex. århundrade). Det jag syftar på är att det oftast är lättare att få tag på ursprungsspråk än tid. Givetvis är det dock inte fel med lite extra information. I alla fall har de exempelvis på en: och fr: en mall som underlättar för sådant här (se 1 och 2), och det kan ju vara bra att ha i minnet så länge. – Smiddle 15 juni 2011 kl. 21.02 (CEST)
Ska ”fönster” då t.ex. ligga under både lågtyska och franska lånord då menar du? Och hur man om ordet t.ex. är ett lånord från franska som är ett arvord från latin som i sin tur är ett lånord från grekiska. Har inget exempel, men det existerar säkert. Jag ifrågasätter inte funktionen, jag försöker bara komma på eventuella hinder som måste lösas. --Lundgren8 (d · b) 15 juni 2011 kl. 21.32 (CEST)
Kan vara svårt att sätta en gräns, men jag ser i och för sig inget fel med att man drar det ända till grekiskan. Längre än det (urindoeuropeiska) blir dock bara löjligt. I stället för att namnge kategorin "Svenska/Grekiska lånord" (som det ju inte är) kan den få heta något i stil med "Svenska/Grekiska härledningar". Man ska kanske dra gränsen till det senaste gemensamma modersspråket? Om vi exempelvis tar ordet jökel skulle det räknas som en isländsk härledning, men inte en fornnordisk. Vet däremot inte hur man då skulle göra med arvord. – Smiddle 15 juni 2011 kl. 21.39 (CEST)
Egentligen, kan man inte ha båda? Lånordet borde ju rimligen vara varifrån man lånade ordet. Togs "klocka" från "clock", så är det ett lånord från engelskan. Om clock sedan kommer från grekiskans något, så är ju svenska "klocka" en härledning från grekiskan? Eller tänker jag fel? Tanzania 15 juni 2011 kl. 22.41 (CEST)
Mycket finns kvar att göra, men jag slängde ihop ett test: Mall:lånord. Diskutera/ändra gärna - jag är ingen mallkung, och utseendet är kanske inte optimalt. Men det är någonting att arbeta ifrån i alla fall! Tanzania 16 juni 2011 kl. 19.52 (CEST)

Skulle vilja påminna om denna diskussion och denna mall: {{lånord}}. Det vore roligt om vi kunde få det att fungera! --Lundgren8 (d · b) 17 januari 2012 kl. 01.14 (CET)

Hemligt avtal[redigera]

Under rubriken Hemligt avtal med akademien avslöjade Göteborgs-Posten den 27 juni 2011 att Svenska Akademien och Göteborgs universitet har slutit ett avtal där rättigheterna till en språkdatabas överlåts från GU till SA, i avsikt att hindra att allmänheten ska kunna skaffa sig fri tillgång till den. Det bakomliggande syftet är att skydda försäljningen av SAOL och SO (Svensk ordbok) från konkurrens. Den som har databasen, kan göra en egen ordbok och konkurrera ut Akademiens produkter. --LA2 27 juni 2011 kl. 23.18 (CEST)

Call for image filter referendum[redigera]

The Wikimedia Foundation, at the direction of the Board of Trustees, will be holding a vote to determine whether members of the community support the creation and usage of an opt-in personal image filter, which would allow readers to voluntarily screen particular types of images strictly for their own account.

Further details and educational materials will be available shortly. The referendum is scheduled for 12-27 August, 2011, and will be conducted on servers hosted by a neutral third party. Referendum details, officials, voting requirements, and supporting materials will be posted at Meta:Image filter referendum shortly.

Sorry for delivering you a message in English. Please help translate the pages on the referendum on Meta and join the translators mailing list.

For the coordinating committee,
Philippe (WMF)
Cbrown1023
Risker
Mardetanha
PeterSymonds
Robert Harris

Den nya översättningsmallen tillbakadragen?[redigera]

Sammanfattning: JavaScriptet som underlättar översättningar har (senare) tagits bort på grund av att det inte längre fungerade.

Jag har försökt hitta info här men blir inte klok på var jag skall leta. Det jag undrar över är varför inte det käcka systemet med översättningsrutor finns kvar längre i ö-topp-etc-mallen? Den hade ju sina korrektioner kvar, men den var ändå väldigt behändig. ╰ Svenji 13 juli 2011 kl. 19.53 (CEST)

+1? Tanzania 13 juli 2011 kl. 21.16 (CEST)
Smiddle och jag stötte också på detta problem för ett tag sedan. Se även diskussioner här och här. --Lundgren8 (d · b) 14 juli 2011 kl. 00.47 (CEST)
Det beror inte på den ändringen som man refererar till i den senare diskussionen? Tillägg: eller till den tidigare ändringen? Den fungerade den 21:e juni. Skall vi återställa till en tidigare version och se om mallen fungerar då? Diupwijk 14 juli 2011 kl. 16.17 (CEST)
Det låter som en bra idé. Jag saknar funktionen.. Tanzania 14 juli 2011 kl. 19.29 (CEST)
Nu borde translitterationer, alternativa sidnamn, bestämningsord, skriftmallar samt nästlingar fungera för de flesta språk. Bounce1337 17 november 2011 kl. 20.59 (CET)
Tack så mycket! Testade med några språk och många verkar funka bra, kinesiska funkade dock inte. --Lundgren8 (d · b) 18 november 2011 kl. 00.23 (CET)

Please, create "commons" and "commonscat" templates[redigera]

Please, create "commons" and "commonscat" templates. Example see on my page - Användare:Averaver. --Averaver 8 augusti 2011 kl. 16.12 (CEST)

Examples on en-wikt: c and ccat. As I understand it these would be used in entries to link to commons.
Thus far, it doesn't seem like there has been a need for that. Is it necessary? //Skal 26 december 2012 kl. 19.29 (CET)
Now, I am not sure about it. Is it feature necessary for other users? --Averaver (diskussion) 27 december 2012 kl. 03.25 (CET)

Lägga in ord i Wiktionary[redigera]

Hej

Jag undrar om man kan ta ord från t ex Bonniers lexikon, NE eller andra ordböcker och lägga in på Wiktionary?

--Mathias10 1 september 2011 kl. 13.29 (CEST)

Om uppslagsorden saknas på wiktionary får du givetvis skapa dessa men du får INTE kopiera in betydelser direkt från andra uppslagsverk. Mason 2 september 2011 kl. 10.15 (CEST)
Bonniers lexikon och NE är uppslagsverk, liknande Wikipedia. Att kopiera därifrån (förutom att det är olagligt) är inte speciellt användbart för Wiktionary, som är en ordbok. Här kopierar vi hellre från Svenska Akademiens ordlita (SAOL), Bonniers Svenska Ordbok (BSO) eller NEO (Nationalencyklopedins ordbok). Fortfarande gäller att man enligt upphovsrättslagen inte får kopiera litterär text eller fraser, men det faktum att expediera är ett verb som böjs -ade, -at och betyder handlägga, ombesörja, avsända, skicka, avfärda, får man fritt kopiera. Man får inte systematiskt kopiera stora mängder av sådana fakta ur en samling, för då bryter man mot katalogskyddet i 49 § av den svenska upphovsrättslagen. Men det gäller bara i 15 år efter utgivningen, så 11:e upplagan (1986) av SAOL är fri, medan 12:e och 13:e upplagorna är skyddade. --LA2 28 september 2011 kl. 17.07 (CEST)

Spanska[redigera]

Enligt lagtolkningen att enklare ordlistor bara omfattas av 15 års katalogskydd (och inte 70 års upphovsrätt), har jag scannat in en spansk-svensk ordbok från 1978 i Projekt Runeberg. Det kanske kan underlätta för den som vill skapa spanska uppslagsord i svenska Wiktionary, eller komplettera spanska Wiktionary med svenska översättningar. (Enstaka översättningar av ord får man ju kopiera hur som helst, det har inget med upphovsrätten att göra. Och den här ordboken innehåller inga mångordiga förklaringar som utgör litterära verk.) Ännu ligger bara faksimilbilderna uppe. OCR-text följer någon annan dag. --LA2 2 september 2011 kl. 21.59 (CEST)

Det kommer säkert till användning, tack för du meddelade det. :) --Lundgren8 (d · b) 2 september 2011 kl. 22.47 (CEST)

Fler nyligen inscannade ordböcker i Projekt Runeberg:

Gött! Jag har haft väldigt stor nytta av de sedan tidigare uppladdade tyska-svenska/svensk-tyska ordböckerna, så jag vet hur användbara de är. Tack för ditt fina jobb på Runeberg, som vi alla har nytta av. Diupwijk 19 september 2011 kl. 21.13 (CEST)
Fler ordlistor är på gång, som syns på listan över nyligen digitaliserade verk. Bland annat Olof Östergrens klassiska Våra vanligaste främmande ord (en av Verdandis småskrifter). --LA2 12 oktober 2011 kl. 19.01 (CEST)

Se även-mallen[redigera]

Samma fråga är ställd på Diskussion:zingen.

Skall man även använda se även-mallen till att länka till ord som transkriberas med samma bokstäver? (zingen <-> זינגען) Diupwijk 21 september 2011 kl. 14.18 (CEST)

Jag anser själv att se även bör användas för att länka till upslagsord vars tecken liknar de tecken som finns i sidnamnet. D.v.s. ingen länk från zingen till זינגען eller tvärt om. I stilguiden kan jag inte heller hitta något som stödjer en sådan länkning. "85" 21 september 2011 kl. 14.40 (CEST)

Idiomrubriken[redigera]

Sammanfattning: Idiomrubriken fasas ut (använd verb, substantiv, fras...) och en tagg idiomatiskt används istället.

Just nu används idiom som rubrik. Nackdelen med detta är att man inte får uppslagets ordklass förklarat för sig (t.ex. adverb / verb), utan de kategoriseras alla under ”idiom”. På engelska wiktionary har man i stället idiom som en tagg som läggs i en kategori, och väljer att visa ordklassen. Jämför het potatis, bakom flötet och få det hett om öronen som alla är olika ordklasser. Är det ett bättre sätt att göra det på? --Lundgren8 (d · b) 2 oktober 2011 kl. 12.34 (CEST)

Likaså har jag aldrig förstått syftet med att ha det som en rubrik istället för lämplig ordklass. Jag håller med om att idiom bara bör vara en tagg, och möjligen utan egen kategori. – Smiddle 2 oktober 2011 kl. 14.04 (CEST)
Jo, i så fall skulle väl taggen behandlas som andra taggar och kategorier som ”historia” eller ”sport”. --Lundgren8 (d · b) 2 oktober 2011 kl. 15.25 (CEST)
För det första kan jag säga att jag finner rubriken "idiom" förvirrande. Ibland är sådant som jag skulle anse som idiom rubriksatt som substantiv, verb m.m. och vice versa. Jag är ju inte lika haj på språkteori som ni andra, och kan inte utifrån ett sådant synsätt avgöra vad som är lämpligast, men det skulle vara så mycket enklare om vi bara skrotar idiom-rubriken och istället "taggar".
Skall vi avveckla rubriken idiom bör vi absolut behålla kategoriseringen. Främst eftersom den är så användbar när man lär sig nya språk. Diupwijk 2 oktober 2011 kl. 21.39 (CEST)
Har du några exempel på ett uppslag där du skulle kunna tänka dig en idiomrubrik? Jag har själv väldigt svårt att skilja på idiom, talesätt, ordstäv och ordspråk och det är egentligen bara genom Wiktionary som har åtminstone lärt mig skillnaden mellan idiom och ordspråk, så jag vet inte riktigt heller om det skulle få några konsekvenser, eller vad som förespråkar systemet som är just nu. --Lundgren8 (d · b) 2 oktober 2011 kl. 23.46 (CEST)
Nu satte du mig nog på pottkanten. Nej, jag kan inte ge ett exempel på rak arm. Diupwijk 3 oktober 2011 kl. 00.16 (CEST)
Hej, jag ska fundera lite längre, men spontant kommer jag på att de har en kategori swedish idioms i engelska wiktionaryn liksom en kategori i den tyska versionen med Redewendungen schwedisch. För en som är intresserad i ämnet är det smidigt att kunna titta på en kategori och läsa det ena eller andra. Jag har ingen aning om teknik. Kan en normal användare också titta på alla som har samma tagg? Jag måste medge att jag inte känner skillnaden mellan idiomrubrik och kategori idiom, men detta med tagg förstår jag. Det andra är att det verkar kanske lite otympligt när man använder böjningstabeller som vanligt tex vid längre uttryck som läcka som ett såll eller med fingrarna i syltburken. Och till frågan om skillnaden mellan idiom och andra typer ordförbbindelser: för att kunna tagga måste man ju veta ändå. Bara en tanke: Om det är så svårt att skilja mellan de, varför inte skapa en plats, en kategori, rubrik eller tagg ordförbindelse ?--Susann Schweden 3 oktober 2011 kl. 00.51 (CEST)
Bra poäng angående utelämnande av böjningstabeller när det handlar om idiom, men det finns väl egentligen ingenting som hindrar en från att utelämna sådana även om man skulle gå från idiomrubrik till -tagg?
Jag förstår inte riktigt det här med ordförbindelse. Skulle du kunna ge ett exempel på vad du menar? Diupwijk 28 oktober 2011 kl. 17.33 (CEST)
Ursäkta min långa frånvaro, men hoppas jag får ha en åsikt ändå. :) Jag tycker att idiom-rubriken är problematisk och att den bör skrotas. Kategorin finns redan (Kategori:Svenska/Idiom för svenska), men många av dessa uppslag är felkategoriserade (se även Wiktionary:Bybrunnen/Arkiv14#Skillnad mellan idiom och fras). Om man istället för idiomrubrik och idiom-mall använder {{tagg|idiom}} så placeras uppslaget fortfarande i samma kategori, vilket är bra.
Angående grammatikmallar för flerordsuppslag anser jag som innan att de inte ska finnas annat än i undantagsfall (och då att man ser till att orden "böjningarna" i tabellen inte är länkade eftersom böjningsformsuppslag för flerordsuppslag inte ska skapas) ~ Dodde 5 november 2011 kl. 16.12 (CET)
Jag må klampa in i en väldigt gammal diskussion, men de flesta verkar vara för att sluta använda idiomrubriken. Går detta att sätta i verket? – Smiddle 20 december 2011 kl. 17.44 (CET)
Hänvisar till Användardiskussion:Dodde#Idiomrubriken. --Lundgren8 (d · b) 21 december 2011 kl. 17.43 (CET)
Ska idiom eller idiomatiskt användas som tagg? --Lundgren8 (d · b) 23 december 2011 kl. 01.54 (CET)
Eftersom vi redan har en kategori med namnet "idiom" blir det nog smidigare om taggen får heta det. – Smiddle 23 december 2011 kl. 09.01 (CET)
Alla andra "Grupp 4"-kategorier [1] använder adjektiviska benämningar (sånär som på dialekter, slang och kategorier som slutar på -språk), så jag röstar faktiskt på "idiomatiskt". Nån som köper resonemanget? ~ Dodde 28 december 2011 kl. 08.48 (CET)
PRO - är logiskt ---Susann Schweden 28 december 2011 kl. 11.12 (CET)
Vad betyder PRO? ~ Dodde 28 december 2011 kl. 15.17 (CET)
Jag röstar PRO (och ej CONTRA). Jag stödjer ditt förslag. (tysk votering) mlg --Susann Schweden 29 december 2011 kl. 11.12 (CET)
Från och med nu skriver jag (i fall jag skapar ett nytt uppslag om ett idiom) rubriken enligt ord, till exempel "verb", och börjar definitionen med #{{tagg|idiomatiskt}}. Är det rätt? - Gott Nytt År :) - --Susann Schweden 1 januari 2012 kl. 10.36 (CET)
Toppen! Helt rätt. Jag har ändrat strukturbeskrivningen för idiom i stilguiden nu också. [2] ~ Dodde 2 januari 2012 kl. 01.10 (CET)

Föreslår att Idiom behålls som kategori och rubrik, eftersom ord borde stå under ordklassrubriker, och ord är inte fras- eller satsformade. De fall där ordklassindelning fungerar för uppslag som innehåller fler ord är t.ex. verbrubriken för exempelvis partikelverb och andra ord/fraser där fler ord är nödvändiga för betydelsen. Det är alltså problematiskt att foga in fras- och satsformade idiom i ordklasser rätt och slätt, eftersom man ju då menar att kalla dem "fras- eller satsformade ord". Se även diskussionerna för kategorierna Svenska/Idiomatiskt [3] och Svenska/Fraser. [4] --Restmorfem (diskussion) 19 januari 2013 kl. 12.17 (CET)

Tanken är väl att de satsformande idiom (om sådana nu finns, är lite osäker på hur bred definitionen för idiom är), som inte är talesätt eller ordspråk, isåfall skulle använda sig av Fras-rubriken som är en bred rubrik för sådant som inte passar in nån annan stans. Kan du ge några exempel på några av de "satsformande idiom" som du menar? Jag tycker inte att fras-rubriken är fullt tillfredsställande, men saknar förslag på bättre alternativ. Dock tänker jag att idiomrubriken borde kunna skrotas när alla uppslag som använder rubriken har placerats under andra rubriker. Kategori "idiom" blir en grupptillhörighet, medan taggen "idiomatiskt" istället blir en bruksnotering, vilket enligt min mening är lämpligt. ~ Dodde (diskussion) 19 januari 2013 kl. 23.07 (CET)
Det finns exempel som intresseklubben antecknar, men många av andra exempel där satsdelar utöver den som ordklassfrasen utgör är problematiska av samma anledning att försöka foga in under en ordklassrubrik. Mitt exempel i diskussionen för Svenska/Idiomatiskt var konstruktioner med satsadverbial, verb, objekt och ytterligare adverbial som bara kallas verb. Vill man veta ordklasserna i idiomet kan man slå upp orden var för sig, vilket ju går mycket smidigt att göra här.
Används kategorierna för att sortera efter användning annars? Är de inte till för att sortera in språkliga enheter i grupper? --Restmorfem (diskussion) 20 januari 2013 kl. 14.24 (CET)
Kategorier finns för rubriker, stil, ämne och grupptillhörighet, bland annat. "Ordklassmallar" resp. grammatikmallar (och böjningsmallar) placerar sidorna i kategorier beroende på rubrik (speciella för böjningsformer), resterande kategorier anges på definitionsnivå av tagg-mallen (och mer sällan andra mallar, såsom {{härledning}}). Kollokationer, ord som hör ihop, är ett intressant område. Intresseklubben antecknar kanske kan sägas vara en form av kollokation. Likaväl är "Intresseklubben antecknar." en fullständig mening och skulle förstås kunna använda fras-rubriken ihop med taggen "idiomatiskt". Eftersom ett uppslag ger betydelse för alla ord som ingår och inte varje ord för sig, är respektive ords ordklasstillhörighet dock inte relevant för just det uppslaget. ~ Dodde (diskussion) 21 januari 2013 kl. 01.42 (CET)
Se hur diskussionerna fortgår i Svenska/Idiomatiskt [5] och Svenska/Fraser. [6]. Fras, idiom, idiomatisk(t) och ordklasserna har etablerade definitioner, som bör följas. Det måste finnas tydligare skäl än de som hittills angetts för att avvika från termers definitioner. Man skulle även kunna begära tydligare skäl för att avskaffa idiomrubriken. Det att man inte får uppslagets ordklass förklarat för sig, som anges i första inlägget, löses ju genom att klicka på idiomets ord och läsa om dem på deras respektive uppslag. Flera ord innebär ju flera ordklasser ... eller hur ... --Restmorfem (diskussion) 22 januari 2013 kl. 10.59 (CET)

HTTPS och protokollrelativa länkar[redigera]

Hej alla! Jag är ganska inaktiv här numera, men tänkte ändå hjälpa till att göra sv-wikt helt HTTPS-färdigt. Alla Wikimedia-wikierna har nyligen fått en HTTPS-version där det bara är att använda https:// ist.f. http://, se blogginlägget. Det betyder att det blir lätt att stödja bägge versioner och länkar bör, där det är möjligt, vara "protokollrelativa", dvs. man ändrar inte det som står innan "//". Detta åstadkommer man väldigt lätt genom att börja länken med // och ta bort http://. För användarna märks ingen skillnad.

Alltså, för länkar till Wikimedia-siter:

  • Skriv inte: [http://sv.wikipedia.org] eller [https://sv.wikipedia.org]
  • Skriv: [//sv.wikipedia.org]
  • Eller där det är möjligt, skriv helt enkelt: [[w:]]

Jag skriver det här främst för att förklara vad jag gör och förväntar mig inte att alla ska förstå precis vad det hela går ut på. Men om du förstår, hjälp gärna till! //Skal 3 oktober 2011 kl. 22.29 (CEST)

Vilka länkar förutom "de vanliga projekten" gäller det? Jag ser att du har ändrat någon länk till toolservern, så det antar jag gäller, men är det några fler som man kanske inte tänker på som Wikimedia-sajter? Diupwijk 4 oktober 2011 kl. 19.14 (CEST)
Eller har jag fattat det fel? Skall alla länkar ändras? Diupwijk 4 oktober 2011 kl. 19.21 (CEST)
Det viktiga är att alla länkar till sidor där man fortfarande känner att man är i våra händer är protokollrelativa. Toolserver är alltså ett gränsfall, och helt externa sidor behöver inte ändras (man kan göra det om de tillhandahåller både HTTP- och HTTPS-version via samma sökväg). //Skal 4 oktober 2011 kl. 20.12 (CEST)

kärleksmedalj[redigera]

Flyttat till Användardiskussion:Nucella. Diupwijk 20 oktober 2011 kl. 14.44 (CEST)

Kategoriseringsenhetlighet[redigera]

Jag har just undrat – finns det något särskilt skäl till att vi har både Kategori:Fåglar och Kategori:Fågelarter, men ingen sådan dubblering för andra djurklasser? Det känns minst sagt lite oklart, men kanske missar jag något viktigt? --Vesihiisi 20 oktober 2011 kl. 11.46 (CEST)

Tanken är att det ska vara liknande för andra djurklasser, se kategoristrukturen på Wiktionary:Kategorier och underkategorierna till Kategori:Biologi. Kategori:Fåglar ska användas även för de fåglar som inte är artnamn (t.ex. gås), medan kategorierna för arter bara används till artnamn. Om du har åsikter om det systemet så får du gärna kommentera. Anledningen till att nästan bara fågeluppslag har fått två kategorier beror på att det var de uppslagen som var de första att använda sig av detta system. Uppslag för andra djur eller växter har inte granskats i lika stor omfattning. "85" 22 juni 2012 kl. 00.09 (CEST)

korpusar[redigera]

Sammanfattning: En mycket bra korpusdatabas är tillgänglig för alla. Bra för t.ex. exempelmeningar och för att se ett ords utbredning.

Vill bara tipsa om att språkbanken vid Göteborgs universitet har uppdaterat sin korpusdatabas. Jag kunde inte använda den förut, men i och med detta går det nu bra och den är mycket användbar. Den kan användas för att t.ex. hitta ord i olika sammanhang och används i s.k. korpuslingvistik för att se hur ett ords betydelse har förändrats med tiden. Här på Wiktionary är det användbart för t.ex. exempelmeningar. För det vet jag att bl.a. Vesihiisi använder sig av denna databas. Man kan välja mellan olika korpusar (textsamlingar) som t.ex. finlandssvenska korpusar, medeltida texter, skönlitteratur, tidningar, bloggar o.s.v. --Lundgren8 (d · b) 20 oktober 2011 kl. 19.57 (CEST)

Oj, vilket lyft! Helt klart mycket användbart. Det enda tråkiga i sammanhanget är väl att jag sägs ha en "omodern webbläsare" när jag går in på sidan =(. Diupwijk 21 oktober 2011 kl. 16.04 (CEST)
Det mesta brukar fungera träligt med Internet Explorer om det är det du använder. Själv använder jag Chrome och det funkar fint. :) --Lundgren8 (d · b) 21 oktober 2011 kl. 16.34 (CEST)
En sak till som är väldigt intressant är att under fliken 'avancerad' kan man göra ganska komplexa sökningar med hjälp av reguljära uttryck, fast det saknas tyvärr instruktioner eller hjälpsidor för dessa inom själva Korp. Då är det bra att titta på instruktioner för PAROLE, GU:s gamla korpusverktyg ("Formulera söksträng" och "Exempel" i vänstermenyn). --Vesihiisi 21 oktober 2011 kl. 16.45 (CEST)
Tack, vilken fyndgruva, smidigt och snabbt. mlg --Susann Schweden 22 oktober 2011 kl. 11.33 (CEST)
Det kan jag inte uttala mig om enär jag ej använt mig av en annan nätläsare. Jag trivs bra med IE och har inte saknat någon funktion, men om det påstås att jag har en omodern variant så börjar man givetvis att undra... Diupwijk 28 oktober 2011 kl. 17.29 (CEST)
Ska inte gå utanför ämnet alltför mycket, men ofta brukar vissa funktioner på hemsidor fungera undermåligt med IE, som korpus t.ex. verkar det som. Är ingen datatekniker, så jag vet inte riktigt vad det beror på, men om du vill använda korpus kanske det kan vara värt att då tillfälligt byta till en annan. :-) --Lundgren8 (d · b) 28 oktober 2011 kl. 17.36 (CEST)

Terms of Use update[redigera]

I apologize that you are receiving this message in English. Please help translate it.

Hello,

The Wikimedia Foundation is discussing changes to its Terms of Use. The discussion can be found at Talk:Terms of use. Everyone is invited to join in. Because the new version of Terms of use is not in final form, we are not able to present official translations of it. Volunteers are welcome to translate it, as German volunteers have done at m:Terms of use/de, but we ask that you note at the top that the translation is unofficial and may become outdated as the English version is changed. The translation request can be found at m:Translation requests/WMF/Terms of Use 2 -- Maggie Dennis, Community Liaison 27 oktober 2011 kl. 03.19 (CEST)

Namn[redigera]

Sammanfattning: Vi breddar inte inklusionskriterierna, då det inte är tydligt vad Wiktionary kan bidra med som inte också hör hemma i Wikipedia.

Bör vi släppa på riktlinjerna angående vilka namn som skall tagas med? På Wiktionary:Stilguide/Vilka ord skall tas med#Personnamn sägs att endast de tio vanligaste för- och efternamnen skall tagas med då det gäller andra språk än svenska, men i realiteten verkar inte detta efterlevas, eller? Diupwijk 28 oktober 2011 kl. 17.27 (CEST)

Jag tycker namn av alla slag är relevanta på grund av etymologi och liknande, och många namn kan härledas till ord på urspråk och liknande. Wiktionary kan absolut vara ett slags ”namnordbok” tycker jag personligen då jag ofta har varit i behov av detta. Däremot behöver de kanske ha ett visst antal bärare eller så, och alla dubbelnamn behöver kanske inte tas med. Nordic name wiki är en väldigt bra sida för detta. --Lundgren8 (d · b) 28 oktober 2011 kl. 17.32 (CEST)
Begränsningarna har funnits för att kvaliteten på namnuppslagen har varit undermåliga (de flesta namnuppslag har bara den enda informationen att namnet är ett mans- eller kvinnonamn, och ibland att genitivet innebär ett tillagt s), och att det med hjälp av en bot skulle gå att skapa tusentals fler undermåliga uppslag. Ett mycket litet fåtal av alla namnuppslag som vi har idag saknar helt etymologi ger någon som helst etymologisk information, ett avsnitt som är mycket viktigt för namnuppslag. Jag är inte främmande för att vidga inklusionskriterierna av princip, men så länge vi inte har större krav på uppslagens utförande anser jag inte att inklusionskriterierna för namn bör ändras. Också uppdelning av namn efter språk/länder är heller inte helt oproblematiskt. Är Muhammed ett svenskt namn om det i Sverige har tillräckligt många bärare? Och så vidare... ~ Dodde 5 november 2011 kl. 17.07 (CET)
Generellt förkastar jag uppdelningen i svenska och icke-svenska namn: Wiktionary bör ha ett nationsneutralt (och därmed globalt) perspektiv. Detta är även praktiskt ur läsarnas synvinkel: svenska namn torde de flesta svenskspråkiga omedelbart känna igen som namn, medan en när en läser en text på ett annat språk kanske inte känner igen egennamn och därför kollar upp dem. Calandrella 8 november 2011 kl. 16.00 (CET)
Det går inte att komma ifrån att svenskspråkig information är mer relevant för svenskspråkiga än för personer utan kunskap i svenska språket. En betydligt högre koncentration svenskspråkiga personer lever i Sverige, så det är naturligt att exempelvis namn och geografi koncentrerat till Sverige som är det land flest personer och med störst koncentration talar svenska. Som jag sagt innan är det absolut möjligt att vidga inklusionskriterierna för olika typer av egennamn, men i nuläget är det egentliga innehållet på de allra flesta uppslag oerhört tunt. Det är ett betydligt större problem än att inklusionskriterierna skulle vara för snäva, och det är på kvalitén, inte på vidgandet av inklusionskriterierna fokus bör ligga. ~ Dodde 8 november 2011 kl. 17.05 (CET)
Jag tycker nog att det kan vara rimligt att acceptera alla personnamn som har ett etymologiavsnitt (ev. krav på längd/kvalitet), och som har något visst minimiantal bärare (t.ex. minst 10000 bärare globalt). //Skal 8 november 2011 kl. 21.47 (CET)
Jag har svårt att tro att det finns någon statistik om antal bärare av namn globalt. Ett sådant kriterium är därför inte mätbart eller praktiskt. Antal bärare av namn (i Sverige) finns statistik om på Statistiska centralbyråns hemsida [7], motsvarande finns troligen för ett flertal andra länder. Språkbankens korpusar [8] ger möjlighet att söka bland de vanligaste namnen/orden i de inkluderade källorna, men det är ju en resurs vad gäller svenska. Att ett namn bärs av ett antal personer i ett begränsat geografiskt område, gör det inte automatiskt till ett namn av språket som talas i området, i synnerhet inte om hänsyn tas till Etymologi. Så det finns en hel del frågor att fundera på och lösa _innan_ vi öppnar upp för bredare inklusionskriterier för vilka namnuppslag som ska skapas. För de allra vanligaste namnen i ett land där ett språk talas finns inte så stora bekymmer att identifiera ursprung eller om namnet är inhemskt eller ej. Det finns ofta källor som kan backa upp påståenden som rör det. Men öppnar vi upp för ett större antal, ökar även antalet namn som medför någon sorts problematik. Det är mycket viktigt att sådant här löser sig innan det är för sent och 10,000-tals namnuppslag har skapats som hindrar eller försvårar skapandet av riktigt användbara namnuppslag. Bara en sån sak som att ska personnamn verkligen delas in efter språk? Om jag heter något, heter jag ju det oavsett var i världen jag befinner mig (vilket inte behöver vara fallet för till exempel geografiska namn). Och på vilket sätt är det egentligen nödvändigt att över huvud taget nödvändigt att ha med personnamn i en ordbok, när samma information och mer därtill kan presenteras med både bättre bredd och djup kan presenteras på Wikipedia). Om Wiktionary anses kunna komplettera Wikipediaartiklarna med någon information, finns det anledning att kanske begränsa sig till just sådan information, och begränsa urvalet till de namnen som faktiskt bedömts som relevanta på Wikipedia och finns beskrivna där (och då som tidigare argumenterat avser jag endast artiklar om själva namnen, inte om personerna som bär dem)? Många frågor, inga svar. Tills dess, som sagt, finns ingen anledning att bredda inklusionskriterierna. ~ Dodde 9 november 2011 kl. 20.40 (CET)
Så frågan kanske snarare är om detta är något för Wiktionary eller Wikipedia? //Skal 14 november 2011 kl. 00.02 (CET)

Regler för exempelmeningar[redigera]

Sammanfattning: Exempelmeningen ska främst belysa hur ett ord används och ersätter inte en fullständig definition. Placera t.ex. hyponymer under definitionen med {{hyponymer}}.

Var, utöver Stilguiden, kan man läsa om hur en exempelmening skall vara beskaffad? --Nyström 15 november 2011 kl. 14.08 (CET)

Vad jag vet är det just i Stilguiden man ska få information om sådant. Om något i stilguiden saknas eller är otydligt får du gärna förklara exakt vad som borde göras läggas till eller göras tydligare. "85" 15 november 2011 kl. 20.34 (CET)
Problemet är att ÅttioFem har strukit exempelmeningen ”Gran och bok är goda exempel på sekundärträd, men även avenbok, skogsalm och skogslind räknas dit.” med hänvisning till ”Meningen med exempelmeningar är inte att de ska tala om vilka hyponymer till ordets som finns utan för att ge exempel på sammanhang där ordet är lämpligt att använda.” Men jag kan inte någonstans i Stilguiden se att exempelmeningen står i strid med Stilguiden. --Nyström 16 november 2011 kl. 16.13 (CET)
Vad jag vet är inte stilguiden 100% komplett och uppdaterad och jag har en känsla av att det kan finnas vissa oskrivna regler på Wiktionary (vilka såklart måste skrivas ned i så fall). Jag håller med 85, och det finns exempelmeningar som ser ut så i dagsläget, men jag tycker en exempelmenings främsta uppgift är att visa i vilka sammanhang ordet används i svenska språket. På vissa ord kan jag dock tycka att en exempelmening är överflödig, som på olika trädarter, eftersom de alla kan användas i stort sett samma sammanhang. Då kan man fråga sig huruvida en exempelmening behövs, eller om man kan ha exempelmeningar som Nyströms som ytterligare förklarar ordets innebörd, men i första hand ska exempelmeningen visa ordets sammanhang. --Lundgren8 (d · b) 16 november 2011 kl. 19.57 (CET)
I valet mellan att följa gällande Stilguide eller följa avvikande uppfattningar gentemot Stilguiden tycker jag det är självklart att vi skall välja gällande Stilguide. --Nyström 17 november 2011 kl. 16.53 (CET)
Samtidigt står det t.ex. också att {{citat}} inte kan användas för att den inte är klar, men den används för fullt och jag ser inga fel på den. Men vi avvaktar andras åsikter. --Lundgren8 (d · b) 17 november 2011 kl. 17.09 (CET)
Det tycks ha två aspekter: innehåll och sätt att hänvisa. Jag tror bidrag ska passa till överenskommelser som man har skapat här, även om inte alla dessa överenskommelser kan hittas i stilguiden. Om ett exempelmening ska visa ordet i bruk och inte vara definition, ok, så är det. Man kan lätt anpassa en mening till detta krav. Eller också starta ny diskussion i bybrunnen om man tycker kravet är opassande. Eftersom man inte kan kolla allt i förväg i stilguiden, händer det att så-gör-vi-inte-här-fel uppstår. Hur ska man reagerar på sådana fel? Radera? Jag har blivit uppfostrat på den tyska wiktionaryn genom att folk skrev på min diskussionssida. Och ni ska veta hur snabbt jag rättade till! Jag vill ju vara med. - mlg ---Susann Schweden 18 november 2011 kl. 09.33 (CET)
Vad gäller praxis i exempelfallet tycker jag Lundgren8 ovan visar på en nyttig frågeställning. Själva definitionen skall finnas som definition och om det inte är alldeles självklart hur ordet används skall exempelmeningen naturligtvis belysa detta. Men jag ser inget fel i att man väljer exempelmeningen så att den också antyder ordets betydelse eller någon annan aspekt av ordet. Eftersom utrymmet inte är begränsat tycker jag en sådan exempelmening kan användas också då hur man använder ordet är uppenbart. --LPfi 18 november 2011 kl. 11.02 (CET)
Stilguiden ska belysa konsensus i stora drag. Det är inte praktiskt att i yttersta detalj beskriva i Stilguiden exakt hur varje tänkbar situation ska hanteras, då den då blir alltför tungläst. Det missas nog lite här och var att uppdatera Stilguiden och hemmablindhet är nog en del av orsaken. Därför är det bra att frågor som denna belyses!
Det stämmer att det finns en tydlig strävan om att definitioner ska vara tillräckliga i sin enskildhet (vad betyder ordet?), medan exempelmeningar ska belysa ordets bruk (hur används ordet?).
I stilguiden står om exempelmeningar för närvarande "Här kan exempel på användning av ordet finnas [...]". Det menas alltså redan i den nuvarande formuleringen att exempelmeningar är avsett för att belysa ordens bruk. Längre ner i samma stycke förstärks det genom "Eftersom exempelmeningen inte direkt berör betydelsen av ordet[...]". Men här, som säkert på många ställen i Stilguiden, finns utrymme att förtydliga innehållet med bättre formuleringar.
Jag kan hålla med om att den förekomna exempelmeningen inte ger mig som läsare nån djupare inblick i ordets bruk. Kanske exempelmeningen på uppslaget gav känsla av ett förtydligande av en bristfällig eller otydlig definition, genom angivandet av hyponymer i exempelmeningen, och att exempelmeningen då togs bort istället för att definitionen förbättrades. Och det är helt klart så, att det inte är helt enkla ord att kortfattat beskriva i en definition (exempelvis ihopblandningen av träd och trädslag gör det förvirrande, och avsaknaden av information om varför ordet innehåller "sekundär"). Det förekommer på ett antal uppslag att exempelmeningen används för att förtydliga definitionen (se ex.vis hyponym). Det är svårt att tycka att detta måste vara fel i sig (Som LPfi skiver, alltså).
Det stämmer att {{citat}} är klar att användas sedan maj 2009, men att det missats att ändras i Stilguiden sedan dess. Jag har ändrat det nu.
Susann som svar på din fråga är Wiktionary:Riktlinjer/Var_djärv och Wiktionary:Riktlinjer/God_tro ganska självförklarande. :) Eftersom vi är ganska få aktiva på Wiktionary så är det oftast smidigt att göra ändringar så som man tror blir bra, tills någon protesterar (som här, nu), och samtidigt inte i så hög takt att folk inte hinner reagera förrän man redan genomfört en stor mängd potentiellt felaktiga ändringar. (Exempelvis var det en användare som skapade 300 uppslag med tyska efternamn, utan att kolla upp om det verkligen uppfyllde inklusionskraven... och då känns det ju lite surt när någon förklarar det i efterhand, förståeligt nog). När ÅttioFem tog bort exempelmeningen, liksom när Nyström la till den, så agerade båda i god tro, och jag vet att du Susann också upplevt ett par missförstånd och det är ju toppen(!) när du och Nyström tar upp det till diskussion för klargörande på det här sättet på Bybrunnen eller på personens diskussionssida. ~ Dodde 20 november 2011 kl. 04.18 (CET)
Jag kan inte förstå hur två mycket erfarna administratörer, 85/ÅttioFem och Dodde, kan stryka exempelmeningar (pionjärträd och sekundärträd) utan att kunna stödja sig på riktlinjerna i Stilguiden. /--Nyström 24 november 2011 kl. 15.12 (CET)
Jag håller med tidigare kommentarer om att delar av Stilguiden inte är tillräckligt tydliga och välskrivna än. Det är därför viktigt att frågor som denna tas upp i Bybrunnen eller på andra diskussionssidor.
Det stämmer att avsnittet om exempelmeningar i Stilguiden inte förklarar tillräckligt tydligt vad som gör en exempelmening lämplig eller olämplig att ha med på ett uppslag. Där står det "Här kan exempel på användning av ordet finnas [...]" och meningarna på pionjärträd och sekundärträd var exempel på helt korrekt användning av orden. Längre ner står det "Eftersom exempelmeningen inte direkt berör betydelsen av ordet [...]", vilket kan vara svårt att se som en riktlinje eftersom den informationen endast förekommer en gång i Stilguiden i ett avsnitt som handlar om länkning av ord, vilket inte är den aktuella frågan. Det går så klart även att tolka "inte direkt berör betydelsen" på flera sätt. En mening som anger ett ords hyponymer anser jag berör ordets betydelse på samma sätt som en mening som anger antonymer eller synonymer. Jag vill hellre se att sådan information presenteras i de mallar som finns än i exempelmeningarna. Men då Stilguiden är väldigt otydlig angående detta måste jag tillägga att det självklart inte var rätt av mig att radera exempelmeningen på uppslaget sekundärträd utan att diskutera det först, och att jag borde ha lämnat en kommentar på Nyströms diskussionssida. Det ber jag om ursäkt för. "85" 24 november 2011 kl. 20.19 (CET)
Jag flyttade den information som fanns i meningen till {{hyponymer}}, eftersom det förelåg vara syftet med exempelmeningen att tydliggöra hyponymer snarare än att belysa ordets bruk. Det skulle ÅttioFem också ha gjort, men jag la till de borttagna hyponymerna även på det av ÅttioFems redigerade uppslaget. Jag har förklarat ovan hur stilguiden bör tolkas och flera röster ovan ger dessutom motivering till det. Dina exempelmeningar var och är inte förbjudna, och liknande exempelmeningar (där det egentliga bruket inte direkt belyses), utan de är tillåtna och ju mer belysande de är för ordets bruk, desto bättre. Det är just dubbleringen som gjorde det lämpligt att redovisa informationen med i det här fallet {{hyponymer}} istället. Det är inte meningen att ord och meningar i stilguiden ska vändas och vridas på för att med vilje misstolkas, för det görs inga anspråk på att stilguiden ska vara komplett eller tillräckligt uppdaterad i varje del, ej heller att de formuleringar som valts eller urval som gjorts för stilguiden är fulländade eller ofelbara. Däremot är det en målsättning att stilguiden ska fungera som en hjälp att få en känsla för "den röda tråden" i det som i all väsentlighet berör de flesta som redigerar på Wiktionary mer än sporadiskt. Med anledning av den aktuella diskussionen har jag uppdatet avsnittet exempelmeningar i stilguiden. ~ Dodde 26 november 2011 kl. 01.47 (CET)

Isländsk-fastlandsskandinavisk ordbok[redigera]

I dagarna lanserades Islex, en isländsk-fastlandsskandinavisk ordbok. Vid första anblicken verkar den vara riktigt användbar. Diupwijk 18 november 2011 kl. 13.30 (CET)

Har väntat i över ett år på att den ska lanseras! Tack för uppdateringen! --Lundgren8 (d · b) 18 november 2011 kl. 15.19 (CET)

Finsk frekvensordlista[redigera]

Sammanfattning: Ändringar får inte göras i listan, så den kan inte läggas in här.

På engelska Wiktionary finns en frekvensordlista över det finska tidningsspråket, och jag har just undrat om det går att importera den hit. Jag skapar då och då artiklar för finska ord, och har märkt att en stor del av basordförrådet finns inte med här; en sådan lista skulle göra det lätt att få en överblick över vilka vanliga ord som fortfarande saknas. Skulle någon administratör möjligtvis kunna göra det? --Vesihiisi 20 november 2011 kl. 18.10 (CET)

Någon får gärna rätta mig om jag har fel, men jag tror inte att vi kan importera den sidan. Vi kan endast importera från Wikipedia och Meta. Tyvärr. Diupwijk 20 november 2011 kl. 18.24 (CET)
Jag har just tittat på denna lista och så kom jag på ett problem till: den är kopierad från en sida som är licensierad under en CC BY-ND-NC 1.0-licens. Mina kunskaper inom upphovsrättsliga frågor är tyvärr undermåliga, men från jag kan se så tillåter licensen inga bearbetningar – då får man väl inte publicera texten på Wikimedia-projekt? Lite konstigt med tanke att listan har funnits på en-wikt i ett tag, så jag är ganska förvirrad. Tankar? --Vesihiisi 20 november 2011 kl. 19.05 (CET)
Importmöjligheten måste aktiveras innan den kan användas, men finns det några problem med att tillåta import från en-wikt?
en-wp tillåter ofria mediafiler på basen av "fair use". Det är väl möjligt att ordlistan tagits med på motsvarande sätt. Det finns ju inga juridiska problem med att använda ordlistan, endast policyn att inte här publicera ofritt material.
Ett sätt att använda listan är att kopiera wikitexten till en sandlåda här, klicka förhandsgranska och utnyttja listan som vore den på en normal sida. Slutsatserna går att publicera.
--LPfi 21 november 2011 kl. 11.55 (CET)
Jag ser att licensen innehåller texten "Ei muutettuja teoksia — Teosta ei saa muuttaa, muunnella tai käyttää toisen teoksen pohjana." Den sista frasen ("toisen teoksen pohjana", som grund för annat verk) är problematisk, men inte kan man väl förbjuda läsaren att använda verket annat än i den utsträckning som upphovsrätten och katalogskyddet gäller? Hm. Jag hittar ingen motsvarighet till formuleringen i själva den juridiska texten. --LPfi 21 november 2011 kl. 12.06 (CET)
Nu har jag läst lite om de olika licenserna och kommit till slutsatsen att även om det är tekniskt möjligt att importera listan så borde vi troligtvis inte göra det... Allt som publiceras på Wikipedia (och Wiktionary) omfattas av en CC-BY-SA licens som tillåter bearbetningar ("Om du ändrar, bearbetar eller bygger vidare på verket…"). Ordlistan omfattas dock av en CC BY-ND-NC-licens och får därför inte ändras ("Du får inte förändra, bearbeta eller bygga vidare på verket."). De två licenserna är alltså inte kompatibla.
Ja, slutsatsen är att vi inte behöver besvära oss med att importera ordlistan ;) Jag ska nog använda den på ett annat sätt, som du förslår. --Vesihiisi 21 november 2011 kl. 16.26 (CET)

Uppslag för finska[redigera]

Sammanfattning:
  • Vid tillfälle bör böjningsmallar mer eller mindre kopieras från en-wikt. Avledningar placeras under besläktade ord.
  • Man kan skapa listor av ord från fi-wikt för att sedan snabbt gå igenom och godkänna att de skapas med bot.
  • Konstruktioner anges med fördel med {{konstr}}. Använd former som någon som inte kan grammatiken kan förstå (ofta böjningsformer av jokin och joku)


Inspirerad av Vesihiisis frekvensordlista har jag skapat en del uppslag för finskan. Jag är dock något villrådig om hur man bäst skall göra arbetet.

De flesta uppslag har en väldigt lakonisk definitionsrad och jag har för mig att man någonstans i instruktionerna säger att man bör nöja sig med att hänvisa till det svenskspråkiga ordet istället för att vara alltför mångordig i uppslaget för det främmande ordet.

Jag tycker att det i allmänhet är någorlunda lätt att skriva en koncis defininitionsrad för svenska ord, medan jag inte kan förklara de finska orden uttömmande utan en uppsats för vart och ett. Jag har förfallit till att använda exempelmeningar då jag upplevt den lakoniska definitionen för lätt att missförstå. Det är möjligt att genomtänkta instruktioner för hur definitionsraden för främmande språk skall skrivas skulle hjälpa. Finns det någon annan resurs än själva stilguiden?

Ett stort problem med finskan är att infrastrukturen för ordformerna saknas. Stora böjningsmallar finns för enstaka böjningsmönster. Jag antar att det är meningen att mallar för alla icke-oregelbundna ord skapas, mallarna testas och en robot sättas att konstruera böjningsformsuppslagen. Förklaringar för enskilda ändelser och former vore väl också på sin plats. Finns det något projekt där arbetet samordnas? Eller ligger arbetet på is?

Relaterat till detta kommer hur man skall behandla avledningar. Finskan har väldigt rikliga möjligheter till sådana. T.ex. kirja (bok) ger kirjain, kirjasin, kirjata, kirjuri, kirjailija, kirjoitin, kirjottaa, kirjoittaja, kirjoitus (för bokstav, typsnitt, nedteckna, sekreterare, författare, skrivare, skriva respektive skriveri) och sannolikt en del andra. Förhållandet mellan dessa skulle antagligen vara bra att få med på något systematiskt sätt. Gränsen mellan böjningsformer och olika ord är också oklar åtminstone för mig.

--LPfi 29 november 2011 kl. 15.26 (CET)

En snabb tanke angående ditt sista påpekande: vi kunde skapa en lista / kategori över de produktiva suffixen, i likhet med denna kategori på en-wikt. På detta sätt skulle vi kunna få en systematisk överblick över finskans rika morfologi :) --Vesihiisi 29 november 2011 kl. 15.52 (CET)
Låter bra. Tyvärr har jag inga djupare kunskaper i språkvetenskap, så det är säkert bra om någon annan fattar de strategiska besluten. Jag kan förstås ta en titt, det kan hända att mycket går att göra rakt av. --LPfi 29 november 2011 kl. 20.42 (CET)
Tyvärr har jag inga djupare kunskaper i finska :< Och de verkar inte heller som att vi har ett överflöd av aktiva finsktalande användare. --Vesihiisi 30 november 2011 kl. 11.49 (CET)
Med få användare verkar det som ett stort arbete att skriva uppslag för ens ett måttligt ordförråd (tusen ord? några tusen?). Borde man försöka få en robot att hämta finska ord med svensk översättning från fi-wikt? Finns det andra sätt att delvis automatisera arbetet? --LPfi 1 december 2011 kl. 09.06 (CET)
Det låter rimligt. De verkar som att svenskan på fi-wikt ser bättre ut än omvänt. Om de tillgängliga tekniska lösningarna vet jag tyvärr ingenting. Åtminstone 5000 uppslagsord behövs, enligt min mening, innan en ordbok kan överhuvudtaget tas på allvar. --Vesihiisi 1 december 2011 kl. 10.13 (CET)
Angående mallar: Det vore självklart bäst om det fanns mallar med alla konjugations- samt deklinationsmönster, men då jag inte har någon aning om hur man skapar sådana kan jag inte utlåta mig. På en-wikt har de mallar för (nästan?) alla böjningsmönster, så man kan eventuellt kopiera därifrån. Att från grunden skapa sådär... åttio (?) mallar (stadieväxling inte att förglömma) låter som en vansklig uppgift. Materialet finns alltså, och verkar uttömande. --Vesihiisi 29 november 2011 kl. 17.39 (CET)
Jag tog en titt på några av dem vi har här {{fi-subst-koira}} etc. och det verkade alltså som någon börjat jobbet, men inte kommit så långt att parametrarna skulle ha blivit dokumenterade. Men om de finns på engelska är det väl bara att importera och sedan översätta det lilla som är på engelska. Absolut strålande om det fungerar. Kanske dags att aktivera importen?
(Jag brukar alltid säga att finskan är enkel: det finns bara ett fåtal oregelbundna verb - att det finns tiotals konjugationer behöver man ju inte tala så högt om ...)
--LPfi 29 november 2011 kl. 20.42 (CET)
Det borde också bestämmas hur vi gör med böjningsartiklarna. Som du påpekat i Diskussion:sain är det nyttigt om man får lite extra information of böjningsformen, men den kommer inte att behövas då mallarna är klara. Jag vet inte om det bara är sain som fått ett sådant tillägg, men om det finns flera så borde de enligt min mening rensas; annars kan de lätt glömmas bort. --Vesihiisi 30 november 2011 kl. 11.42 (CET)
Jag lade till förklaringar bara på ett par ställen och jag tror de är borta nu. Vi hoppas att allt kan klaras ut på huvuduppslaget. --LPfi 1 december 2011 kl. 09.02 (CET)
Om ett ord har en motsvarighet i det svenska ordet, så är det förstås enklast att endast ange definitionen med det enda ordet. Det är jättesvårt för mig att svara på hur en definition i annat fall ska se ut, eller förstå varför det är särskilt svårt att ge en kärnfull definition utan konkret exempel... Jag tycker att det är viktigt att definitionen "innehåller nödvändiga och tillräckliga villkor", vilket ibland kan leda till långa definitioner. Jag ser inget fel i det. Exempelmeningar är bra att göra definitionen mer begriplig, men den ska inte ersätta delar av definitionen.
Grammatiktabeller som finns för finska finns på Wiktionary:Stilguide/Grammatik/Finska. Det är önskvärt att skapa en någorlunda heltäckande uppsättning grammatikmallar, och det är engagemang att utföra det arbetet grundligt vi letar efter, såväl för finska som för andra språk. Jag bidrar gärna i diskussion och utförande vad gäller den tekniska delen och som bollplank - tyvärr kan jag dock ingen finska. Kontakta mig på mail så kan vi lägga till varandra på Live messenger e.d.
Det stämmer att enskilda mallar sedan "godkänns" för att senare ingå i den uppsättning grammatikmallar vars genererade böjningsformer ska leda till automatiskt skapande av böjningsformer. Det arbetet ligger tyvärr på is - jag påbörjade arbetet med ett script för ändamålet, men stötte på en del problem som jag till slut fick lägga åt sidan att lösa p g a tidsbrist på grund av annat. Jag vill kunna återgå till projektet, men jag har fortfarande inte möjlighet att göra det i nuläget.
För avledningar (åt båda hållen) använder vi {{besläktade ord}} (eller tidigare, och som fortfarande är en majoritet av uppslagen som ger besläktade ord, med egen H4-rubrik ====Besläktade ord====) och det ser ut som de ord du listat är ord som passar för den mallen. Ord den däremot inte används till är sammansättningar (av två självständiga ord).
Appendix:Grammatik är platsen för att beskriva olika grammatiska ord (men som synes av alla röda länkar, är det projektet knappast långt gånget). För finska finns ännu endast beskrivning av ackusativ (Appendix:Grammatik/Ackusativ) och dit länkas från grammatikmallar, se exvis aika).
Gränsen mellan böjningsformer och olika ord förstår jag kan vara osäker. Ofta finns något som talar för det ena och det andra. Vi får resonera oss fram och väga fördelar och nackdelar för olika val för redovisningen.
Det är tekniskt möjligt att hämta definitioner från fiwikt till svwikt. Problemet ligger främst i att "bestämma reglerna" för vilka ord det ska ske och bestämma vilket sätt det ska ske på. Viktigt att identifiera problem som kan skapas och som skulle orsaka stora problem att rätta till. Jag är öppen för en presentation om någon har en idé och en diskussion/bollande om frågan.
Det är inte bara att importera engelska mallar till svwikt. Vi har annan struktur och annorlunda enhetlighetskrav. Om bara det grammatiska kunskapen finns för hur böjningsformerna fungerar och byggs är de tekniska problemen med att skapa själva mallarna små (om än något tidskrävande). Vi får diskutera detta. Det stämmer, angående sain att böjningsuppslag ska vara rena sådana, eftersom de ska kunna skapas och underhållas med hjälp av bot, och att det manuellt blir oerhört mycket arbete att skriva och underhålla definitioner för ett stort antal böjningsformer. All tillgänglig info ska presenteras på huvuduppslaget endast och gärna i form av en böjningstabell.
Hoppas att jag fick med svar på det mesta av det som diskuterats ovan :) ~ Dodde 2 december 2011 kl. 02.31 (CET)
Tack för det utförliga svaret.
Att få definitionen att innehålla nödvändiga och tillräckliga villkor är svårt. Någon menade att det inte finns ett enda ord med en exakt synonym på ett annat språk. Allmänna och gamla ord har ofta en massa nyanser och konnotationer som inte ingår i motsvarigheten på andra språk. Det problemet är mindre inom ett språk, och jag uppfattar dessutom att finskan använder orden friare än svenskan: mer känsla och mindre term. Antagligen löses det bäst med många betydelsebeskrivningar. För tillfället tror jag det ändå är bäst att nöja sig med en eller några hyggliga synonymer, för att överhuvudtaget täcka det centrala ordförrådet. Och alltså ge avkall på definitionskravet.
Att konstruera grammatikmallarna kräver att man studerar vad som verkligen är konstant i olika ord och vad som varierar regelbundet, och lyckas formalisera det. Och sedan testar utförligt. För hundratalet mallar med tiotals ordformer var är det ett jättearbete (om man inte utgår från motsvarande tabeller i böcker - jag är osäker på upphovsrättsfrågorna där). Jag tror det är lättare att anpassa mallarna från en-wikt eller fi-wikt. Att botten inte kan köra genast (eller på några år) är ett mindre problem. Tills ordförrådet är stort nog för att ordboken skall vara användbar handlar det främst om att rödlänkarna i Vesihiisis frekvensordlista inte vill försvinna (grundformerna är rätt sällsynta där).
Det vore roligt att kunna beskriva avledningssuffixen. Jag antar att det är ok att länka stam och avledningsändelse. Tyvärr har jag inte stött på någon redogörelse för dessa suffix. Uppenbarligen borde man uppsöka finska institutionen vid något universitet eller hitta lämplig språkvetare. Jag känner att jag har en rätt god intuitiv uppfattning, men risken att jag misstolkar etymologi eller missar viktiga aspekter kan vara stor.
Ordimporten tror jag behöver skild underrubrik (jag föredrar wikin framom extern kommunikation, men kan flytta vid behov).
--LPfi 2 december 2011 kl. 19.00 (CET)
Angående avledningssuffixen: det verkar som att det finns en redogörelse över dessa i Iso suomen kielioppis nätversion (under rubriken sanat till vänster finns underrubriker för både nominala, verbala och adverbiala avledningar), men tyvärr räcker mina finskkunskaper endast till att konstatera att något sånt finns och kunde vara intressant… --Vesihiisi 2 december 2011 kl. 19.34 (CET)
Första stycket: Att få en definition att innehålla nödvändiga och tillräckliga villkor _är_ svårt, säkert för finska men även för finska. Det finns uppenbarligen inget krav på en exakt återgivning, men en någorlunda förklaring av ett ords betydelse är bättre än inget. Vi använder oss av en rubrik som heter ====Användning==== som kan användas för att förklara närmare hur och i vilka sammanhang ett ord används. Vad gäller frågan om friare betydelse har jag svårt att bemöta det utan konkret exempel. Jag antar att din slutsats kan vara korrekt.
Andra stycket: Att konstruera riktiga och utförliga grammatikmallar _är_ ett jättearbete, och kräver god kunskap i grammatiken för det givna språket. Dessutom någorlunda god kunskap i det svenska språket, eftersom det främst är för en "svensk" publik samtliga uppslag på svwikt finns till, såväl de svenska uppslagen som uppslag på främmande språk. Det är självklart att det kan finnas anledning att hämta inspiration från andra språkupplagor när det gäller skapandet av grammatikmallar för olika språk, men det är samtidigt viktigt att ta hänsyn till den allmänna struktur som gäller för grammatikmallar på svwikt. Det gäller upplägg rent grafiskt, val av namn på parametrar och sätt att finna en lämplig struktur för redovisningen som är intuitiv och stämmer överens med hur motsvarande information presenteras för andra språk (och andra språks grammatikmallar).
Tredje stycket: För ett fåtal språk finns arbetet med att åskådliggöra affix (ex.vis prefix och suffix) påbörjat på Appendix:Affix. Det är naturligtvis trevligt om det kompletteras med finska, både som den del av appendixet och som förklaringar av de enskilda affixen på enskilda sidor.
Fjärde stycket: Jag förstår eller vet inte riktigt vad du avser, men om det gäller automatisk importering så bör någon form av mall ersätta definitionen så att det på så sätt tydliggör att definitionen är automatiskt genererad. ~ Dodde 3 december 2011 kl. 03.46 (CET)
Om mallarna: jag tycker att det borde vara ganska lätt att flytta om i mallarna, byta färger och översätta form- och parameternamn - otroligt mycket lättare än att analysera ordens struktur (och då måste man dessutom konstruera layouten). Vad jag förstår har man en likadan syn på den finska grammatiken i alla språkområden. Finns det någon problematik jag missat?
För finskan måste affixappendixet säkert delas upp på flera sidor, då redan avledningsändelserna alltså är över hundra. En uppdelning av dem enligt bas- och målordklass kan fungera, och sedan skilda appendix för kasus, personsuffix etc. Förklaringarna bör antagligen till största delen komma i de enskilda uppslagen.
(Och översättningsimporten tar jag alltså nedan, under egen rubrik.)
--LPfi 4 december 2011 kl. 12.20 (CET)
Tack Vesihiisi för länken. Där har jag något att bita i. Arbetet med avledningssuffixen större än jag trodde: boken talar om drygt hundra olika. Hur som helst är det väldigt bra att ha ett sådant här verk allmänt tillgängligt. Om vi någonstans har länkar till resurser så borde den här läggas in. --LPfi 4 december 2011 kl. 12.20 (CET)

Ordimport[redigera]

Ordimport från fiwikt upplever jag att har hög prioritet, vid sidan av grammatikmallarna. Det är inte särskilt nyttigt att skapa ett uppslag med ordklass och översättning om ordet istället kunde importeras. Det är bättre att koncentrera sig på andra ord och noggrannare beskrivningar. Jag har dock inte erfarenhet av sådant arbete och har svårt att förutsäga problemen.

Om man nöjer sig med att importera tydliga (standardutformade) uppslag för ord som inte redan finns (med finsk betydelse) på svwikt, tycker jag risken för katastrofer borde vara liten. Man kan åtminstone till att börja med hålla takten låg, så att alla uppslag kan kontrolleras. Om grammatikmallarna namnges lika (utom konstanta delar) borde också den informationen kunna importeras från de uppslag där den är införd.

Ett klassiskt problem är förstås att vidare bearbetning av uppslagen kan hindra import av ytterligare information allteftersom uppslagen på fiwikt kompletteras eller roboten förbättras. Vad jag förstår betyder det att det lönar sig att köra långsamt, förbättra roboten i den takt erfarenheterna tillåter och sträva efter komplett import först då man känner sig nöjd med resultaten.

Har du någon koll på vilka andra typer av problem som kan uppstå?

--LPfi 2 december 2011 kl. 19.00 (CET)

Det är lätt att lägga in en mall för automatimporterade definitioner och du har rätt i att det antagligen lönar sig att göra det, om också mallen i de flesta fall kan vara diskret.
I de fall ett ord har flera definitioner är det antagligen oftast omöjligt för roboten att se vilken definition en översättning hänför sig till (då översättningen använder en fritt utformad förkortning). Det är problematiskt om man vill få med någon aspekt specifik för en betydelse (hämtad från definitionsraden eller tillägg om etymologi, besläktade ord etc.). Böjningsmönstret kan också i sällsynta fall vara olika för olika betydelser (närmast vid olika etymologi och artnamn vs egennamn).
För ord med en betydelse per ordklass och standardupplägg ser jag ingen större risk för fel: roboten genererar ju inga översättningar själv. Felaktigheter på fiwikt torde inte vara vanligare än här på ett sätt som behöver beaktas.
En märklighet jag stött på är att många adjektiv anges också vara substantiv. Någon med kunskap i finsk grammatik borde kolla om man allmänt anser så (läs: jag måste läsa i den av Vesihiisi länkade grammatiken) eller om det är enskild användare som fått något om bakfoten. Det förra är inte omöjligt då jag upplever att satsanalysen inte fungerar som i svenskan: jag har svårt att avgöra om vissa typers satser skall betraktas som passiv eller aktiv (med "objektet" som subjekt). Man måste kanske hålla ett öga på ord som anses ligga i olika ordklasser och sålla bort de tveksamma.
--LPfi 4 december 2011 kl. 12.20 (CET)
Håller med dig om nästan allt du skriver. Problemet som jag tycker är viktigast att beakta är just det du också skriver om, att kvaliteten på det finska uppslaget _kan_ vara undermåligt, och att framtida förbättringar/ändringar/rättningar på fiwikt inte kommer svwikt till del. Också av den anledningen att uppslaget som skapas på svwikt inte är manuellt granskat bör läsaren få information om att importen skett automatiskt, men ändå att mallen i sig inte ska utgöra något hinder för att man manuellt går in och ändrar i definitionen (och därför tar bort mallen)
Ytterligare en begränsning är väl att endast enordsdefinitioner kan importeras. Jag tror det är enklast att försöka generera en lista utifrån fiwikt med svenska ord och den finska översättningen, så att listan förhållandevis snabbt kan gås igenom manuellt och "godkännas". För godkända översättningar behövs inte den extra mallen. Sedan låter man boten skapa uppslagen.
Hjälp:Resurser är en sida med länkar till resurser med bra information.
Angående den finska grammatiken kan jag tyvärr ingenting.
Angående grammatikmallarna. Vi tycker att det är viktigt att den som skapar mallen sedan inte är den enda som kan använda den. Vi vill att den stilmässigt ska passa in, och strukturmässigt gå att avkoda på liknande sätt som andra mallar avkodas, både på ordets uppslag och i själva mallkoden. Vi vill att mallarna, oavsett vilket språk de är skapade för, ska vara uppbyggda på liknande sätt, både vad gäller utseende och funktion. Mallarna ska vara enhetligt namngivna, och ha parametrar som har motsvarande namn och funktion som i andra mallar. Syntaxen i mallkoden ska vara genomtänkt så att den är intuitiv och praktisk att använda ur så många aspekter som möjligt. Vi vill att mallens användning ska vara tydligt beskriven, och så vidare. Mer praktiskt beskrivs detta i Wiktionary:Stilguide/Grammatik/Skapa en mall. Grammatikmallar från enwikt eller andra språkversioner av Wiktionary håller inte alltid samma kvalitet, är inte lika enhetligt uppbyggda, och är ibland inte tillräckligt genomtänkta. Därför är det bra att hämta inspiration från andra språkversioner av Wiktionary, men hålla oss till den struktur, funktion och det utseende vi bestämt att vi ska ha här på svenskspråkiga Wiktionary. ~ Dodde 4 december 2011 kl. 13.27 (CET)
Att göra listor var något jag inte kommit att tänka på. Det verkar som ett elegant sätt att kolla. Men det nya uppslaget innehåller mer information än översättningen. Åtminstone ordklassen borde kunna kollas på samma sätt (och litar man på att böjningsmönstret är rätt? att kolla det i en lista är svårt).
Jag tänkte att man skulle utgå från finska ord på fiwikt och den svenska översättningen där. Då blir definitionen enkel men annan information om det finska ordet mer komplett. Jag tror knappast det ens lyckas den andra vägen.
Jag skall ta en grundlig titt på mallarna på en- och fiwikt och de som finns här. Jag tror vi pratar förbi varandra en smula: det du kallar inspiration verkar vara det jag kallar substans - om jag inte missat hur mallarna fungerar. Praktiskt arbete är hur som helst det som gäller. Antingen märker jag det var svårare än jag trodde eller så kan jag i något skede visa upp någon provmall.
--LPfi 4 december 2011 kl. 16.42 (CET)
Ja, tycker också det känns lite som vi pratat förbi varandra lite. Jag menar att man genom att kika på mallar på andra språkupplagors Wiktionary kan inspireras av smidiga tekniska lösningar för att förenkla syntaxen, men att man i slutändan ändå måste se till att strukturen passar in i den gängse strukturen som används på Wiktionary. Att man dessutom genom att studera deras mallar, liksom olika grammatiksidor och förstås egen språkkänsla, kan få substans nog att över huvud taget veta att den information man presenterar är korrekt och någorlunda komplett. Men, ja, det låter toppen att du tar dig en titt på det! :)
Angående importen. Jag trodde du menade att vi skulle utgå från svenska uppslag på fiwikt, och deras finska förklaring. Jag har inte riktigt kläm på skillnaden och för- och nackdelar med alternativen. Ett alternativ är dessutom att använda båda. Fundera gärna lite på det du också så kanske vi kommer fram till något. De svenska uppslagen på fiwikt finns här [9] (kommer inte vara bestående).
Jag förstår att att finska uppslag till skillnad från svenska uppslag ibland innehåller grammatikmallar. Jag är tveksam till att importera dem som de är, utan tycker att grammatikmallar manuellt alltid ska granskas, på ett eller annat sätt. Man skulle kunna göra det samtidigt som man granskar definitionerna/översättningarna, men det går ju inte att svara riktigt på det förrän vi vet hur uppsättningen finska grammatikmallar kommer att se ut och vilket upplägg de kommer att ha. ~ Dodde 4 december 2011 kl. 23.01 (CET)
Den största skillnaden tekniskt är ju att definitionsraden för svenska uppslag ofta innehåller en hel förklaring, varvid det är svårt att se vilket ord som är den egentliga motsvarigheten (och som alltså borde bli uppslagsord här), medan översättningarna av finska uppslag konsekvent består av en eller ett par direkta motsvarigheter (och uppslagsordet är det samma som här).
Listan bekräftar mina farhågor: uppslagen kan ge tips för en mänska men knappast användas automatiskt. Inte ens ett enkelt uppslag som fi:pappa "isä, isi" kan användas: isä bör översättas som "far, pappa", medan isi bör översättas som " (familjärt) pappa". Översättningarna verkar också relativt ofta vara av dålig kvalitet (icke-idiomatiska exempel, fel nyanser). Om du gör motsvarande lista andra vägen kan jag kolla om kvaliteten är bättre (jag har inte noterat motsvarande problem där).
Grammatikmallarna skall inte importeras direkt, men kan däremot användas som referens till av våra mallar: om fi:koira använder {{fi-subs-10|ko|ira}} så bör sv:koira använda {{fi-subst-koira|koir}} eller {{subst|fi}}. Roboten behöver alltså en tabell med böjningsmönster ("10"), motsvarighet här och regexp över parametrar som den klarar av att översätta. Att kolla att det blev rätt är knappast svårare än att kolla att vår egen mall överhuvudtaget fungerar (men parametrarna kan bli ett problem).
--LPfi 5 december 2011 kl. 11.04 (CET)
Jag tror generellt att kvalitén kan vara skiftande, både uppslag på främmande språk, som översättningar till främmande språk på det egna språkets uppslag. Så under alla omständigheter behöver översättningarna gås igenom och godkännas manuellt, enligt min åsikt. Jag ska se om jag kan få fram en någorlunda användbar lista inom några dagar.
Angående grammatikmallarna så är jag helt med på det du skriver, men undrar om det inte är säkrast att manuellt kontrollera vissa aspekter (för svenska adjektivmallar skulle det kunna vara förekomsten av maskulinumformer, eller för svenska adjektivmallar förekomsten av räknebara former. För finska kanske andra saker behöver kontrolleras.) ~ Dodde 5 december 2011 kl. 12.45 (CET)
Det är möjligt att det finns oförutsägbara undantag. Du nämner maskulinumformer, som används rätt allmänt för vissa ord men är helt arkaiska för andra. Motsvarande kasus finns, för vissa av dem är det omstritt om de skall betraktas som kasus i den moderna finskan. Jag antar att man bör märka ut ovanliga, arkaiska och teoretiska former på något sätt i böjningsmallarna.
--LPfi 5 december 2011 kl. 15.53 (CET)
Sådär, nu finns en lista! finska uppslag innehållande svenska översättningar (kommer inte vara bestående) ~ Dodde 10 december 2011 kl. 03.20 (CET)

Hantering av konstruktioner[redigera]

En av situationerna jag har svårt att hantera elegant är den, då olika konstruktioner motsvarar olika ord på svenska:
tulla

  1. komma
  2. komma att
    Tulet vielä katumaan! (obs -maan)
    Du kommer ännu att ångra dig!
  3. (tulla joksikin) bli
    Hän tuli iloiseksi. (obs -ksi)
    Hon blev glad.
  4. (hänen tulee) böra
    Minun tulee mennä. (obs -n)
    Jag måste gå.
  5. ...

Den form subjektet eller objektet tar är helt avgörande för betydelsen. Det är alltså sådant som man inte bör lämna till exempelraden (om definitionen skall vara uttömmande). I vanliga uppslagsverk brukar man ange de behövliga delarna av konstruktionen, men jag har inte sett sådana fetstilsrader och uppslagsordet brukar inte upprepas på definitionsraden.

--LPfi 1 december 2011 kl. 09.49 (CET)

Jag har tagit en titt på hur det hanteras på en-wikt, och de kan se ut så här:
(intransitive, elative + 3rd-pers. singular + noun/adjective in nominative or partitive or tulla by person + translative) to become, get, go, turn
Man anger alltså verbets rektio, som du sagt är helt avgörande för betydelsen och något som man måste lära sig för att använda ordet. Att bara skriva (tulla joksikin) kan vara problematiskt eftersom läsaren kanske inte har stenkoll på att joksikin innebär att translatiivi ska användas. --Vesihiisi 1 december 2011 kl. 10.05 (CET)
Det verkar som att man gör så på fi-wikt också. Huruvida den formella förklaringen eller en exempelform är bättre beror på hur läsaren närmat sig språket. För mig, som alltså inte har språkvetarbakgrund, kräver det en del arbete att bli varm i kläderna med det förra sättet. Å andra sidan är det antagligen det lättaste för en viktig målgrupp i begynnelseskedet, nämligen folk med språkvetarbakgrund (och eventuellt mycket måttliga praktiska finskakunskaper). De som använder finskan på en-wikt torde vara just språkvetare från andra länder.
För att få hjälp av vanliga tvåspråkiga finlandsvenskar (och i ett senare skede hjälpa finlandssvenskar med svag finska) är det antagligen viktigt att tillåta och använda också exempelkonstruktionerna. I ordböcker är det vanligt att använda förkortningar av olika former av jokin (något). Jag tror att "joksikin" i definitionen solklart anger translativ för de flesta som är vana att använda finska ordböcker, också för dem som inte minns vad translativ är för något. Men jag kanske lägger för mycket i hur jag själv upplever det.
--LPfi 1 december 2011 kl. 11.38 (CET)
Jag tycker det är viktigt att fundera över vem ordboken vänder sig till. Jag har just kollat i två (publicerade i Finland) finsk-engelska ordböcker, och i båda används former av jokin, MEN de är skrivna för finsktalande som lär sig engelska. Det vore intressant att se hur det hanteras i en ordbok med svensk(engelsk/tysk etc.)språkiga som målgrupp, men just nu har jag ingen sådan till hands, och det regnar alldeles för mycket för att bege mig till biblioteket och bläddra i Norstedts finska, som alltså torde vara riktad till svensktalande. Men personligen gillar jag faktiskt lösningen från en-wikt. Detta innebär förstås inte att exempelkonstruktioner skulle bannlysas! Visst är de nyttiga, särskilt här i en elektronisk ordbok där vi inte begränsas av utrymmet :) Det skulle till och med vara idealisk att illustrera varje konstruktion med ett exempel. Men en grammatisk beskrivning informerar läsaren HUR exempelmeningen blev till, och är åtminstone lika viktigt. --Vesihiisi 1 december 2011 kl. 12.24 (CET)
Ja, jag tror också att den grammatiska beskrivningen är viktig. Den kan dock skrämma en del bidragsgivare och användare, vilket jag tror man bör ta hänsyn till i utformningen (jag tror man kan hitta någon elegant lösning, där de som inte förstår termerna ändå obehindrat kan använda resten av uppslaget).
Jag har WSOY:s Stora finsk-svenska ordboken från 1997, som torde vara den bästa för tillfället. Vid sidan av den allmänna uppgiften riktar den sig i första hand till dem som skall översätta från finska till svenska. Man verkar att ha valt att i första hand använda exempelkonstruktioner med vanligt språk, mycket sparsamt med "jokin" eller angivelse av grammatiska former. Konstruktionerna med jokin är jag van med från andra (rätt dåliga) svensk-finska och finsk-svenska ordböcker och den utomordentliga men gamla Nykysuomen sanakirja ("Nufinsk ordbok"). Hm, jag hoppas jag inte minns fel, har dem inte till hands just nu. Böckerna riktar sig antagligen i första hand till användare i Finland.
--LPfi 1 december 2011 kl. 13.30 (CET)
Eftersom Nykysuomen sanakirja är en enspråkig ordbok för finskspråkiga så är den inte så relevant i just vårt fall. Vad gäller grammatiska beskrivningar och hur de kan uppfattas så kan man aldrig tillfredsställa alla: vissa förstår dem inte och vissa förväntar sig att hitta dem i en bra ordbok. Därför är det bra att både grammatiskt beskriva de olika konstruktionerna och belysa dem med exempel. Man får då en hel del pedagogiskt värde på köpet – även om användaren inte vet vad translativ är för nånting så kan han härleda det från exemplet. Vi kunde också ha någon sorts grammatisk översikt över språket i Appendix-namnrymden och länka termerna till den.
Du har rätt i att en emfas på grammatisk terminologi lätt kan skrämma bort bidragsgivare, särskilt sådana med finska som modersmål som aldrigt såg på språket från detta perspektiv – och det är just engagerade bidragsgivare som vi verkligen behöver. Men allt kommer inte att, och kan inte, göras på en gång. Det är viktigt att i första hand få med det basala ordförrådet, även om uppslagen inte omedelbart blir uttömande och fina. Olika redigerare kan bidra med olika saker. --Vesihiisi 1 december 2011 kl. 14.03 (CET)
Jag tror vi är överens. Problemet med avsaknad av god vägledning för hur uppslagen skall se ut kvarstår, men det är kanske bättre att skriva vägledningen när man har mer praktisk erfarenhet (och kan använda verkliga uppslag som exempel). Och att skriva ett bra uppslag tar lätt tio gånger mer tid än att skriva lakoniskt, så vi kanske främst skall satsa på kvantiteten tillsvidare. Några hundra inkonsekvent utformade uppslag kan relativt lätt omformas då vi börjar få några tusen. --LPfi 1 december 2011 kl. 21.23 (CET)
Jag kan ingen finska, så jag förstår inte riktigt frågeställningen. Tills vidare kan jag gissa att kan ge lite vägledning hur man kan skriva. {tagg|text=grammatisk eller annan information} eller {tagg|text=grammatisk information|kategorisering/ämne osv.|språk=finska}. Det ger samma utseende som i det engelska exemplet, men följer svwikt:s struktur. Exakt hur den grammatiska informationen ska formuleras kan jag inte ens gissa, men grundregeln är väl "ju utförligare desto bättre", samtidigt som det inte är en ordboks uppgift och så inte heller Wiktionarys, att lära ut grundläggande grammatik för ett språk - så något väl avvägt däremellan kanske... Om någon fråga kvarstår som gäller struktur, fråga igen, så ska jag försöka svara. ~ Dodde 2 december 2011 kl. 01.52 (CET)

Ø eller Ö på fornsvenska?[redigera]

Sammanfattning: vi använder Ø konsekvent

Finns det någon anledning till varför vi valt att skriva fornsvenska ord med "danskt" ø? Jag vet att det tidigare användes för svenska, men i många källor står fornsvenska ord med "tyskt" ö. Någon som kan svara på vilket (om något) som är mest korrekt? ╰ Svenji 14 december 2011 kl. 01.21 (CET)

Det är en bra fråga. Jag har själv skapat ganska många uppslag med fornsvenska ord. Först användes som sagt ofta ”danskt” ø i skrift, medan man senare gick över till det ö vi har nu, om jag har förstått det rätt. Vissa ord är alltså, enligt min uppfattning, inkorrekta att stava med ø. Dock använder sig, som du säger, många källor av konsekvent det ena eller det andra, t.ex. fornsvensk lexikalisk databas och NEO (tror jag). Jag har, i alla fall försökt, att kolla vilken stavning som används i Svensk etymologisk ordbok av Hellquist eller i en fornsvensk grammatika som jag äger om ordet finns där. Ibland har jag undvikit att skapa ett uppslag för att jag har varit osäker på vilket Ö som ska användas. Vi skulle kunna bestämma oss på Wiktionary att vi konsekvent använder ett visst Ö, precis som att en.wikt inte använder sig av ð och Ƿ för fornengelska utan bara þ och w, och möjligtvis (eller inte) skapa variantuppslag med alla dessa. Dock förekommer det ju inom fornsvenskan oerhört många stavningsvarianter till en början. I så måtto kan det verka lite löjligt att försöka skilja på ö och ø, men inte skilja på någon av de andra femtioelvatusen stavningsvarianter som kan förekomma. --Lundgren8 (d · b) 15 december 2011 kl. 01.17 (CET)
Det finns också en rent (typo)grafisk fördel med att använda ø, eftersom ser mycket smidigare ut med makron: ø̄ kontra ȫ. – Smiddle 20 december 2011 kl. 17.40 (CET)
Det är sant, den senare kan jag inte ens se. --Lundgren8 (d · b) 20 december 2011 kl. 19.49 (CET)
Inte blir det bättre om man använder kombinerande diakrit: ȫ – Smiddle 21 december 2011 kl. 13.06 (CET)
Jag äger ingen så häftig bok (än) som täcker fornsvensk grammatik men jag har ett ganska härligt bibliotek med länkar till webbpublicerade böcker, och som du säger så har de oftast konsekvent det ena eller andra. Vad jag förstått det som dock, så fick vi våra butida å, ä och ö under äldre nysvenskans period (wikipedia: "Under den äldre nysvenskans tid fick å, ä och ö sina nuvarande former."). Det var under samma epok vi fick ck istället för dubbel-k. Stavningen stabiliserade sig mer på 1600-talet och jag tycker väl personligen inte att vi behöver sträva efter att ha alla äldre stavningsvarianter som egna uppslag, men att om uppgift finnes så kan man kanske ange det under en och samma artikel eftersom inget hade blivit standardiserat än.
Dock, för att återknyta till ø och æ, så anser jag att eftersom ursprungskällorna för fornsvenska språket alltså bör ha skrivits med som ø, anser jag att vi borde vara konsekventa med det på svenska wiktionary. Nysvenskan, som väl inte har en egen språkkod här utan anges som ålderdomlig stavning, har vi dock ö i våra uppslag för. ╰ Svenji 21 december 2011 kl. 19.04 (CET)
Om det stämmer det du säger så är det ett tungt argument för att konsekvent använda ø, och även om det skulle vara så att det finns undantag, så kan det som tidigare nämnt vara värt att använda ø för konsekvensens skull, precis som att enwikt bara använder þ för fornengelska. --Lundgren8 (d · b) 21 december 2011 kl. 21.40 (CET)

Open Call for 2012 Wikimedia Fellowship Applicants[redigera]

Wikimedia Foundation RGB logo with text.svg

I apologize that you are receiving this message in English. Please help translate it.

  • Do you want to help attract new contributors to Wikimedia projects?
  • Do you want to improve retention of our existing editors?
  • Do you want to strengthen our community by diversifying its base and increasing the overall number of excellent participants around the world?

The Wikimedia Foundation is seeking Community Fellows and project ideas for the Community Fellowship Program. A Fellowship is a temporary position at the Wikimedia Foundation in order to work on a specific project or set of projects. Submissions for 2012 are encouraged to focus on the theme of improving editor retention and increasing participation in Wikimedia projects. If interested, please submit a project idea or apply to be a fellow by January 15, 2012. Please visit https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Fellowships for more information.

Thanks!

--Siko Bouterse, Head of Community Fellowships, Wikimedia Foundation 22 december 2011 kl. 04.06 (CET)

Distributed via Global message delivery. (Wrong page? Fix here.)

Announcing Wikipedia 1.19 beta[redigera]

Wikimedia Foundation is getting ready to push out 1.19 to all the WMF-hosted wikis. As we finish wrapping up our code review, you can test the new version right now on beta.wmflabs.org. For more information, please read the release notes or the start of the final announcement.

The following are the areas that you will probably be most interested in:

  • Faster loading of javascript files makes dependency tracking more important.
  • New common*.css files usable by skins instead of having to copy piles of generic styles from MonoBook or Vector's css.
  • The default user signature now contains a talk link in addition to the user link.
  • Searching blocked usernames in block log is now clearer.
  • Better timezone recognition in user preferences.
  • Improved diff readability for colorblind people.
  • The interwiki links table can now be accessed also when the interwiki cache is used (used in the API and the Interwiki extension).
  • More gender support (for instance in logs and user lists).
  • Language converter improved, e.g. it now works depending on the page content language.
  • Time and number-formatting magic words also now depend on the page content language.
  • Bidirectional support further improved after 1.18.

Report any problems on the labs beta wiki and we'll work to address them before they software is released to the production wikis.

Note that this cluster does have SUL but it is not integrated with SUL in production, so you'll need to create another account. You should avoid using the same password as you use here. — Global message delivery 15 januari 2012 kl. 17.35 (CET)

Italiensk-svensk ordlista från 1555[redigera]

En av de äldsta ordlistorna på svenska finns i appendix till Historia de gentibus septentrionalibus av Olaus Magnus. Förstautgåvan från 1555 har scannats av Nasjonalbiblioteket och sedan kopierats till Projekt Runeberg. Ordlistan innehåller översättningar mellan latin/italienska och svenska/götiska, huvudsakligen av sådana ord som är någorlunda lika i de båda språken. Svenska "stal" (stål) översätts här med acciaio, som är det italienska ordet (på latin heter det chalybs, enligt Wiktionary). Ibland får man klura över vad som menas. bicchiere är italienska för glas eller kopp, så när Olaus Magnus översätter det med svenska bicher, menar han nog bägare (tyska Becher). Det kanske är värt att notera i artikeln bägare? --LA2 18 januari 2012 kl. 04.23 (CET)

Uttal per region[redigera]

Jag har en fråga. Jag vet hur jag kan lägga till uttalet av ett ord, men hur är konventionen beträffande det regionala uttalet? Om jag vill lägga till ett flertal uttal, vad kommer jag att göra? T.e.: ett uttal för ordet snieë i Montfortiska, Roermondiska och Etsbergiska. Så, hur kommer jag att lägga till åtskilliga uttal? --Ooswesthoesbes 28 januari 2012 kl. 15.25 (CET)

Om det finns ett standardiserat uttal är det bäst att använda. Annars kan du också lägga till flera olika regionala uttal med parametrerna ”region=” och om du har fler än ett uttal kan du skriva ”uttalslänk=” (tom). Se {{uttal}}. --Lundgren8 (d · b) 28 januari 2012 kl. 15.40 (CET)
Limburgiska har inte ett standardiserat uttal och jag tycker att om jag lägga till bara ett uttal, det är inte representativt för det fullständiga språket. Jag ska försöka att lägga till uttalet med parametrarna som du har givit mig :) --Ooswesthoesbes 28 januari 2012 kl. 16.12 (CET)
Kan du kontrollera om jag har lagt till mallen riktigt här? --Ooswesthoesbes 28 januari 2012 kl. 16.22 (CET)
Ser bra ut. Flyttade ner uttalet till egen rad, bara.. :) ~ Dodde 28 januari 2012 kl. 17.28 (CET)
Tack så mycket, båda användarna :) Jag har en ytterligare fråga. På uppslaget snieë, man ser nu kommana svävar i luften. Jag tycker att det finns ett utrymme på mallen «uttal». --Ooswesthoesbes 28 januari 2012 kl. 18.26 (CET)
Ja, ska kika på varför det extra mellanslaget läggs dit. Det ser ju inte snyggt ut. ~ Dodde 28 januari 2012 kl. 18.51 (CET)
Fixat! ~ Dodde 29 januari 2012 kl. 05.37 (CET)
Ah, tack så mycket! :) --Ooswesthoesbes 29 januari 2012 kl. 11.00 (CET)

Mall för etymologier[redigera]

Dodde har nu utvecklat en mall för etymologier som placerar ord i kategorier efter ursprung och som standardiserar etymologiuppslagen. Detta har tidigare diskuterats på Malldiskussion:lånord men nu finns en konkretare mall som heter {{härledning}}. Mallen är än så länge i teststadiet, så om någon har synpunkter, råd eller invändningar så delta gärna i diskussionen på Malldiskussion:härledning. Tack! --Lundgren8 (d · b) 29 januari 2012 kl. 21.10 (CET)

Riksmål[redigera]

Sammanfattning: Inte klart hur vi ska hantera riksmål. Eftersom det inte verkar finnas underlag för att hantera det som eget språk så får det tills vidare hanteras som underkategori till bokmål, med särskilda markeringar.

Hur skall man göra med norskt s.k. riksmål?

Frågan föranleds av att jag tänkte lägga till översättningar till sidan hundvalp. På bokmål stavas ordet -valp men på riksmål stavas det endast -hvalp, och denna stavning är inte helt ovanlig i norsk text. Att lägga översättningen under bokmål är ju helt fel, men det vore kul om man kunde koppla samman dem på något vis. Tankar? Diupwijk 3 februari 2012 kl. 17.23 (CET)

På Wikipedia brukar ju ”.no” vara bokmål och riksmål, skulle man inte kunna lägga det under bokmål med taggen ”riksmål” eller blir det allt för fel? --Lundgren8 (d · b) 3 februari 2012 kl. 17.31 (CET)
På WP har man valt en praktisk lösning att tillåta bokmål och riksmål på samma wiki, men det innebär ju inte att de båda formerna formellt sett är desamma, eller att en är en "underform" till den andra. :-) Egentligen står väl språkkoden "no" bara för norska utan närmare specificering av målform. Nb skulle vara detsamma som norskt bokmål. Jag vet inte om det finns någon språkkod knuten till riksmål.
Den norska språkfrågan är ju lite speciell, och det skulle kännas väldigt fel att lägga in riksmålsord under rubriken bokmål, även fast skillnaderna dem emellan nuförtiden är ganska små. Nej, jag vet inte vad man skall göra, det är därför jag frågar er! Diupwijk 3 februari 2012 kl. 17.42 (CET)
Som jag ser det finns det två fullt möjliga alternativ. Antingen ger vi riksmål en egen språkkod (förslagsvis "gmq-rm" e.d. - nej, officiell språkkod saknas) och hanterar det som vilket annat språk som helst, med egna översättningsrader och egna huvuduppslag, eller så kommenterar vi på bokmålsuppslag på något sätt (stavningsavsnittet? övrigtavsnittet? särskild mall? fetstilsraden? annan placering?) vad riksmålsstavningen är (vad jag har förstått är de två språken trots allt mycket lika), men lägger inte till riksmålsstavningar i översättningslistor och skapar inga egna uppslag för riksmål. Motsvarande skulle möjligtvis göras för högnorska på nynorska uppslag, men jag känner inte till skillnaderna mellan de språken eller hur stora de är. Jag tror inte på att använda den övergripande benämningen norska och behandla dessa som underspråk till detta, eftersom det inte görs för bokmål och nynorska. ~ Dodde 3 februari 2012 kl. 19.52 (CET)
I och med att vi valt att dela upp norskan i bm och nyn. nödgas vi väl införa ett tredje, eftersom riksmål inte ingår i någondera? Angående koden föreslår jag no- som förled, i och med att det ingår i makrospråket "norska". – Smiddle 4 februari 2012 kl. 13.11 (CET)
Hur många ord finns det som är unika för riksmål? Spontant känns den rubriken endast skulle innehålla alla ord på bokmål med mycket få skillnader. Jag tycker inte att det är en värd lösning. --Lundgren8 (d · b) 4 februari 2012 kl. 14.27 (CET)
Precis, det är den avvägningen man får göra. Det beror kanske också lite på hur seriöst någon vill ägna sig åt att lägga till riksmålsord (och då kanske inte bara sådana som skiljer sig från bokmål). Ingen av de två lösningarna är helt hundra, men den ena (egen språkrubrik) innebär långt mer arbete, i och med dubbletter av uppslag där stavningen sammanfaller. Hur som helst, här kommer en motivering till koden gmq-rm om det nu skulle bestämmas att vi strukturmässigt hanterar riksmål som eget språk: Wiktionarydiskussion:Stilguide/Språknamn#Fornsvenska. ISO 639-5-koden gmq står för "nordgermanska språk", så till exempel fornsvenska som saknar egen språkkod använder för närvarande här på svwikt koden gmq-fsv. ~ Dodde 4 februari 2012 kl. 16.05 (CET)
Anledningen till att gmq använts för fornsvenska är att det är det närmaste man kan komma en riktig språkkod, eftersom det inte ingår i makrospråket "svenska" med språkkoden sv (det kan det kanske göra beroende på definition, men jag finner det aningen långsökt). Vad gäller riksmål ingår det dock faktiskt i makrospråket "norska". Det går alltså att medelst no komma närmare en riktig språkkod än man gör med gmq. – Smiddle 11 februari 2012 kl. 15.01 (CET)
Jag köper det! Då återstår frågan om egen språkkod eller ej. Har du nån koll på böjningsmönster? För alla de ord då grundformen är densamma, är böjningsformerna också desamma? ~ Dodde 11 februari 2012 kl. 17.24 (CET)
w:no:Riksmål#Forskjeller mellom riksmål og andre norske målformer hittar jag att riksmål inte skiljer mellan maskulinum och femininum (utom vid ett enda tillfälle som inte är relevant just nu, verkar det som), utan använder likt svenskan utrum (det säger däremot inte så mycket om själva böjningarna). Det verkar stå att endast maskulin böjning används för utrer, d.v.s. vanligen inget -a utan bara -en i bestämd form. Så lyckas jag tyda det, men det verkar inte särskilt säkert. – Smiddle 11 februari 2012 kl. 18.11 (CET)

Olika fetstilsrubriker under samma uppslag[redigera]

Sammanfattning: Vi fortsätter med en fetstilsrad. Fall där man kan tänkas vilja ha flera löses på annat sätt.

I dagsläget används samma fetstilsrubrik för alla uppslag enligt konsensus för ett tag sedan. Samtidigt skrivs fetstilsordet lite annorlunda än uppslagsnamnet på vissa uppslag på vissa språk. Dessa språk är främst latin, fornengelska och fornsvenska, där makron (¯) skrivs ut för att beteckna vokallängd. Det vill säga uppslaget heter primus men det står prīmus på fetstilsraden. Jag undrar hur man ska göra om man har flera olika definitioner med olika vokallängd? Till exempel om det hade funnits ett annat ord som var ”primūs” som inte skulle kunna gå under samma rubrik. Ett riktigt problem är t.ex. fornsvenskans ”en” där ”en” är maskulinum och ”ēn” är femininum. Det vill säga att vokalen är lång i den andra men i den första. Hur ska man göra då? --Lundgren8 (d · b) 10 februari 2012 kl. 02.10 (CET)

Det ska alltid finnas endast en fetstilsrad. Olika problem som dyker upp får vi försöka lösa på andra sätt än att ha flera fetstilsrader. Man skulle till exempel på fetstilsraden kunna specificera vilka definitioner som använder makron på visst sätt. Grundregeln är ju att fetstilsradens fetstilade text ska vara identisk med sidans namn, men det är ju inte praktiskt för samtliga språk av olika anledningar. Vi har inte gått in på specifika diskussioner om detta ännu, bara konstaterat problemet. ~ Dodde 10 februari 2012 kl. 20.43 (CET)
Jag finner det inte orimligt att göra undantag i dessa fall, d.v.s. flera fetstilsrader för samma uppslag, i och med att ortografierna ju skiljer sig på fetstilsradnivå – det blir på ett vis olika stavningar, men ändå inte. Så vitt jag vet gör man så på en.wikt medan man inte har multipla fsr på andra uppslag (t.ex. puella, där grundordet puella och böjningen puellā står under samma ordklassrubrik, men med olika fsr). I och med att man här redan gjort undantaget att inte låta fsr vara identisk med uppslagets namn går det inte att förutsätta att resten kan ske utan vidare undantag. Ett annat alternativ bygger på Doddes idé, alltså att man låter fsr vara identisk med uppslagets namn (= utan makron) och att man specificerar makron under en annan rubrik el. dyl., men att man gör detta konsekvent för samtliga uppslag. – Smiddle 11 februari 2012 kl. 14.58 (CET)
Jag är helt emot undantag vad gäller multipla fetstilsrader. Det komplicerar parsning för bottar och det gör grundläggande avsteg från den gängse strukturen även visuellt. Jag har alltid gillat idén om att fetstilsradens fetstilade del alltid ska vara identisk med sidnamnet, men har inte kommit på nån bra lösning. Men just i detta fallet är det ju rent krasst så att makron vad jag förstår är en uttalsanvisning som inte används i löpande text. Så den "normala" platsen för den informationen är givetvis då på uttalsraden. Är det något du Smiddle, och andra, skulle vilja se? Kan man isåfall använda den i {{uttal}} befintliga parametern enkel=? ~ Dodde 11 februari 2012 kl. 17.36 (CET)
Så som jag förstått det hänger makronutsättning samman mer med skrift än uttal (till skillnad från vanlig text brukar makron utsättas i ordböcker). Eftersom parameterna "enkel" är reserverad för fonetiska anvisningar (fast med förenklade tecken ist. för IPA) och makronerna snarare är den vanliga stavningen som diakritsatts faller det bort. Om vi ska behålla uttalsmallen som alternativ, vad är standard för uppslag med flera möjliga uttal? – Smiddle 11 februari 2012 kl. 18.00 (CET)
Ok. Uttalsmallen beskrivs på Wiktionary:Mallar/uttal och Wiktionary:Stilguide#Navigering beskriver var och hur uttalsmallen placeras. Finns alternativa uttal brukar de placeras efter varandra med kommatecken emellan, eventuellt med kommentar om dialekt/region etc. En egen rubrik för att beskriva var makronet ska placeras känns inte som en rimlig lösning, dock. Alternativ som finns är på fetstilsraden (i det själva fetstilade, eller efter det fetstilade, kanske med särskild mall), uttalsraden (med {{uttal}} eller annan särskild mall) eller på definitionsraden (med {{tagg}}). ~ Dodde 11 februari 2012 kl. 20.33 (CET)
Uppfattat. Om man kör på uttalsmallen, skulle man kunna lägga till en ny parameter (kanske vokallängd?) jämte enkel och ipa för detta syfte? – Smiddle 12 februari 2012 kl. 10.01 (CET)
Ja, fullt möjligt! Latinska grammatikmallar använder parameternamnet makrongrundform= respektive makronrot=, så skulle makron= funka? Eller heter det olika på olika språk? ~ Dodde 14 februari 2012 kl. 00.40 (CET)

Taggen ”mindre brukligt”[redigera]

Upptäckte just kategorin ”mindre brukligt”. Jag vet att det finns uppslag som använder taggen ”ovanligt”, är dessa att betrakta som synonyma? Kan jag flytta de under ”ovanligt” till ”mindre brukligt”? --Lundgren8 (d · b) 10 februari 2012 kl. 16.14 (CET)

Jag är för. Det känns som att det är för liten skillnad mellan de två för att behålla dem separata. – Smiddle 10 februari 2012 kl. 17.29 (CET)
Håller med... ~ Dodde 10 februari 2012 kl. 20.44 (CET)

MediaWiki 1.19[redigera]

(Apologies if this message isn't in your language.) The Wikimedia Foundation is planning to upgrade MediaWiki (the software powering this wiki) to its latest version this month. You can help to test it before it is enabled, to avoid disruption and breakage. More information is available in the full announcement. Thank you for your understanding.

Guillaume Paumier, via the Global message delivery system (wrong page? You can fix it.). 12 februari 2012 kl. 16.19 (CET)

Problem med att skapa avledningsuppslag[redigera]

Jag har märkt att det blir problem med avledningsuppslag då man skapar dem genom att klicka på gröna länkar. Språkrubriken är alltid blir "svenska" även för exempelvis engelska uppslag. Dessutom läggs ingen språkkod till i grammatikmallen. Är det någon som vet hur man fixar detta? "85" 13 februari 2012 kl. 21.58 (CET)

Nog en liten bugg, bara. Hör med Användare:Bounce1337 som skapade scriptet. ~ Dodde 14 februari 2012 kl. 01.04 (CET)

Lista över 1000 grundord i nederländska och limburgiska[redigera]

Jag vill starta en lista över de 1000 vanligaste orden i nederländska och limburgiska. Den här lista är mycket lätt före lägga till nya sidor för mig. Jag tycker att sidan är appendix, men jag vet inte det bra namnet. --Ooswesthoesbes (diskussion) 2 mars 2012 kl. 13.13 (CET)

Det låter som en swadeshlista. Vi har en appendix för swadeshlistor här och en för germanska språk Appendix:Swadeshlista/Germanska språk där du skulle kunna skriva till ord kanske? Listan har ju bara 200 ord nu. Du kanske kan skapa sidan som undersida till din användarsida så länge så kan du använda den när du skapar uppslag, och så får vi se vad andra tycker? --Lundgren8 (d · b) 2 mars 2012 kl. 13.27 (CET)
Swadeshlistan är bara 206 ord som maximumet och är menat som lista som antyder kvantitativa komparation. Jag vill starta en lista som är för vanliga ord. Om vara precisare, jag vill kopiera den här lista på li.wikt. --Ooswesthoesbes (diskussion) 2 mars 2012 kl. 14.08 (CET)
Jag föreslår att du skapar den på t.ex. Användare:Ooswesthoesbes/1000 ord tills någon annan kommer med åsikter. Sedan kan du flytta den. Så har t.ex. Användare:Mike gjort om jag inte minns fel. --Lundgren8 (d · b) 4 mars 2012 kl. 19.03 (CET)
Okej, jag ska kopiera listan just nu. --Ooswesthoesbes (diskussion) 4 mars 2012 kl. 19.43 (CET)

Beskrivning före eller efter[redigera]

Sammanfattning: Beskrivning sätts i {{tagg}} före definitionen, och i övriga fall efter ordet.

I nuläget förekommer det att man på uppslag om besläktade ord eller varianter o.dyl. både skriver beskrivningen om ordet före eller efter. T.ex. ”(skånska) rullebör” och ”rullebör (skånska)”. Har vi några regler för hur det ska se ut? Jag säger inte att något av dem är rätt eller fel, men det är bra att vi bestämmer oss för ett system eftersom det annars orsakar förvirring när man har flera ord t.ex. ”X (Y) Z”. Hör Y till X eller Z? Själv har jag alltid använt mig av system nummer två, jag vet inte var det kommer ifrån men det faller sig naturligt för mig, därför vet jag att det finns uppslag som ser ut så. Svenji vet jag använder sig av system ett som på kissnödig, troligtvis eftersom det ser ut som det system vi redan har med {{tagg}}? Vilket ska bli norm? --Lundgren8 (d · b) 4 mars 2012 kl. 19.00 (CET)

I ditt XYZ-exempel bör man förstås sätta ut ett kommatecken för att tydliggöra detta, värre blir det med ”X, Z (Y)” resp ”(Y) X, Z” - hör Y till bara Z respektive X, eller till båda? Jag vet inte om det är så enkelt att man bara kan bestämma sig om "före" eller "efter". Vad säger du om den här översättningsraden hämtad från du? (jag tog mig friheten att korrigera till kursiva parenteser)...
japanska: (oftast kana) 貴方 (あなた, Mall:ö-), (vardagligt) (きみ, Mall:ö-), (förbannat, vulgärt) Mall:ö- (Mall:ö-, Mall:ö-) ~ Dodde (diskussion) 5 mars 2012 kl. 03.12 (CET)
Spontant sätter jag också, precis som du, parentesen efter i de flesta fall, men tycker att före är ok exempelvis före våra definitioner (med hjälp av {{tagg}}. I översättningar är jag ibland lite tveksam, som i fallet ovan. ~ Dodde (diskussion) 5 mars 2012 kl. 03.14 (CET)

Survey invitation[redigera]

First, I apologize that part of this message is in English. If you can assist by translating it for your local community, I would greatly appreciate it.

The Wikimedia Foundation would like to invite you to take part in a brief survey.

Med denna enkät hoppas Wikimedia-stiftelsen att kunna få reda på vilka resurser wikimedianerna önskar och behöver (några kan kräva finansiella medel) och hur behoven ska prioriteras. Inte alla program från stiftelsen är med här (kärnuppgifterna har speciellt undantagits) – det handlar endast om resurser som individuella bidragsgivare eller organisationer som är associerade med Wikimedia, såsom lokalavdelningar, kunde be om.

Målet är här att identifiera vad DU (eller grupper som lokalavdelningar eller klubbar) kunde vara intresserade av och att prioritera alternativen enligt preferenserna. Vi har på denna lista inte tagit upp sådant som "hålla igång servrarna", eftersom de inte är på individuella bidragsgivares eller frivilligorganisationers ansvar. Denna enkät har till syfte att berätta för oss, vilka prioriteringar av medelfördelningen bidragsgivarna är eller inte är överens om.

To read more about the survey, and to take part, please visit the survey page. You may select the language in which to take the survey with the pull-down menu at the top.

This invitation is being sent only to those projects where the survey has been translated in full or in majority into your language. It is, however, open to any contributor from any project. Please feel free to share the link with other Wikimedians and to invite their participation.

If you have any questions for me, please address them to my talk page, since I won’t be able to keep an eye at every point where I place the notice.

Thank you! Slaporte (WMF) (diskussion) 8 mars 2012 kl. 18.27 (CET)

I apologize for any confusion caused by the translation! If you would like to improve this translation, please visit Meta:Survey_of_how_money_should_be_spent/Questions/sv. Cheers, Slaporte (WMF) (diskussion) 8 mars 2012 kl. 23.01 (CET)

Wikimedia Sverige tillsätter teknikpoolsutskott[redigera]

Wikimedia Sverige har som en del i verksamhetsplanen för 2012 ett projekt som syftar till att skapa en rutin för att hjälpa gemenskapen att få tillgång till utrustning såsom (men inte nödvändigtvis begränsat till) inscanning, foto- och videoutrustning genom att skapa en välutrustad teknikpool eller låna särskild teknik.

Syftet är att stödja de olika Wikimediaprojekten. För att göra detta på bästa sätt, och sprida arbetet på flera engagerade användare, har styrelsen beslutat att tillsätta ett utskott, som skall ta fram förslag till och besluta om inköp inom projektets budget.

Är du intresserad av att påverka vilken teknisk utrustning som skall ingå i teknikpoolen och deltaga i detta utskott? Anmäl på anmälningssidan.

Mer information om verksamhetsplanen och projektet finner du på Wikimedia Sverige.--Historiker (diskussion) 15 mars 2012 kl. 20.42 (CET)

Gemenskapens projekt 2012[redigera]

Har du velat göra något för Commons, Wikipedia, Wiktonary eller ett annat Wikimedia-projekt som du inte kunnat genomföra pga. att det kostade pengar eller att du saknade utrustning eller en bok? Just för dessa situationer finns årligen Gemenskapens Projekt. Förra året fick Wikimedia Sverige in 11 ansökningar och beslutade då för att under 2012 genomföra projektet i två faser. Nu är det dags för den första omgången!

Sista ansökningsdag är 19 april och projekten bör vara inrapporterade 31 juni. Mer information om hur ansökan bör formuleras finns på Wikimedia Sveriges wiki. Lycka till med era ansökningar!

Om du är intresserad av att hjälpa till, men inte har någon projektidé är du mer än välkommen att anmäla ditt intresse till utskottet som ska godkänna alla ansökningar. Skicka din ansökan till albin.jacobsson@wikimedia.se.Sertion (diskussion) 3 april 2012 kl. 17.48 (CEST)

En lite uppdatering: Anmälningar till Gemenskapens projekt ska göras till gemenskapensprojekt@wikimedia.se och inte info@wikimedia.se som det stod tidigare. Sertion (diskussion) 14 april 2012 kl. 19.16 (CEST)

Antal artiklar[redigera]

Bugg 33253 ska nu vara åtgärdad, vilket påverkar räkningen av antalet artiklar på Wiktionary och Wikisource. Har det märkts någon skillnad här? --LA2 (diskussion) 11 maj 2012 kl. 21.51 (CEST)

Någon större skillnad har inte märkts här. Det beror på att vi har använt denna lösning (att lägga till <!--[[-->) på sidor som skulle drabbas av Bugg 33253, eftersom de sidor som ska räknas måste innehålla [[, och därmed skulle det problemet vara löst. Nu ser det ut som om man kan ta bort <!--[[--> på samtliga uppslag där det förekommer. Härligt! :-) "85" 21 juni 2012 kl. 13.04 (CEST)
Toppen! :) ~ Dodde (diskussion) 12 augusti 2012 kl. 19.57 (CEST)
Nu är (i princip) alla <!--[[--> bortplockade! ~ Dodde (diskussion) 31 augusti 2012 kl. 16.55 (CEST)

Update on IPv6[redigera]

Wikimedia Foundation RGB logo with text.svg

(Apologies if this message isn't in your language. Please consider translating it, as well as the full version of this announcement on Meta)

The Wikimedia Foundation is planning to do limited testing of IPv6 on June 2-3. If there are not too many problems, we may fully enable IPv6 on World IPv6 day (June 6), and keep it enabled.

What this means for your project:

  • At least on June 2-3, 2012, you may see a small number of edits from IPv6 addresses, which are in the form "2001:0db8:85a3:0000:0000:8a2e:0370:7334". See e.g. w:en:IPv6 address. These addresses should behave like any other IP address: You can leave messages on their talk pages; you can track their contributions; you can block them. (See the full version of this announcement for notes on range blocks.)
  • In the mid term, some user scripts and tools will need to be adapted for IPv6.
  • We suspect that IPv6 usage is going to be very low initially, meaning that abuse should be manageable, and we will assist in the monitoring of the situation.

Read the full version of this announcement on how to test the behavior of IPv6 with various tools and how to leave bug reports, and to find a fuller analysis of the implications of the IPv6 migration.

--Erik Möller, VP of Engineering and Product Development, Wikimedia Foundation 2 juni 2012 kl. 03.25 (CEST)

Distributed via Global message delivery. (Wrong page? Fix here.)

2011 Picture of the Year competition[redigera]

македонскиnorskpolski

Dear Wikimedians,

Wikimedia Commons is happy to announce that the 2011 Picture of the Year competition is now open. We are interested in your opinion as to which images qualify to be the Picture of the Year 2011. Any user registered at Commons or a Wikimedia wiki SUL-related to Commons with more than 75 edits before 1 April 2012 (UTC) is welcome to vote and, of course everyone is welcome to view!

Detailed information about the contest can be found at the introductory page.

About 600 of the best of Wikimedia Common's photos, animations, movies and graphics were chosen –by the international Wikimedia Commons community– out of 12 million files during 2011 and are now called Featured Pictures.

From professional animal and plant shots to breathtaking panoramas and skylines, restorations of historically relevant images, images portraying the world's best architecture, maps, emblems, diagrams created with the most modern technology, and impressive human portraits, Commons Features Pictures of all flavors.

For your convenience, we have sorted the images into topic categories.

We regret that you receive this message in English; we intended to use banners to notify you in your native language but there was both, human and technical resistance.

See you on Commons! --Picture of the Year 2011 Committee 5 juni 2012 kl. 20.41 (CEST)

Distributed via Global message delivery. (Wrong page? Fix here.)

Mobile view as default view coming soon[redigera]

Wikimedia Foundation RGB logo with text.svg

(Apologies if this message isn't in your language. Please consider translating it, as well as the instructions on Meta)

The mobile view of this project and others will soon become the default view on mobile devices (except tablets). Some language versions of these projects currently show no content on the mobile home page, and it is a good time to do a little formatting so users get a mobile-friendly view, or to add to existing mobile content if some already exists.

If you are an administrator, please consider helping with this change. There are instructions which are being translated. The proposed date of switching the default view is June 21.

To contact the mobile team, email mobile-feedback-lAt sign.svglists.wikimedia.org.

--Phil Inje Chang, Product Manager, Mobile, Wikimedia Foundation 16 juni 2012 kl. 10.36 (CEST)

Distributed via Global message delivery. (Wrong page? Fix here.)

Interwikilänkerna ordspråk fungerar inte - föreslag[redigera]

Sammanfattning: En parameter iw= har lagts till på {{ö}}

Hej alla! Först och framst, jag är ledsen för min dålig svenska, men förhoppningsvis blir det bättre ganska snart! Däremot har jag mycket erfarenhet med olika Wikis och jag hoppas att jag kan hjälpa lite till här.

Jag såg att ordspråksinterwikilänkerna (vilket ord!) inte fungerar på grund av att ordspråk ska ha punkterna här, men inte i de flersta andra Wiktionaries. Eftersom mallen innesluter hela texten (inklusive punkterna) automatisk i länkerna är det klart att det inte kan fungera. Nu har jag olika förslag hur man kan fixa det så att man fortfarande har punkten men bara som text och inte i länkerna (vilket fixar länkerna). Titta gärna på de och diskutera gärna om vilken förslag som är bäst. Sedan kan jag fixa det när jag är tillbaka (lite semester snart). --Tysktjejen (diskussion) 19 juli 2012 kl. 16.03 (CEST)

Uppdatering: Det finns en lösning till nu. Dessutom vill jag inte diskutera här om man ska ha punkterna i ordspråk. Det är bara för att skaffa möjligheten för alla alternativ. --Tysktjejen (diskussion) 19 juli 2012 kl. 20.23 (CEST)
Roligt att se dina konstruktiva tankar om problemet du stött på. Jag har tittat på dina förslag. Det har diskuterats många gånger, hur uppslag ska döpas och länkas, vilken rubriksättnings som ska användas, om de ska inledas med versal eller ej. Utgångspunkten är att målsättningen ska vara att det ska bli så korrekt som möjligt och så enkelt som möjligt, allt utifrån de förutsättningar vi har. Ibland krockar de lösningar vi väljer med lösningar som andra språkversioner av Wiktionary väljer, men ofta finns det goda anledningar till det. Vi gör som du föreslår och begränsar diskussionen till ordspråksuppslag och dess översättningsavsnitt (interwikilänkarna är som sagt ett problem som vi inte kan göra mycket åt utan att just ta den diskussionen på djupet).
Vi vill ha ett begränsat antal mallar, väl genomtänkta vad gäller såväl namn, funktion som syntax, och dessutom väl dokumenterade. Vi har kommit en bra bit på väg, och vi har en bra bit kvar. Men det är iallafall grundinställningen. En egen specialmall eller en speciell parameter spelar normalt ingen jättestor roll för strukturen som sådan, båda varianterna kan förklaras i dokumentationen på liknande sätt. Kodtekniskt på grund av just {{ö}}-mallens funktion kanske en speciell parameter är smidigare {ö|os=}. Fördelen har du beskrivit, skriver man in den extra parametern tas punkt och versal bort from länkningen. Men som i många andra fall, så får man väga fördelar mot nackdelar. Om detta alltid är just den ändring som behöver göras på översättningar till ordspråksuppslag är jag lite tveksam till. Ofta går ju ordspråken ändå inte att översätta ordagrant, så man behöver ändå tänka till när man lägger till översättningen och som du själv konstaterade så finns ju redan funktionen med hjälp av text=-parametern. Sen ifrågasätter jag lite hur stor nytta en extraparameter skulle göra, när vi ändå har så pass få ordspråksuppslag - bara 46 st Kategori:Svenska/Ordspråk. Lägger man till en parameter behöver man ju lägga till info om det så att även alla de som inte tänkt lägga till en översättning till ett ordspråk ser instruktionerna för det på dokumentationen. ~ Dodde (diskussion) 24 juli 2012 kl. 04.07 (CEST)
Det är bra tankar, jag håller med. Först och framst, jag tycker att det är alltid lite problematiskt att få ett beslut i alla Wikis - man diskuterar jättemycket och alla har olika uppfattningar på något sätt. Oftast är det inte lätt att tillfredsställa alla, men ändå skulle man ju försöka att lösa problemen.
Som jag ser det har vi två olika problem här: ordspråk som är lätt att översätta (fall 1) och ordspråk som är bara liknande i översättning (fall 2). Fall 1: Som sagt, problemet är bara punkter i interwikilänkerna. Problemet med text=-parametern är att man får två länkar med {{ö}}-mallen, en interwikilänk och en länk till ett nytt uppslag i vår (svensk) Wiktionary (intrawikilänk). Interwikilänken skulle inte få punkten och intrawikilänken skulle få punkten för att det blir korrekt. text=-parametern hjälper inte mycket eftersom båda länkar får samma syntaxen. Därför tycker jag att det skulle vara bäst att lägga till en ny parameter eller att få en helt ny mall (det kan jag göra som ni vill). Fall 2: Som jag ser det finns det två lösningar för liknande ordspråk: ingen översättning eller översättningar som får en speciell markering som "liknande" och sen förklarar man likheter och skillnader i intrawikilänken (vilket jag tycker skulle vara ganska kul). Då kan man diskutera hur vi ska göra, men om vi tar lösningen med markering är det kanske smidigare att få en helt ny mall för ordspråksöversättning iställe för en ny parameter i existerande mallen. Men ju mer jag tycker på detta desto mer gillar jag förslaget med en ny mall. Vad tycker de andra? --Tysktjejen (diskussion) 25 juli 2012 kl. 18.23 (CEST)
Håller med att beslut kan vara omständliga att nå fram till, men jag tycker att det för det mesta finns god konsensus bland bidragsgivarna om vad man vill uppnå och gott samtalsklimat om olika förslag för att nå de målen. Det viktiga med diskussionerna är ofta att få fram aspekter som man ensam inte hade tänkt på och som man sedan kan basera sitt beslut på. Att det inte går att skilja på länken till sidan på svenskspråkiga wiktionary och länken till det andra språkets wiktionary är en brist i {{ö}}-mallen. Att bristen finns är för att vi inte tänkt på att behovet ibland kunde finnas, men åtminstone på ordspråksuppslag finns uppenbarligen behovet, så det tycker jag att vi ska åtgärda i mallen. Jag skulle föreslå en extra parameter (iw= ?) som ger den avvikande interwikilänken när den inte är ssmma som länken till den svenskspråkiga sidan. Jag tycker inte att det finns tillräckliga anledningar att skapa en helt ny mall. Jag tycker absolut att icke-direkta översättningar som istället är motsvarande talsätt/ordspråk ska finnas med, men så klart med nån markering om betydelsen inte är samma och om översättningen inte är ordagrann att det förklaras vad ordspråket på det andra språket betyder ordagrant på svenska. ~ Dodde (diskussion) 26 juli 2012 kl. 13.59 (CEST)
Tillbaka från semestern :) Eftersom det finns inga andra kommentarer ska jag följa Doddes föreslag (extra parameter "iw = ?" i {{ö}}-mallen). Lägger till länken till ny versionen när redo. --Tysktjejen (diskussion) 27 augusti 2012 kl. 20.02 (CEST)
Redo. Länk till ny ö-mallen och så här ser den ut (exempel). Skillnad: en ny, frivillig parameter "iw = ?" som ändrar bara interwikilänken men inte länktexten eller intrawikilänken. Allt annat är oförändrad. Vad tycker ni? --Tysktjejen (diskussion) 27 augusti 2012 kl. 22.02 (CEST)
Har någon tittat på detta under tiden? Är det okej om jag implementerar "iw"-parametern i {{ö}}-mallen? --Tysktjejen (diskussion) 16 januari 2013 kl. 21.53 (CET)
Jag har bett Skalman att kika på diskussionen och frågat om han kan se några hinder för att lägga en iw-parameter. Avvakta några dagar på svar från honom. ~ Dodde (diskussion) 17 januari 2013 kl. 06.11 (CET)
Jag tycker att det ser bra ut. En grej att fundera på: ska samma ändring också göras i {{ö-}}? Det behövs i princip inte, men å andra sidan är det bra att hålla mallarna så lika som möjligt. Sedan är det nog bara dokumentation som ska till. //Skal 17 januari 2013 kl. 13.33 (CET)
Tack Dodde och Skalman. Jag håller med, jag tycker att {{ö-}}-mallen ska också ändras så att de är fortfarande lika. Dokumentation kan jag också tar hand om, men jag skulle be er att titta på språket efteråt. Jag väntar några dagar på svar från er och hoppas att jag kan köra vidare sen :) --Tysktjejen (diskussion) 17 januari 2013 kl. 20.20 (CET)
Jag tycker nog att du kan ändra nu direkt om du vill. :-) //Skal 17 januari 2013 kl. 21.51 (CET)
Dåså! Bara å köra på... Jag tycker också att {{ö-}} ska ändras likadant. ~ Dodde (diskussion) 18 januari 2013 kl. 08.24 (CET)
Jaha. Har inte behörighet att redigera mallerna... Kunde ha sett det tidigare! Kan någon hjälper med detta? --Tysktjejen (diskussion) 20 januari 2013 kl. 16.53 (CET)
Det verkar som om du faktiskt hade tagit bort parametern text=. Jag la tillbaka den och har uppdaterat både {{ö}} och {{ö-}}. Däremot har jag inte rört dokumentation - det får du gärna fixa!
Dessutom verkar det som om ett par tidigare tillagda parametrar inte dokumenteras heller (ö=, trans=, tr=). ö= tillagt av Användare:Bounce1337, trans= tillagt av Användare:Smiddle, tr= tillagt av Användare:Tanzania. //Skal 20 januari 2013 kl. 20.26 (CET)
Ja, det såg jag också idag (att text= parametern var bort) - vet inte vad det kom ifrån. Men tack för uppdateringen! Jag ska titta på dokumentationen snart och lägga till allt som saknas. Sen ska jag uppdatera er här när det är gjort så att ni kan titta på språket, dessutom börja implementera ny parametern där den behövs i översättningar. Tack igen för så mycket hjälp och råd! -- Tysktjejen (diskussion) 21 januari 2013 kl. 00.04 (CET)
Klart, dokumentation är uppdaterad. Men jag kunde inte hitta skillnaden mellan tr= och trans= parametrar, de gör exakt samma sak?! Och kan ni titta på språket i dokumentation också, jag är fortfarande inte säker om det är bra eller bara dålig :-) Jag har uppdaterat "Parametrar" med iw=, trans=, tr= och ö= och dessutom ""Fler exempel". Tack! -- Tysktjejen (diskussion) 21 januari 2013 kl. 01.02 (CET)

Help decide about more than $10 million of Wikimedia donations in the coming year[redigera]

Wikimedia Foundation RGB logo with text.svg

(Apologies if this message isn't in your language. Please consider translating it)

Hi,

As many of you are aware, the Wikimedia Board of Trustees recently initiated important changes in the way that money is being distributed within the Wikimedia movement. As part of this, a new community-led "Funds Dissemination Committee" (FDC) is currently being set up. Already in 2012-13, its recommendations will guide the decisions about the distribution of over 10 million US dollars among the Foundation, chapters and other eligible entities.

Now, seven capable, knowledgeable and trustworthy community members are sought to volunteer on the initial Funds Dissemination Committee. It is expected to take up its work in September. In addition, a community member is sought to be the Ombudsperson for the FDC process. If you are interested in joining the committee, read the call for volunteers. Nominations are planned to close on August 15.

--Anasuya Sengupta, Director of Global Learning and Grantmaking, Wikimedia Foundation 19 juli 2012 kl. 22.26 (CEST)

Distributed via Global message delivery. (Wrong page? Fix here.)

Teckenuppslag i kategorin Tvärspråkligt/Alla uppslag[redigera]

Sammanfattning: Teckenuppslag placeras inte i kategorin Tvärspråkligt/Alla uppslag då det indikerar att tecken skulle kunna tillhöra andra språk.

Jag har sett att {{tecken}} inte placerar teckenuppslag i kategorin Tvärspråkligt/Alla uppslag. Jag tycker att den borde göra det eftersom teckenuppslagen har språkrubriken "Tvärspråkligt". Just nu visar {{språkindex}} och Användare:Mike/antal artiklar efter språk ett mindre antal tvärspråkliga uppslag än vad det finns. "85" 20 juli 2012 kl. 13.05 (CEST)

Notera att den sidan inte tar upp tvärspråkliga uppslag över huvud taget. Det kanske den skulle? \Mike 22 juli 2012 kl. 06.49 (CEST)
Åtgärdat. Åtminstone de som nu ligger i tvärspråklig-kategorin listas nu. \Mike 22 juli 2012 kl. 06.52 (CEST)
Eftersom alla teckenuppslag är tvärspråkliga (använder H2-rubriken tvärspråkligt) var (vad jag minns) tanken att det var onödigt med en tvådimensionell kategoristruktur (som för övriga uppslag) där exempelvis Kategori:Tvärspråkligt/Matematiska tecken skulle existera (med alla teckenuppslag inkluderade) som underkategori till dels Kategori:Tvärspråkligt och dels Kategori:Matematiska tecken. Det blir ett otympligare kategorinamn och insinuerar att tecken kan ha andra H2-rubriker än tvärspråkligt (vilket jag inte 100-procentigt kunnat konstatera ännu i och för sig, diskussionsunderlag efterlyses). {{tecken}} kräver inte språkkoden (tvärspråkligt använder "språkkoden" "--") som motsvarande andra "ordklassmallar" gör. Samtidigt finns det oerhört många tecken (hundratusen eller så?), så Tvärspråkligt/Alla uppslag skulle potentiellt kunna bli överfull av tecken som skulle listas utan någon som helst "alfabetisk" ordning (UTF8-ordning dock). Jag säger inte att beslutet vi tog då måste ha varit det bästa, jag förklarar bara vad jag minns att vi tänkte. {{tecken}} behöver inte nödvändigtvis ändra syntax för att få plats med ett extra argument med "--", eftersom det argumentet alltid ändå är givet av att mallen används, men kategoristrukturen skulle ändras till att bli tvådimensionell och exempelvis skulle matematiska tecken komma att återfinnas i Kategori:Tvärspråkligt/Matematiska tecken istället för i Kategori:Matematiska tecken. Är detta något vi vill? ~ Dodde (diskussion) 24 juli 2012 kl. 02.20 (CEST)

Meeen det finns ju tecken som är unika för vissa språk? Ska de inte använda mallen {{tecken}}? Just nu använder t.ex. och mallen, knappast tvärspråkligt. –dMoberg 27 augusti 2012 kl. 10.38 (CEST)

Det finns även latinska tecken som bara används i kanske ett visst språk. Kinesiska tecken lånas ibland in av japanskan. Matematiska tecken tillhör ju egentligen inget språk alls (eller kanske ett eget "språk"?). Detta innebär ju inga problem vad gäller kategoriseringen eftersom kategorierna bär namnet på det som kännetecknar tecknen. Indelning av tecken i språk blir däremot ofta problematiskt. Tecknena i sig tillhör inte språket, men används av språket, var väl så vi resonerade. Men du kanske har rätt att rubriken tvärspråkligt ställer till det då det kanske inte riktigt säger vad som egentligen avses. Valet att använda tvärspråkligt som H2-rubrik var nog till stor del också att fylla platshållaren som H2-rubriken (som generellt bär språknamnet) bar med något "språkaktigt" i första hand, men något över huvud taget i andra hand. Alternativ till H2-rubriken tvärspråkligt är en bättre H2-rubrik eller ingen rubrik alls. ~ Dodde (diskussion) 27 augusti 2012 kl. 20.06 (CEST)

Reflexiva pronomen i svenska[redigera]

Sammanfattning: Användningen beskriven nedan.

För att lägga till böjning av svenska verb på li.wikt ([10]), jag måste ha reflexiva pronomenen i svenska. Jag känner "mej", "dej" och "sej", men jag kan inte hitta pluralformerna. Kan någon säga mig vad är formerna? --Ooswesthoesbes (diskussion) 9 augusti 2012 kl. 12.37 (CEST)

Hej! Först och främst så tillhör mej, dej och sej vardagsspråket och inte det vårdade skriftspråket. De reflexiva pronomenen stavas och böjs så här: jag aktar mig / du aktar dig / han, hon, den, det aktar sig / vi aktar oss / ni aktar er / de aktar sig. Hoppas det hjälper :) --Vesihiisi (diskussion) 9 augusti 2012 kl. 14.39 (CEST)
Ah, tack så mycket :) Jag tyckte om uttalet och inte stavningen... Jag har ännu en fråga: finns det en skillnad mellan "aktande" och "aktandes"? --Ooswesthoesbes (diskussion) 9 augusti 2012 kl. 16.00 (CEST)
Det finns så vitt jag vet inget betydelsemässig skillnad mellan de två varianterna, däremot en stilistisk och en grammatisk en. För det första så kan s-formen ses som mera talspråkig och vardaglig än den utan -s; det finns ett litet stycke om det mitt i den här artikeln, samt en hel del intressanta iakttagelser i det här blogginlägget . Och vad gäller grammatiken så beter sig de två varianterna lite annorlunda. Formen utan -s kan användas både attributivt (en jamande katt) och predikativt (katten kom jamande); s-formen förekommer enligt Wikipedia "knappast som attribut", alltså katten kom jamandes, men inte *en jamandes katt. --Vesihiisi (diskussion) 9 augusti 2012 kl. 20.12 (CEST)
Tack för länken till bloggen - det var några tankeväckande konstruktioner där (även i kommentarerna!) \Mike 10 augusti 2012 kl. 01.01 (CEST)
Tack så mycket! :) Jag tycker inte att det är nödvändigt att placera den här information i en tabell, men det är kanske en idé att skapa en sida med grammatisk information över svenska :) --Ooswesthoesbes (diskussion) 10 augusti 2012 kl. 12.00 (CEST)
Det finns några sidor med grammatisk information, på svenska och andra språk: Appendix:Grammatik. Appendix:Grammatik/Presensparticip saknas ännu. Dessa sidor kan man sedan länka till från tabeller. Hade också tyckt att det vore roligt om dessa sidor blev fler och mer välfyllda. ~ Dodde (diskussion) 11 augusti 2012 kl. 13.22 (CEST)

Rubrik för frågeord[redigera]

Sammanfattning: Det beror på betydelse. Får hanteras fall till fall.

På svenska används åtminstone rubrikerna adverb (hur) och pronomen (vem) för frågeord. På japanska är frågeorden oftast hopsatta, som

  • nan'youbi = vilken veckodag
  • nando = hur många gånger
  • nannensei = vilken klass/årskurs
  • nanjikan = hur många timmar
  • nansai = hur gammal
  • nanten = hur många poäng; vilket betyg
  • nangatu = vilken månad

vilken rubrik ska användas? –dMoberg 27 augusti 2012 kl. 11.00 (CEST)

Jag tror att de frågeord som ger substantiv eller andra pronomen till svar ska ha rubriken pronomen (ev. förtydligat på fetstilsrad eller definitionsrad att det rör sig om interrogativa pronomen) och övriga ska ha rubriken adverb. Så pronomen för nan'youbi, nannensei och nangatu, adverb för resterande. Nanten beror väl på vilken betydelse, adverb om svaret kan vara "15 poäng", pronomen om svaret kan vara "VG" e.d. ~ Dodde (diskussion) 27 augusti 2012 kl. 19.42 (CEST)

Request for Comment: Legal Fees Assistance Program[redigera]

Wikimedia Foundation RGB logo with text.svg

I apologize for addressing you in English. I would be grateful if you could translate this message into your language.

The Wikimedia Foundation is conducting a request for comment on a proposed program that could provide legal assistance to users in specific support roles who are named in a legal complaint as a defendant because of those roles. We wanted to be sure that your community was aware of this discussion and would have a chance to participate in that discussion.

If this page is not the best place to publicize this request for comment, please help spread the word to those who may be interested in participating. (If you'd like to help translating the "request for comment", program policy or other pages into your language and don't know how the translation system works, please come by my user talk page at m:User talk:Mdennis (WMF). I'll be happy to assist or to connect you with a volunteer who can assist.)

Thank you! --Mdennis (WMF)6 september 2012 kl. 04.13 (CEST)

Distributed via Global message delivery. (Wrong page? Fix here.)


Wikidata is getting close to a first roll-out[redigera]

Wikimedia Foundation RGB logo with text.svg

(Apologies if this message isn't in your language.)

As some of you might already have heard Wikimedia Deutschland is working on a new Wikimedia project. It is called m:Wikidata. The goal of Wikidata is to become a central data repository for the Wikipedias, its sister projects and the world. In the future it will hold data like the number of inhabitants of a country, the date of birth of a famous person or the length of a river. These can then be used in all Wikimedia projects and outside of them.

The project is divided into three phases and "we are getting close to roll-out the first phase". The phases are:

  1. language links in the Wikipedias (making it possible to store the links between the language editions of an article just once in Wikidata instead of in each linked article)
  2. infoboxes (making it possible to store the data that is currently in infoboxes in one central place and share the data)
  3. lists (making it possible to create lists and similar things based on queries to Wikidata so they update automatically when new data is added or modified)

It'd be great if you could join us, test the demo version, provide feedback and take part in the development of Wikidata. You can find all the relevant information including an FAQ and sign-up links for our on-wiki newsletter on the Wikidata page on Meta.

For further discussions please use this talk page (if you are uncomfortable writing in English you can also write in your native language there) or point me to the place where your discussion is happening so I can answer there.

--Lydia Pintscher 10 september 2012 kl. 15.39 (CEST)

Distributed via Global message delivery. (Wrong page? Fix here.)

Strukturprojekt H4-rubrik > motsvarande mall[redigera]

Stilguiden är nu uppdaterad med anledning av att vi sedan en tid sedan börjat använda mallar istället för H4-rubriker. Ett stort antal uppslag har korrigerats manuellt och med bot. Den typen av uppslag som kvarstår är dock svår att hantera med bot och manuellt innebär det en hel del jobb. Uppskattningsvis används omkring 24,000 av dessa mallar på uppslagen just nu, vilket motsvarar kanske 60% av det totala antal listor/texter som använt sig av H4-rubriken. Detta är ett försök till upprop för de som mer aktivt skulle kunna tänka sig att bidra i detta projekt (eller för den delen, något av flera andra strukturrelaterade projekt). För detta projekt finns beskrivning av {{avgränsare}} för närvarande i stilguiden och på mallens egen sida. Listor över sidor som behöver korrigeras på ett eller annat sätt kan skapas vid behov på Skalmans toolserver-sida för listor. Viss javascript-kod finns tillgänglig för användning och kanske kan förbättras om någon med javascriptkunskap skulle vilja kolla på det, vilket kan underlätta den manuella redigeringen en del. ~ Dodde (diskussion) 25 september 2012 kl. 05.15 (CEST)


(inte) världens sak[redigera]

Jag tänkte skapa uttrycket ”det är inte världens sak”. Bör detta ligga under inte vara världens sak eller världens sak tycker ni? --Lundgren8 (d · b) 2 oktober 2012 kl. 17.27 (CEST)

Världen kan väl användas i många liknande uttryck: världens sak, världens grej, världens hallå, världens hålligång, världens ståhej, världens diskussion, världens konflikt osv. osv. och kanske även "(inte) hela världen", "(inte) den enklaste saken i världen" och dylika uttryck som väl ligger nära i betydelse. Så jag vet inte hur lexikaliserat var och ett av dessa uttryck är. I de flesta fall borde väl betydelsen kunna ligga under världen, kanske med lämplig tagg, dessa vanliga konstruktioner nämnda med hjälp av {{konstr}} och kanske lämplig text med hjälp av {{användning}}? För all del, skapa gärna mjuka omdirigeringar från de uppslag som inte anses vara lexikala nog, med {{inget uppslag|världen}} på dessa sidor. ~ Dodde (diskussion) 2 oktober 2012 kl. 18.27 (CEST)
Sant, spontant kände jag att uttrycket var lexikaliserat men det kanske går att kombinera ad inifinitum...--Lundgren8 (d · b) 2 oktober 2012 kl. 19.26 (CEST)
Till att börja med la jag till betydelsen i artikeln för genitivformen världens. Jag tycker det var en mycket god idé att ta upp begrepp som dessa! Ett konkret substantiv som inte används i bokstavlig mening kan säkert bli förvirrande för den som inte är bekant med uttrycket. --Restmorfem (diskussion) 6 januari 2013 kl. 19.01 (CET)

Höjdpunkter för Wikimedia, augusti 2012[redigera]

Höjdpunkter från Wikimediastiftelsens Rapport och Wikimedias ingenjörsrapport för augusti 2012, med ett urval av andra viktiga händelser inom Wikimediarörelsen
Wikimedia Foundation RGB logo with text.svg
About · Help translate · Distributed via Global message delivery (wrong page? Fix here), 4 oktober 2012 kl. 20.20 (CEST)

Namnbyte[redigera]

Eftersom jag bytit namn på Wikipedia (från Hustop till Kattegatt), så skulle jag vela byta namn till Kattegatt här på Wiktionary. Vart kan jag genomföra det? /Hustop (diskussion) 14 oktober 2012 kl. 11.25 (CEST)

Kontakta en Byråkrat. -- Lavallen (diskussion) 14 oktober 2012 kl. 17.03 (CEST)

Dinosauriearter[redigera]

Jag började fundera på huruvida man böjer Tyrannosaurus eller inte, och kom fram till att det var ett latinskt släkt namn. Men, jag fann på nätet att det skrivs om "tyrannosaurier", innebär det att dinosauriearter slutande på -saurus i art- eller släktnamnet skulle heta en megalosaurie och två albertosaurier? SAOB anger saurie som ett ord för ödla, dels om utdöd ödleart, särsk. dinosaurie. I så fall skulle man kanske kunna skapas uppslag för dessa också och hur de bör användas i svenskan? ╰ Svenji 14 oktober 2012 kl. 14.27 (CEST)

Jag skapade en pilotartikel för tyrannosaurus nu, med böjningsmönster hänvisande till det jag funnit vid googlesökningar och SAOB. Kan väl ta en titt och ge en kommentar? ╰ Svenji 13 februari 2013 kl. 15.04 (CET)
Det verkar som en rimlig böjning tycker jag. --Lundgren8 (d · b) 13 februari 2013 kl. 22.28 (CET)

Upcoming software changes - please report any problems[redigera]

Wikimedia Foundation RGB logo with text.svg

(Apologies if this message isn't in your language. Please consider translating it)

All Wikimedia wikis - including this one - will soon be upgraded with new and possibly disruptive code. This process starts today and finishes on October 24 (see the upgrade schedule & code details).

Please watch for problems with:

  • revision diffs
  • templates
  • CSS and JavaScript pages (like user scripts)
  • bots
  • PDF export
  • images, video, and sound, especially scaling sizes
  • the CologneBlue skin

If you notice any problems, please report problems at our defect tracker site. You can test for possible problems at test2.wikipedia.org and mediawiki.org, which have already been updated.

Thanks! With your help we can find problems fast and get them fixed faster.

Sumana Harihareswara, Wikimedia Foundation Engineering Community Manager (talk) 16 oktober 2012 kl. 05.14 (CEST)

P.S.: For the regular, smaller MediaWiki updates every two weeks, please watch this schedule.

Distributed via Global message delivery. (Wrong page? Fix here.)

Fundraising localization: volunteers from outside the USA needed[redigera]

Please translate for your local community

Hello All,

The Wikimedia Foundation's Fundraising team have begun our 'User Experience' project, with the goal of understanding the donation experience in different countries outside the USA and enhancing the localization of our donation pages. I am searching for volunteers to spend 30 minutes on a Skype chat with me, reviewing their own country's donation pages. It will be done on a 'usability' format (I will ask you to read the text and go through the donation flow) and will be asking your feedback in the meanwhile.

The only pre-requisite is for the volunteer to actually live in the country and to have access to at least one donation method that we offer for that country (mainly credit/debit card, but also real-time banking like IDEAL, E-wallets, etc...) so we can do a live test and see if the donation goes through. All volunteers will be reimbursed of the donations that eventually succeed (and they will be low amounts, like 1-2 dollars)

By helping us you are actually helping thousands of people to support our mission of free knowledge across the world. Please sing up and help us with our 'User Experience' project! :) If you are interested (or know of anyone who could be) please email ppena@wikimedia.org. All countries needed (excepting USA)!

Thanks!
Pats Pena
Global Fundraising Operations Manager, Wikimedia Foundation

Sent using Global message delivery, 17 oktober 2012 kl. 19.20 (CEST)

Teckenspråk på Wiktionary?[redigera]

Diskussion flyttad till Wiktionarydiskussion:Stilguide/Teckenspråk#Teckenspråk på Wiktionary
Så här ser filmerna ut, här är tecknet för apelsin på svenskt teckenspråk.

Spread the sign är en internationell ordlista för teckenspråk. I dagsläget har dom ungefär 95000 tecken filmade på 17 olika språk, men utökar hela tiden både antalet tecken och språk. Ambitionen är att bli en heltäckande ordlista som genom att vara komplett och synlig även ökar statusen för teckenspråk i länder där det inte är lika accepterat som i Sverige. För att göra filmerna mer synliga och tillgängliga har vi pratat om att ladda upp alla filmer till Wikimedia Commons, och har påbörjat en avsiktsförklaring. Tyvärr kan jag för lite om Wiktionary för att veta hur möjligheterna och intresset ser ut här. Hur får vi ut det mesta av så här många filmer av det här slaget? Går det att lägga in filmer i passande uppslagsord? Finns det andra bättre passande projekt? Hjälp till med idéer och uppslag här eller hör av er direkt till mig om ni vill.
--Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 6 november 2012 kl. 12.23 (CET)

Långt senare händer det saker. Nu finns det en batchuppladningssida och en påbörjad bot för uppladdning. Tror ni att det går att använda filmerna till nånting på Wiktionary? Vad och hur? Kom gärna med idéer och förslag, eller hjälp till med uppladdningen genom att kolla och kommentera botkoden. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 4 september 2013 kl. 13.21 (CEST)
Om det finns 500+ videor har det ett klart värde och jag tycker att det är självklart att det skulle höra till Wiktionary (som ju ska dokumentera alla ord på alla språk).
Antingen ser vi det som ett eget språk (språkkod: swl), eller också någon slags variant/komplement till svenska. Om det är ett eget språk bör videon komma in under översättningsrubriken, annars kanske det kan komma under uttal. Jag lutar nog mot att ha det som eget språk, men vet inte riktigt hur man skriver teckenspråk... Var ska huvuduppslagen vara? //Skal 4 september 2013 kl. 16.31 (CEST)
För det första så är teckenspråk "riktiga" / "sjävständiga" språk i och med att de inte "kopierar" det talade språkets strukturer utan har sina egna grammatiska regler osv.
För det andra så kan man snegla lite på polska Wiktionary som inkluderar teckenspråk i sina översättningslistor, se tex uppslagen teckenspråk, Sverige (scrolla ner i översättningslistan tills ni ser "polski język migowy" – polskt teckenspråk). Det system som används är [https://en.wikipedia.org/wiki/SignWriting SignWriting, men jag vet inte hur utbrett det är inom svenskt teckenspråk. Dessutom finns dessa ord under översättningsrubrikerna, alltså inte som huvuduppslag – vilket på sätt och vis löser problemet med hur man skulle namnge huvuduppslagen.
En video tar upp mer plats än ett ord i SignWriting så kanske borde den inte ligga i översättningslistan utan snarare under sin egen rubrik, som lätt kan döljas om den inte behövs? --Vesihiisi (diskussion) 4 september 2013 kl. 18.35 (CEST)
Jag föreslår att man visar videon med ett enkelt knapptryck i översättningslistan. Det skulle alltså se ut såhär:
@Axel Pettersson: Jag kan PHP, men kan inte förstå hela botkoden: jag vet inte hur mediawikibot.class.php funkar och jag har ingen aning om hur databasen ser ut, men jag tycker det verkar som om ett par saker saknas: 1) hur avbryter man uppladdningen (utifall att nåt går fel)? 2) det borde nog finnas någon delay mellan uppladdningar - då kan man börja med 2 per minut och gå ner till 1 per sekund. //Skal 4 september 2013 kl. 19.21 (CEST)

Komparation[redigera]

Jag skulle föreslå att adjektivmallens Kompareras inte förbehålls participer. Det är kanske mindre vanligt att vissa adjektiv kompareras morfologiskt, men oavsett den begränsade förekomsten kan man inte säga att de inte kompareras. Dessutom bör det heta Kompareras inte morfologiskt, eftersom tillägget av exempelvis mer före participer även det är en typ av komparation. --77.105.196.29 8 november 2012 kl. 12.19 (CET)

Det finns redan en mall för det du beskriver med texten "Kompareras med mer och mest." - se {{sv-adj-peri}}. Du skrev också på diskussionssidan till förkastlig - kanske bör fortsätta diskussionen där. //Skal 8 november 2012 kl. 12.44 (CET)
Ah! Tack! Men ärendet förkastlig är ju avslutat. Det här måste ju vara aktuellt för många andra adjektiv. --77.105.196.29 8 november 2012 kl. 13.02 (CET)
De uppslag där det anges att ordet inte kan kompareras inkluderas på följande sidor: [11] [12] [13] [14] [15] [16] [17] [18] [19] [20]
Om du vill kan du gå igenom dem för att försäkra dig om att de verkligen inte går att komparera och korrigera vid behov (men tänk på att det nog helst ska finnas bevis på användning). //Skal 8 november 2012 kl. 18.19 (CET)
Vad smidigt! Ja, naturligtvis. Det var ju förekomsten av komparation som gjorde att jag tog upp detta. Att något exempelvis är ovanligt eller irriterar någon är inget argument för att det ska uteslutas från Wiktionary eller andra ordböcker och grammatikor, tycks somliga behöva bli påminda om (men inte du!). --77.105.196.184 9 november 2012 kl. 08.47 (CET)

Uppslag med referenser[redigera]

Det finns ett stort antal uppslag med en referens till ett uppslag i en annan tysk ordbok. Ni får gärna hjälpa till att fixa dem. :-) Se garanterat uppdaterad lista och lista med redigeringslänkar. //Skal 9 november 2012 kl. 14.22 (CET)

Fixat ~ Dodde (diskussion) 22 november 2012 kl. 18.12 (CET)

"d:r" och "d:o" och Wikidata[redigera]

Det kommer komma ett par nya projekt till Wikimediafamiljen: Wikidata och Wikivoyage. Wikidata har prefixet "d:", så vi kan inte ha uppslag som börjar med det. "d:r" har redan flyttats till d.r och "d:o" till d-o, men är det där vi vill ha de uppslagen? Jag tänker att vi har följande alternativ:

  1. ha uppslagen på liknande sidnamn, som nu (och i så fall ändra titeln)
  2. ta bort uppslagen helt, och bara beskriva dem på dr. resp. dito
  3. beskriva dem på Övriga tecken, eller kanske någon annan sida för sidor som av tekniska skäl inte kan ha sin riktiga plats

Vad tycker ni? Jag tror att jag föredrar första alternativet. //Skal 19 november 2012 kl. 17.55 (CET)

Jag tycker Övriga uppslagsord, där ett antal andra uppslagsord placerats av liknande anledning. Om det finns ett bättre sätt bör det omfatta uppslagen även på den sidan. ~ Dodde (diskussion) 22 november 2012 kl. 17.32 (CET)
Jag är med på att placera dom under Övriga uppslagsord. Notera att Övriga tecken länkas från huvudsidan medan Övriga uppslagsord inte gör det. //Skal 22 november 2012 kl. 20.48 (CET)
Jag har flyttat dom till Övriga uppslagsord //Skal 11 december 2012 kl. 18.20 (CET)

{{#babel}} ist.f. {{babel}}[redigera]

Sammanfattning: Systemet är implementerat och man kan använda både {{#babel}} och {{babel}}.

Hej!

Jag tänkte att vi skulle ersätta {{babel}} med programtillägget {{#babel}}. {{#babel}} funkar på nästan exakt samma sätt. Koden för att generera språken t.h. är en tabell kan t.ex. vara {{#babel:sv|en-5|fr-2|fi-1|eo-0}}. Den främsta fördelen är att vi inte behöver några av språkmallarna och får istället alltihop översatt till alla språk gratis.

Det finns däremot några inställningar som vi kan ta ställning till. Nuvarande kategorisering är: Kategori:Användare sv och Kategori:Användare sv-0/sv-1/sv-2/sv-3/sv-4.

  1. Lägga till -5 för att indikera professionell kunskapsnivå
  2. Ersätta N i sv-N med M, för modersmål
  3. Lägga till prefixet Wiktionary: till alla kategorier för att visa att de är interna, t.ex. "Kategori:Wiktionary:Användare sv"

Jag tycker att vi bör (1) lägga till -5, (2) behålla N och (3) lägga till prefixet Wiktionary:. Vad tycker ni? //Skal 20 november 2012 kl. 16.14 (CET)

Jag tycker att det låter toppen att inte behöva tillhandahålla egna mallar. Vi får bara se till att uppdatera beskrivningen på alla ställen där detta nämns. Jag tycker att det är viktigt att man ska kunna använda babel på samma sätt som man använder det på andra språkversioner av Wiktionary. Om N används på enwikt tycker jag att det är rimligt att ha det här också. Om -5 finns på enwikt, tycker jag att vi kan ha det här också. Jag tycker att det är rimligt att använda prefixet Wiktionary: som du föreslår. ~ Dodde (diskussion) 22 november 2012 kl. 17.38 (CET)
Enwikt har -N i kategorin, men visar det som bara språkkod (utan -N) på användarsidan (som vi). Enwikt har inte -5. Jag tror inte att det är några problem med att låta {{babel}} i sin tur använda {{#babel}} så att det funkar som vanligt. Det låter rimligt att homogenisera med enwikt, och jag köper därmed att inte ha -5. //Skal 22 november 2012 kl. 20.56 (CET)
Note the configuration is currently already too heterogenous on Wikimedia projects to achieve someday a perfect coherence. --Dereckson (diskussion) 27 november 2012 kl. 01.44 (CET)
Sure, but there is a point in trying to do the same as en-wikt here where reasonable. That way we don't contribute to the fragmentation. //Skal 27 november 2012 kl. 12.08 (CET)
I agree. ~ Dodde (diskussion) 27 november 2012 kl. 13.37 (CET)


Systemet är implementerat i och med bugzilla:42288. Vid något tillfälle avser jag att uppdatera {{babel}} att använda {{#babel}} och sedan radera alla tidigare kategorier. Tar bort exemplet ovan eftersom det kategoriserade bybrunnen som en användare. //Skal 22 december 2012 kl. 21.26 (CET)

Nytt välkomstmeddelande[redigera]

Se {{välkommen/ny}}.

Jag tycker inte om formatet på vårt nuvarande välkomstmeddelande och gjorde för ett tag sedan ett nytt. Jag har nu ändrat ytterligare lite grann, och tänkte höra med er vad ni tycker. Saknas nåt? Ska nåt till? När vi är nöjda med det kan vi göra en variant för anonyma IP-användare och för såna som lägger till reklam (men verkar vara i god tro) och för klottermallen. //Skal 15 december 2012 kl. 13.38 (CET)

Positivt här ~ Dodde (diskussion) 17 december 2012 kl. 20.01 (CET)

Etymologier och källor[redigera]

Sammanfattning: Använd {{etymologi}} och {{härledning}}. Källmall för SAOB bör skapas.

Hej! Jag börjar lära mej Wiktionary, och är intreserad av att fixa lite etymologier. Började med giraff, och hoppas att den är rätt gjord. Dock undrar jag vad jag ska göra när jag stöter på en etymologi som jag har svårt att tro på, och inte kan belägga. Se t.ex. gorilla, där jag sonika tog bort en del info som inte verkade vettig: [21], vilket kanske var dumt, eftersom jag egentligen inte vet. Det verkar inte finnas en källa behövs-mall à la Wikipedia. Vore inte det användbart här? -- Kiewbra (diskussion) 17 december 2012 kl. 15.02 (CET)

Vad roligt! Etymologi tycker jag är viktigt att källbelägga eftersom informationen ofta är svår att verifiera när det inte framgår varifrån den kommer. Särskilt viktigt kan det vara om informationen kan uppfattas vara spekulativ eller på annat sätt tveksam. Mallen {{etymologi}} kan användas (istället för ====Etymologi====-rubriken) i kombination med {{härledning}} (se lista) vilken hjälper till med enhetlig formatering och kategorisering. Vi har ett antal kvalitetsmallar som kan användas då man upptäcker uppslag som behöver uppmärksammas av olika anledningar. Det gör att dessa sidor kan sammanställas till en lista inkluderande formuleringar, som denna (det finns en länk "Listor") på sidan för senaste ändringar som länkar till den och några andra listor. Uppslag som innehåller tveksamma fakta kan exempelvis använda mallen {{fakta}} där man i motiveringen kan skriva vad det är man ifrågasätter. Det kanske kan diskuteras om en särskild "källa behövs"-mall skulle behövas, men jag tycker att {{fakta}} med lämplig motivering fyller behovet ganska väl. Man kan även kolla i historiken för att se vem som lagt till informationen, försöka bedöma trovärdigheten och eventuellt meddela den personen på dennes diskussionssida. Man kan även använda mallen {{?}} som är en betydligt diskretare mall som placeras precis intill tveksamheten med motivering som argument, vilket kan uteslutas om tveksamheten gäller en översättning. Om tveksamheten gäller någonting grammatiskt, till exempel en böjningsforms stavning eller förekomsten av en böjningsform, kan ett argument ges parametern fakta= direkt i mallsyntaxen för grammatikmallen. När det gäller informationen i gorilla håller jag med dig att den är väl spekulativt utformad. Vi är inte så många aktiva på Wiktionary, så tilläggandet av en kvalitetsmall skulle inte osannolikt ligga kvar i år efter år, så jag tycker nog att det är bra att vara djärv och ändra när det är befogat. Den användare som la till den etymologiska informationen var dock en seriös användare (nu längre inte aktiv) så informationen är säkerligen inte påhittat utan hämtades troligen ifrån någon källa som hade kunnat källbeläggas. Men spekulativa påståenden, om de är intressanta, bör naturligtvis ändå alltid källbeläggas för att ha ett värde att omnämnas. ~ Dodde (diskussion) 17 december 2012 kl. 19.57 (CET)
Hej Kiewbra (och för all del Dodde). Sistnämnda har väl egentligen skrivit det mesta i ärendet, men jag vill göra ett litet tillägg angående {{etymologi}} och {{härledning}}. Som Dodde skriver fungerar de utmärkt tillsammans, och är att föredra dramför lite äldre konstruktioner som exempelvis ====Etymologi====-rubriken. Dock så är dokumentationen som berör etymologi- och härledningsmallarna ännu ganska knapphändig och/eller svår att hitta, och det kan vara knepigt att använda mallarna om man bara utgår från den. Bättre då att i stället titta på ett exempel, och arbeta utifrån det. Givetvis finns flera, men jag kan rekommendera exempelvis uppslagsordet kofta. Där används etymologi- och härledningsmallarna nästlade i varandra som sig bör, och dessutom på ett kanske lite mer avancerat men ändå inte onödigt komplicerat vis än i de flesta andra fall. Dessvärre är etymologin kring uppslagsordet i fråga förvisso inte källbelagd med referenser där, men det får du gärna hjälpa till med om du kan... :) –Tommy Kronkvist (diskussion), 17 december 2012 kl. 21.21 (CET).
Ja, som Tommy skriver, finns mer att önska från dokumentationen. Kanske framför allt för den nya och mer avancerade {{härledning}}-mallen. Den bästa dokumentationen som finns för närvarande är den som kan återfinnas på toppen av mallens diskussionssida (Malldiskussion:härledning). Det finns önskemål om att dokumentationen ska förbättras och flyttas till Wiktionary:Mallar/härledning och ges en sammanfattning på Wiktionary:Mallar (där alla mallar som används egentligen ska finnas med). Lundgren8 är väl insatt i den praktiska användningen av mallen och jag har varit delaktig i skapandet av den, så det är bara att titta på exempel och fråga om det är något du undrar eller om du vill diskutera förbättringar.
{{etymologi}} och andra list- och brödtextmallar (tidigare redovisade med egna H4-rubriker) finns dock någorlunda väl beskrivna på Wiktionary:Stilguide#List-_och_br.C3.B6dtextmallar. Också här är det nog nog en hjälp att man tittar runt lite på riktiga exempel för att få grepp om formateringen. När det gäller angivandet av källor är användandet av ref-taggar och references det enda sättet, men diskussion om att skapa en uppsättning käll-mallar har startats av Skalman ett par stycken upp på den här sidan. Delta gärna i diskussionen där. :) ~ Dodde (diskussion) 18 december 2012 kl. 06.45 (CET)

En bra källa till etymologi är SAOB, där jag numera har klurat ut hur man länkar till ett sökord. Se en:Template:R:SAOB online. --LA2 (diskussion) 6 januari 2013 kl. 21.28 (CET)

Javisst, och vad bra, den mallen kan säkert vara till hjälp vid skapande av källmallarna som diskuteras längre upp. ~ Dodde (diskussion) 7 januari 2013 kl. 02.33 (CET)

Be a Wikimedia fundraising "User Experience" volunteer![redigera]

Thank you to everyone who volunteered last year on the Wikimedia fundraising 'User Experience' project. We have talked to many different people in different countries and their feedback has helped us immensely in restructuring our pages. If you haven't heard of it yet, the 'User Experience' project has the goal of understanding the donation experience in different countries (outside the USA) and enhancing the localization of our donation pages.

I am (still) searching for volunteers to spend some time on a Skype chat with me, reviewing their own country's donation pages. It will be done on a 'usability' format (I will ask you to read the text and go through the donation flow) and will be asking your feedback in the meanwhile.

The only pre-requisite is for the volunteer to actually live in the country and to have access to at least one donation method that we offer for that country (mainly credit/debit card, but also real time banking like IDEAL, E-wallets, etc...) so we can do a live test and see if the donation goes through. **All volunteers will be reimbursed of the donations that eventually succeed (and they will be very low amounts, like 1-2 dollars)**

By helping us you are actually helping thousands of people to support our mission of free knowledge across the world. If you are interested (or know of anyone who could be) please email ppena@wikimedia.org. All countries needed (excepting USA)!!

Thanks!

Pats Pena
Global Fundraising Operations Manager, Wikimedia Foundation

Sent using Global message delivery, 8 januari 2013 kl. 22.19 (CET)

Wikimedia sites to move to primary data center in Ashburn, Virginia. Read-only mode expected.[redigera]

(Apologies if this message isn't in your language.) Next week, the Wikimedia Foundation will transition its main technical operations to a new data center in Ashburn, Virginia, USA. This is intended to improve the technical performance and reliability of all Wikimedia sites, including this wiki. There will be some times when the site will be in read-only mode, and there may be full outages; the current target windows for the migration are January 22nd, 23rd and 24th, 2013, from 17:00 to 01:00 UTC (see other timezones on timeanddate.com). More information is available in the full announcement.

If you would like to stay informed of future technical upgrades, consider becoming a Tech ambassador and joining the ambassadors mailing list. You will be able to help your fellow Wikimedians have a voice in technical discussions and be notified of important decisions.

Thank you for your help and your understanding.

Guillaume Paumier, via the Global message delivery system (wrong page? You can fix it.). 19 januari 2013 kl. 16.43 (CET)

Bristfällig substantivmall[redigera]

Sammanfattning: Artikel fixad.

Hej! Jag fixade nu den felaktiga genusbeteckningen på gotlandsruss. Samtidigt gjordes jag uppmärksam på att den brukade mallen inte flaggar för tre s efter varandra (i genitiv). Hur gör man på Wiktionary för att lösa en sådan orimlighet? Mvh/P--Paracel63 (diskussion) 22 januari 2013 kl. 14.06 (CET)

Hej! Om ordets grundform slutar på -s så måste parametern genitivändelse= anges i böjningsmallen, annars blir det tre s :) Är du nyfiken på mallarnas funktioner och de olika parametrarna så kan du läsa mer om dessa här. Uppslagsordet gotlandsruss har jag nu korrigerat. --Vesihiisi (diskussion) 22 januari 2013 kl. 15.01 (CET)
Paracel: Du har helt rätt i att det är orimligt och att den borde varna på något sätt. För närvarande är det svårt att fixa automatiskt, men för några år sedan körde vi ett skript som hittade alla artiklar där genitivändelse= borde ha använts men inte gjorde det. Det vore bra om vi gjorde sådana kontroller regelbundet. //Skal 22 januari 2013 kl. 20.03 (CET)
Tack för hjälpen. Jag hamnade här eftersom jag i mitt jobb som korrekturläsare stötte på stavningen "russar". Den fanns ingenstans i någon ordbok utom just här på Wiktionary. Att Wiktionary dessutom inte angav någon källa till sin stavning, gjorde det lätt för mig att fatta beslut om rättning. Tack för länk till mallfakta, förresten. Däremot kommer jag nog även i fortsättningen att dyka upp här högst oregelbundet; jag är en utprägad wikipedian och anser (lite sturskt) att Wikipedia är bra till allt. :-)--Paracel63 (diskussion) 24 januari 2013 kl. 18.08 (CET)
Det finns enligt SAOB två skilda sätt att böja russ, det ena är neutrum (russ russet, russ, russen) och det andra är utrum/maskulinum(russen, russar, russarna). Uppslaget i SAOB är författat 1960. Jag personligen hade bara hört utrum användas, dvs EN russ. Men det kan ju vara ett dialektalt missförstånd det bygger på, vad vet jag. ╰ Svenji 8 februari 2013 kl. 19.27 (CET)

Presskontakt?[redigera]

Hej.

För er som inte är aktiva på Wikipedia, så fungerar jag där som presskontakt, vilket huvudsakligen innebär att jag svarar på frågor från media men också skickar ut ett pressmeddelande ibland, om det är någonting särskilt som är värt att uppmärksamma. Det händer förstås att jag får frågor även om de mindre Wikimediaprojekten, och att det hade funnits pressmeddelanden som hade varit värda att skicka ut även här, men jag har varit mycket försiktig med att besvara dem (i egenskap av presskontakt i alla fall) och definitivt inte skickat ut några pressmeddelanden för saker som inte har med Wikipedia att göra eftersom jag inte anser mig ha något som helst mandat att företräda er.

Likväl hade det kanske ibland varit bra om någon hade gjort det, och de flesta Wikimediaprojekt, åtminstone på svenska, är så små att det kan vara svårt att nå ut med separat pressinformation. Vill ni att jag skall fungera som presskontakt även för det här projektet, hålla ett extra öga på vad som händer här, besvara frågor om jag får dem och skicka ut pressmeddelanden om det finns skäl till det? /Julle (diskussion) 30 januari 2013 kl. 19.57 (CET)

Jag har aldrig tänkt på att det kan finnas ett behov av det. För min del får du gärna ta det ansvaret. Vad är det för typer av grejer som skulle vara relevanta för pressmeddelanden? Behöver du något från oss som är aktiva här? //Skal 30 januari 2013 kl. 21.03 (CET)
Nä, och det är inte så hemskt mycket för Wiktionary heller. Det är mest att det ibland kommer frågor om sidoprojekten också (senaste pressmeddelandet som skulle varit aktuellt hade väl varit när Wikivoyage startade, till exempel), och om jag skall besvara dem så vill jag helst att ni är okej med att jag gör det. :) Det som hade varit bra hade förstås kunnat vara en lista på personer som kunde tycka att det vore kul att prata med en journalist om hur det är att arbeta med projektet en sådan fråga skulle dyka upp, men ja vet inte hur sannolikt det är. Media brukar vara väldigt Wikipediacentrerade. /Julle (diskussion) 30 januari 2013 kl. 23.08 (CET)

Help turn ideas into grants in the new IdeaLab[redigera]

Wikimedia Foundation RGB logo with text.svg

I apologize if this message is not in your language. Please help translate it.

  • Do you have an idea for a project to improve this community or website?
  • Do you think you could complete your idea if only you had some funding?
  • Do you want to help other people turn their ideas into project plans or grant proposals?

Please join us in the IdeaLab, an incubator for project ideas and Individual Engagement Grant proposals.

The Wikimedia Foundation is seeking new ideas and proposals for Individual Engagement Grants. These grants fund individuals or small groups to complete projects that help improve this community. If interested, please submit a completed proposal by February 15, 2013. Please visit https://meta.wikimedia.org/wiki/Grants:IEG for more information.

Thanks! --Siko Bouterse, Head of Individual Engagement Grants, Wikimedia Foundation 30 januari 2013 kl. 21.53 (CET)

Distributed via Global message delivery. (Wrong page? Correct it here.)

Template Tiger[redigera]

Den hiskeliga Template Tiger har nu uppdateras till att inkludera svwiktionary. Det är alltså ett verktyg för att utvärdera användningen av mallar och deras parametrar. --LA2 (diskussion) 1 februari 2013 kl. 15.21 (CET)

Det här verktyget verkar riktigt användbart! Har du någon information om hur ofta den uppdateras? //Skal 1 februari 2013 kl. 17.48 (CET)
En del diskussion finns här. --LA2 (diskussion) 3 februari 2013 kl. 17.55 (CET)
Siffrorna, som var fel i första vändan, är nu uppdaterade för sv.wiktionary och verkar nu stämma, så vitt jag kan se. --LA2 (diskussion) 17 februari 2013 kl. 09.41 (CET)

Gammalstavningar[redigera]

Sammanfattning: Gammalstavningar kan inte läggas till automatiskt, men om någon känner sig manad kan man ta tag i det och uppdatera/skapa nya mallar.

Jag funderade på det här med substantivens ålderdomliga böjningar beroende på genus, t.ex. gossarne eller kungarne. Det borde kanske läggas till en möjlig parameter i gammalstavningsmallen för dessa former? Min kunskap brister lite i under vilken tid dessa försvann ur skriven svenska, om det var via reform eller bara förfall? Skulle verkligen uppskatta ifall någon ville ta sig tiden att utveckla detta. Användare Rasmus 28 har skapat några uppslag av dessa böjningar idag och att de hör hemma på wiktionary tycker jag är givet. Frågan är bara hur det skall skrivas. ╰ Svenji 8 februari 2013 kl. 19.44 (CET)

Eftersom de är böjningsformer, anser jag inte ens att gammalstavningsmallen ska användas på böjningsuppslag. Dels bör böjningsformsuppslag länka tills huvuduppslagen där de kan sättas i sitt grammatiska sammanhang, vilket väl inte är troligt, eftersom vi saknar böjningsmallar för de ålderdomliga böjningsformerna. Det har gjorts försök att skapa en gömbar del med ålderdomliga böjningsformer i exempelvis {{sv-verb-ar}} (titta i historiken) eller {{sv-verb-er-test3}}. Det var ett par år sen, så jag minns inte riktigt var diskussionerna fördes, men det fanns väl en del problem, så tillägget med de ålderdomliga böjningsformerna inaktiverades för 1½ år sen. Jag tycker väl inte att de skyndsamt bör raderas, bara för sakens skull, men det bör finnas med i åtanke. Böjningsformer skapas automatiskt annars, men med icke standardmässigt skapade böjningsformer (exempelvis genom en extra mall) så hamnar de utanför underhållet, och kan resultera i dubbla definitionsrader ifall vi i framtiden löser problemet med de ålderdomliga delarna av tabellerna. ~ Dodde (diskussion) 10 februari 2013 kl. 10.16 (CET)
Problemet var väl att dessa mallar användes anakronistiskt; i stil med att vi skulle skriva ”hårddiskarne”, så det är kanske jobbigt att avgöra vilka ord som ska ha en mall med ålderdomliga böjningsformer och vilka som inte ska ha det. --Lundgren8 (d · b) 17 februari 2013 kl. 12.48 (CET)

Översättning/teknik[redigera]

I noticed since some months a problem with the "automatically" translation. Always when I'm trying to enter a german translation of a swedish word I get the message "Redigerar sida: Kunde inte ansluta till servern". Does this occure to other as well? And is it caused by wiktionary or has it something do with my computer/network... It is not occuring in other wiktionaries (at least not in the english one). --134.176.205.74 22 februari 2013 kl. 13.34 (CET)

Hi, I get the same error message. It seems to be a problem with [[22]], perhaps that has occurred after some upgrade of the MediaWiki software. Unfortunately Bounce1337 who created the script seems to be inactive since some time back. I hope someone who is good with JavaScript can take a look at this. Thanks for reporting the problem. ~ Dodde (diskussion) 22 februari 2013 kl. 18.33 (CET)
Perhaps we could use the script that en-wikt uses? I'm sure it'll have to be adapted, though. For now I removed the script since it didn't work. //Skal 1 mars 2013 kl. 06.09 (CET)

Bot-skapning[redigera]

Sammanfattning: Uppslag kan skapas med bot om uppslagen får riktiga definitioner och om upphovsrätten inte är ett problem.

Ni känner säkert till Lsjbot, som skapar artiklar om djurarter i svenska Wikipedia baserat på data ur databaser. Skulle det vara realistiskt att göra något liknande för Wiktionary och de svenska orden, alltså att vi upprättar en databastabell (utanför Wiktionary) som kan styra en bot, som skapar de artiklar som inte redan finns? Går det att bygga upp en sådan databastabell med innehållet i SAOL? Om man väl hade det ramverket, skulle det kunna användas för att fylla på innehållet i svenska, engelska och danska Wiktionary. För att lägga till ytterligare ett målspråk, behöver man bara tillföra översättningarna till det språket (ordens definitioner), men det är ju ett mycket mindre arbete än att skriva alla artiklar för hand.

Jag bortser nu från upphovsrättsproblemen, av följande orsak: Jag har scannat SAOL fram till 1991 i Projekt Runeberg och Svenska Akademien har inte hört av sig med några protester. Tvärt om har en av deras forskare bett att få kopiera information från Projekt Runeberg. Så jag tror de är vänligt inställda. Men om vi kunde få tillgång till deras data i maskinläsbart format för den aktuella 13:e upplagan (2006), så bör det kanske göras med avtal, så att vi har ryggen fri.

Låt oss därför först fundera över den tekniska genomförbarheten och hur en sådan databas borde vara strukturerad, och sedan se om vi kan använda SAOL som en (kanske inte den enda) källan. Finns det redan något projekt som skapar hela Wiktionary-artiklar med bot, inte bara för böjningsformer? --LA2 (diskussion) 12 mars 2013 kl. 16.32 (CET)

Vi borde nog ha klart för oss vad som gäller angående upphovsrätt/katalogskydd och SAOL innan vi kopierar en hel utgåva. Lite jobbigt att behöva bot-radera uppslagen igen efter att folk eventuellt hunnit redigera och förbättra dem. Annars låter det som en bra idé förutsatt att vi bara kopierar de uppslagsorden som har en definition. /Jiiimooh » DISKUSSIONBIDRAG 14 mars 2013 kl. 07.31 (CET)
Nackdelen är väl att SAOL inte har några definitioner? Annars låter det som en bra idé. På engelska Wiktionary har man gjort något liknande med en gammal ordbok inklusive definitioner. --Lundgren8 (d · b) 14 mars 2013 kl. 17.53 (CET)
En hel del ord har definitioner faktiskt, men långt ifrån alla. De listar inte heller alltid alla betydelser av ett ord. Men för de ord som har en def i SAOL så går det i teorin att automatiskt skapa ett ganska bra Wiktionary-uppslag med korrekt stavning, böjningsmönster, ibland stavningsvarianter och en eller flera definitioner.
Om Svenska Akademien accepterade att man kopierade hela senaste utgåvan så är frågan varför man väljer att lägga ut den på internet i form av bilder istället för text. Se SAOL på nätet. En äldre utgåva hade kanske gått bra. Det hade faktiskt varit fördelaktigt att kopiera mer än en utgåva då vi gärna vill ta med även de ord som fallit ur bruk och blivit utmönstrade ur SAOL. Vi vill förstås helst att ålderdomliga ord blir korrekt taggade, men man kan säkert programmera boten så att den antar att utmönstrade ord är ålderdomliga. /Jiiimooh » DISKUSSIONBIDRAG 14 mars 2013 kl. 21.35 (CET)
Klart det är möjligt. Doddebot utgår exempelvis för närvarande från information från en SQLite-databas vid skapandet av böjningsuppslag. Det är enkelt att skapa uppslag på sidor som inte redan existerar. På sidor som redan existerar kan det vara en varierande utmaning. En grundförutsättning för att det ska gå smidigt är att strukturen är så enhetlig att den kan kännas igen av en bot. För det krävs en hel del manuellt redigerande. Hur genomtänkt allt än är, verkar det inte gå att komma ifrån att en hel del manuellt redigerande krävs vid sidan om bot-insatser, och det kanske är där vi har den mest kännbara bristen. Det har från och till skapats ett större antal uppslag från en strukturerad sammanställning, jämförbart med en databas, exempelvis många fågeluppslag. Ibland behöver strukturen diskuteras för en viss typ av uppslag. Ska importerade uppslag från annat verk ex.vis markeras med någon sorts mall? Hur ska inkluderandet av mallen inte hämma manuella förbättrande redigeringar av uppslagen? Som Lundgren8 nämner så är definitionen viktig. Det är runt ordets betydelser/definitioner som uppslagen byggs. ~ Dodde (diskussion) 21 mars 2013 kl. 21.35 (CET)
Lundgren8, har du någon länk till det engelska projektet? För böjningsuppslag har jag själv gjort bot-körningar på en.wiktionary. --LA2 (diskussion) 3 april 2013 kl. 22.50 (CEST)

Convert complex templates to Lua to make them faster and more powerful[redigera]

(Please consider translating this message for the benefit of your fellow Wikimedians)

Greetings. As you might have seen on the Wikimedia tech blog or the tech ambassadors list, a new functionality called "Lua" is being enabled on all Wikimedia sites today. Lua is a scripting language that enables you to write faster and more powerful MediaWiki templates.

If you have questions about how to convert existing templates to Lua (or how to create new ones), we'll be holding two support sessions on IRC next week: one on Wednesday (for Oceania, Asia & America) and one on Friday (for Europe, Africa & America); see m:IRC office hours for the details. If you can't make it, you can also get help at mw:Talk:Lua scripting.

If you'd like to learn about this kind of events earlier in advance, consider becoming a Tech ambassador by subscribing to the mailing list. You will also be able to help your fellow Wikimedians have a voice in technical discussions and be notified of important decisions.

Guillaume Paumier, via the Global message delivery system. 13 mars 2013 kl. 21.25 (CET) (wrong page? You can fix it.)

Översättning.[redigera]

Behöver en översättning från holländska till svenska till följande "Daarom noem ik je M'n Lieifste in een lied"

Svåra ord[redigera]

Sammanfattning: De ord som vi inte redan hade och som förekom i Svåra ord har importerats. Korrekturläsning sker på Wiktionary:Projekt/Svåra ord

Svåra ord är en nyligen inscannad bok i Projekt Runeberg. Som undertiteln antyder, tar den upp 12.000 ord och fraser som endera är lånord eller halvt bortglömda svenska termer, som kan anses svåra. Om jag kunde få lite hjälp med korrekturläsningen, så blir det lätt att dra ut en lista på de 12.000 uppslagsorden och göra till en att-göra-lista för Wiktionary. Till skillnad från tidigare inscannade ordböcker, är den här inte jättegammal, utan från 1980-talet. ADSL-modem står väl inte med, men en hel del andra någorlunda moderna termer. Jag har scannat den under antagandet att den inte omfattas av upphovsrätt, och det gör jag på eget ansvar. Men helt säkert är i alla fall att en utdragen lista av uppslagsorden bara kan omfattas av katalogskyddet. --LA2 (diskussion) 3 april 2013 kl. 22.47 (CEST)

(Om det nu är tillåtet) så skulle det vara jättebra att fylla på saknade uppslag med betydelseindikeringar från den boken, som i sin tur skulle öppna upp för grammatiktabeller, översättningar osv. Har tyvärr inte tid att hjälpa till korrekturläsningen (fixade dock en sida nu, inte lika snyggt som du hade gjort, såg jag sen :)). Jag uppmanar också att alla som kan och vill att hjälpa till med detta projekt. ~ Dodde (diskussion) 4 april 2013 kl. 08.46 (CEST)
Här följer alla uppslagsord från 4 hittills korrekturlästa sidor (2% av totalt 200). Vi täcker väl redan omkring hälften. Men om vi har med alla bibetydelser av orden, måste man kanske kontrollera manuellt. purgatorium, purgera, purism, purist, puritan, purken, purpur, purser, pussel, pussig, puts, putto, pygmé, pykniker, pyknisk, pyramidal, pyroman, pyrometer, pyroteknik, pyrrhusseger, pyssling, pyton, påbrå, påstridig, påver, päll, pär, pärk, pärlemor, pärlstav, pärs, pöbel, pörte, quand même, quantum satis, quatre mains, quisling, quo vadis, Domine?, R, RA, rabalder, rabatt, rabattera, rabbin, rabiat, rabies, rabulism, rabulist, racer-, rackare, racklig, rad, radar, radband, radera, radering, radial, radian, radiator, radie, radiell, radiera, radikal, radikalisera, radikalism, radio-, radioaktiv, radioaktivitet, radiobil, radiofyr, radiografi, radiogram, radiologi, radiometer, radioterapi, radium, radiär, raffinaderi, raffinemang, raffinera, raffinerad, ragata, ragg, raglan, ragnarök, ragoût, ragu, ragtime, raid, rajon, raket, rakitis, raljant, raljera, rallare, rally, ram, ramadan, ramaskri, ramm, ramp, rampfeber, ramponera, rampris, ranch, rancune, rang, rangera, rangerad, rangerbangård, ranglig, rank, ranka, rannsaka, ranson, ransonera, rapid, rappakalja, rappellera, rapport, rapportera, rapsodi, rapsodisk, raptus, rar, raritet, rasera, raseri, rashygien, rasism, raster, rata, ratificera, ratifikation, ration, rationalisera, rationalism, rationalistisk, rationell, rauk, ravaillac, ravin, ravioli, rayon, razzia, re-, rea, reagens, reagera, reaktion, reaktionsdrift, reaktionsfri, reaktionsmotor, reaktionär, reaktor, real, realencyklopedi, realgenus, realia, realisation, realisera, realism, realistisk, realiter, realitet, realkatalog, reallinje, reallön, realpolitik, realskola, reaplan, rebell, rebellisk, rebus, recensent, recensera, recension, recentior, recept, receptarie, reception, receptiv, receptivitet, recessiv, recett, recidiv, recipient, recipiera, reciprocitet, reciprok, recit, recitation, recitativ, recitatör, recitatris, recitera, redaktion, redaktionell, redaktör, redare, redbar, redd, rederi, redigera, redingot, redobogen, reducera, reduktion, redundans, reell, reengagera, refektorium, referat, referendum, referens, referensbibliotek, referensram, referent, referera, reflektera. --LA2 (diskussion) 4 april 2013 kl. 14.53 (CEST)
Jag har nu fyllt i hela bokstaven I (s. 86 - 94). Fiskjuice (diskussion) 6 april 2013 kl. 19.52 (CEST)
Jag uppdaterar listan på Användare:LA2/Svåra ord. --LA2 (diskussion) 6 april 2013 kl. 21.34 (CEST)
Tack för hjälpen! Hela ordboken är nu korrekturläst och alla 12.150 uppslagsord inlagda på sidan här. --LA2 (diskussion) 1 maj 2013 kl. 22.24 (CEST)
Då återstår frågan om hur detta på bästa sätt kan användas här på Wiktionary. Att bara ha en lång "att göra"-lista leder nog inte till något konkret i längden, så bäst vore att försöka göra en automatisk import. Vad jag förstått är att vad som omfattas av katalogskyddet är lite diffust, så det är inte helt säkert att boken är fri från upphovsrättsliga restriktioner. Skulle (en delmängd av) definitionerna kunna användas om man anger källan? Fiskjuice (diskussion) 3 maj 2013 kl. 08.19 (CEST)
Elegantast vore väl om man kunde omvandla ordbokens innehåll till en strukturerad fil (kanske ett kalkylark) som en bot kunde jämföra mot innehållet i Wiktionary. Nu har vi en lista med röda och blå länkar, men även om recipient är en blå länk, så vet vi inte om det finns ett svenskt uppslagsord där (det kan vara ett engelskt) eller om det har med alla betydelser som nämns i ordboken. Kanske något i den här stilen?
ord språk ordklass betydelse
recipient sv substantiv mottagare; vatten som tar emot avlopp; behållare för uppsamling av gaser m m
recipient sv substantiv den som tas in i ett ordenssällskap
En bot som går igenom en sådan tabell skulle då genast märka att recipient har rubrik för ==Engelska==, men inte för ==Svenska==. --LA2 (diskussion) 4 maj 2013 kl. 23.57 (CEST)
Jag har haft tid att se lite mer på detta nu. Jag skrev ett litet script som försöker tolka definitionerna i boken och skapa ett wikiformaterat uppslag utifrån den tillgängliga informationen. Jag använder Folkets synonymlexikon Synlex för att hämta ut synonymer i de fall då de finns och ordlistan från LibreOffice för att gissa ordklass (även om det blir fel många gånger). Här är bokstaven A tills vidare. Fiskjuice (diskussion) 7 juli 2013 kl. 11.48 (CEST)
Jättebra. Även jag gjorde ett halvhjärtat försök för ett bra tag sedan på Wiktionary:Projekt/Folkets_uppslagsbok. Som båda exemplen tydligt visar krävs en hel del manuellt redigeringsarbete för att få in rätt information i korrekt format här i Wiktionary. Jag tänker att det kan underlätta att utgå ifrån en mall med olika variabler som hämtar sina värden från en textkälla med någon lämplig avgränsare, så kan skriptet sköta formateringen sedan med utgångspunkt från data efter det att datan manuellt verifierats innehållsmässigt (kolla stavning, ordklass, rensa ut ej rena ordboksord, kontrollera och korrigera formatet på definitionen och eventuella taggar osv). Förutom detta framgår också att en stor andel av dessa stavningar redan har sidor med uppslag, och därför behöver rensas bort eller i vart fall hanteras annorlunda vid infogandet. ~ Dodde (diskussion) 7 juli 2013 kl. 17.51 (CEST)
Ja, det är nog lättast att korrläsa och sortera bort skräp om datan finns i ett mer lättläsligt format. Jag har förbättrat den automatiska igenkänningen av mall och ordklass utifrån dokumentationen av mallarna som finns här. Den är inte helt perfekt men det är nog svårt att få till det bättre. Har också lagt in allt i Wiktionary:Projekt-namnrymden så att den som känner sig manad kan hjälpa till. Fiskjuice (diskussion) 10 juli 2013 kl. 15.48 (CEST)
Ser grymt ut! Hur markerar man att en sida är korrekturläst och redo att skapas som uppslag i Wiktionary? Vi behöver även en mall som markerar definitionens ursprung och uppmanar att mallen tas bort om definitionen ändras. ~ Dodde (diskussion) 10 juli 2013 kl. 16.00 (CEST)
Jag tänkte att man kunde använda kommentarfältet i tabellen på Wiktionary:Projekt/Svåra ord. Just det, mallen bör säga att artikeln är skapad av en bot och kan innehålla fel. Fiskjuice (diskussion) 10 juli 2013 kl. 16.09 (CEST)
Toppen! ~ Dodde (diskussion) 11 juli 2013 kl. 09.37 (CEST)

Proposal of a pronunciation recording tool[redigera]

Hello, Rahul21, a developer, offers to develop a pronunciation recording tool for Wiktionary, helped by Michael Dale as part of GSoC. The tool would allow to record and add audio pronunciations to Wiktionary entries while browsing them (see background discussion on Wiktionary-l). Please read and comment the proposal! Regards, Nemo 10 april 2013 kl. 00.43 (CEST)


Request for comment on inactive administrators[redigera]

(Please consider translating this message for the benefit of your fellow Wikimedians. Please also consider translating the proposal.)

Read this message in English / Lleer esti mensaxe n'asturianu / বাংলায় এই বার্তাটি পড়ুন / Llegiu aquest missatge en català / Læs denne besked på dansk / Lies diese Nachricht auf Deutsch / Leś cal mesag' chè in Emiliàn / Leer este mensaje en español / Lue tämä viesti suomeksi / Lire ce message en français / Ler esta mensaxe en galego / हिन्दी / Pročitajte ovu poruku na hrvatskom / Baca pesan ini dalam Bahasa Indonesia / Leggi questo messaggio in italiano / ಈ ಸಂದೇಶವನ್ನು ಕನ್ನಡದಲ್ಲಿ ಓದಿ / Aqra dan il-messaġġ bil-Malti / norsk (bokmål) / Lees dit bericht in het Nederlands / Przeczytaj tę wiadomość po polsku / Citiți acest mesaj în română / Прочитать это сообщение на русском / Farriintaan ku aqri Af-Soomaali / Pročitaj ovu poruku na srpskom (Прочитај ову поруку на српском) / อ่านข้อความนี้ในภาษาไทย / Прочитати це повідомлення українською мовою / Đọc thông báo bằng tiếng Việt / 使用中文阅读本信息。

Hello!

There is a new request for comment on Meta-Wiki concerning the removal of administrative rights from long-term inactive Wikimedians. Generally, this proposal from stewards would apply to wikis without an administrators' review process.

We are also compiling a list of projects with procedures for removing inactive administrators on the talk page of the request for comment. Feel free to add your project(s) to the list if you have a policy on administrator inactivity.

All input is appreciated. The discussion may close as soon as 21 May 2013 (2013-05-21), but this will be extended if needed.

Thanks, Billinghurst (thanks to all the translators!) 24 april 2013 kl. 07.22 (CEST)

Distributed via Global message delivery (Wrong page? You can fix it.)

Användargränssnitt för inscannade ordböcker[redigera]

Projekt Runeberg har scannat ett rätt stort antal översättningsordböcker, t.ex. svensk-engelska och svensk-tyska. Ni vet ju hur webbsidorna i Projekt Runeberg ser ut, t.ex. http://runeberg.org/sven1904/0030.html
Kruxet är nu att om man vill slå upp ansjovis, så vill man göra det i alla svensk-engelska ordböcker, sida vid sida, kanske även svensk-tyska och svensk-franska och helsvenska ordböcker. Hur bygger man ett fungerande användargränssnitt för det? En metod är förstås att gå igenom alla inscannade ordböcker, och uppdatera Wiktionary med allt som står där. Men det tar ju tid, förmodligen många manår. Finns det något snabbare sätt? --LA2 (diskussion) 25 april 2013 kl. 15.05 (CEST)

[en] Change to wiki account system and account renaming[redigera]

Some accounts will soon be renamed due to a technical change that the developer team at Wikimedia are making. More details on Meta.

(Distributed via global message delivery 30 april 2013 kl. 06.11 (CEST). Wrong page? Correct it here.)

[en] Change to section edit links[redigera]

The default position of the "edit" link in page section headers is going to change soon. The "edit" link will be positioned adjacent to the page header text rather than floating opposite it.

Section edit links will be to the immediate right of section titles, instead of on the far right. If you're an editor of one of the wikis which already implemented this change, nothing will substantially change for you; however, scripts and gadgets depending on the previous implementation of section edit links will have to be adjusted to continue working; however, nothing else should break even if they are not updated in time.

Detailed information and a timeline is available on meta.

Ideas to do this all the way to 2009 at least. It is often difficult to track which of several potential section edit links on the far right is associated with the correct section, and many readers and anonymous or new editors may even be failing to notice section edit links at all, since they read section titles, which are far away from the links.

(Distributed via global message delivery 30 april 2013 kl. 21.00 (CEST). Wrong page? Correct it here.)

Finns följande redan besvarat annorstädes?[redigera]

Sammanfattning: Språk från alla tidsperioder får finnas med, men moderna former får mer utrymme. Sidorna i hjälpnamnrymden i behov av uppdatering.

Den här nya globala inloggningen gör definitivt att jag lättare halkar in i nya projekt... . Jag har letat runt litet på stilsidor o. d., men eftersom jag inte har redigerat här förut, hittar jag inte heller så lätt platser där redan sådant jag undrar över har avhandlats. Därför får gärna någon besvara nedanstående med enbart länkar till vettiga platser att leta.

  • Vilket svenska språk är det som svwikt är tänkt att täcka upp? Jag har förstått att det i någon mening är "modern" svenska, men hur avgränsas den? (En ungefärlig sådan gräns är av avgörande betydelse för vilka former som skall tas upp. SAOB sätter exempelvis gränsen vid "nysvenskan", som litet godtyckligt anses börja med Gustav Vasas bibel. Att detta inte är tidsgränsen här verkar klart; men accepteras vanliga former i litteratur från 1930-talet? 1950-talet? 1990-talet? 2000-talet? Eller accepteras bara former man hittar i "nyanvändning" på nätet?)
  • Finns det något stöd för att ange avledningarna till ett (grund)ord, t. ex. verbalsubstantivet radiering under radiera?
  • Undviker man former som i dag mest används av vissa äldre och/eller akademiker och/eller specialister, om de känns "gammaldags"? (Exempel: Konjunktiver av starka verb; "medelst"; "irreducibilitetskriterium".)
  • Anses Hjälpnamnrymden böra finnas? Har det förekommit någon slags diskussion om att helt ersätta detta med appendixnamnrymden? (I dokumentet Hjälp:Namnrymder [Sic!] hittar jag bland annat påståendet "(12) Hjälpnamnrymden Hjälp: Används inte på svenska Wiktionary", men det är alltså inte riktigt sant. Det ser ut som att dokumentet när detta skrevs hade dubbelprefixet Wiktionary:Hjälp:, men att det sedan flyttades "till Hjälpnamnrymden" (i två steg: [23] och [24]), dock med bibehållande av påståendet om att denna namnrymd inte existerar. Ungefär detsamma tycks gälla Hjälp:Hur man redigerar en sida. Å andra sidan har vissa grammatiksidor flyttats från "Hjälp:" till "Appendix:", ser det ut som. Både "Hjälp" och "Appendix" finns som namnrymder i den avancerade sökfunktionens alternativ; suffixet "Hjälp:" gör att sidan etiketteras "Hjälpsida".)

Med vänlig hälsning, Jörgen B (diskussion) 30 maj 2013 kl. 03.13 (CEST)

Wiktionary är inte ett så stort projekt, och informationen är inte alltid så uppdaterad och omfattande som exempelvis på Wikipedia. så fråga på om det är något du undrar :)
1. Stilguiden är en bra utgångspunkt att leda: Wiktionary:Stilguide. Längst upp i den länkas bland annat till Wiktionary:Stilguide/Vilka_ord_skall_tas_med som behandlar vad som ska tas med och inte. Där står bland annat Regionala och historiska stavningsvarianter är inte felstavningar, men bör markeras med stiltaggar i tillämpliga fall. Äldre stavningarna bör väl ha varit etablerade i någon mån och för det kanske källhänvisningar kan vara bra att inkludera.
2. Ja, avledningar "åt båda hållen", dvs. avledningar till uppslagsordet och ord som uppslagsordet är avledning till listas med hjälp av mallen {{besläktade ord}}. Användningen beskrivs i stilguiden: Wiktionary:Stilguide#List- och brödtextmallar. Ord som är besläktade kan finnas nära och på mycket långt avstånd. Med namnet på denna mall menar vi på Wiktionary de ord som delar rot och som ändrat ordklass eller betydelse genom tilläggande, borttagande eller byte av prefix eller suffix. Om ordklassavsnittet innehåller fler än en definition, brukar denna mall placeras under {{avgränsare}}, utan inledande #-tecken.
3. Försök att skriva så korrekt och lättbegripligt som möjligt. Medelst bör förstås finnas med som ett uppslagsord, men inte i en beskrivningen av ett annat uppslagsord. wp:POMMF och undvikande av förkortningar osv. som gäller på Wikipedia, fungerar här också.
4. Ja. Hjälp-namnrymden fanns inte från början, utan lades till senare. Texter som påstår annat är alltså inte uppdaterade sedan detta skedde. Diskussionen fördes för några år sedan här på Bybrunnen, före införandet av den nya namnrymden. Appendix-namnrymden är till för tillägg till ordboken som sådan, tabeller, listor osv. Hjälp-namnrymden är till för hjälpdokument för deltagande, så de är tydligt åtskilda. Men det är sant att Wiktionary- och Hjälp-namnrymden går lite ihop, vilket också framgår av listan på Wiktionary:Hjälp. Det finns uppenbarligen förbättringsområden i meta-namnrymderna. :) ~ Dodde (diskussion) 30 maj 2013 kl. 11.01 (CEST)
Jag tackar för svaren (och känner mig fri att ändra litet på texten, om jag träffar på påståenden om att namnhjälprymden inte används)! De enda återstående frågor jag har just nu är om detta med tidsgräns, samt om i dag ovanligare former (som imperfekt konjunktiv) eller t. o. m. formellt avskaffade former (som diverse verbpluralformer). Skall paradigmlådorna bara uppta "moderna former i allmänt bruk", och ungefär var sätts då gränsen? Jörgen B (diskussion) 31 maj 2013 kl. 00.18 (CEST)
Svårt att ge ett generellt svar på. För svenska ägde den senaste stavningsreformen rum 1906, men andra årtal och annan omfattning kan ju gälla andra språk. Gammalstavningar har också sin plats i ordboken, men utgångspunkten är att uppslagen ska använda sig till de som använder språket idag. w:POMMF liksom Wiktionary:s mål "alla ord på alla språk" är naturligtvis grunden. Själva böjningstabellerna är i första han utformade för att ta med moderna böjningsformer som följer det gängse mönstret. Om former avviker från mönstret, om det så är ålderdomliga stavningar, avvikande stilnivåer (att det endast används i vissa sammanhang, brukar undvikas av någon anledning, osv), så är det bra om det markeras på lämligt sätt. I grunden vill vi ha med så mycket information som möjligt, men det är viktigt att det avvägs mot korrektheten, relevansen och tydligheten (och även enkelhet i användning). Det kan se olika ut och göras lite olika avvägningar från fall till fall. Diskussion har förts om att inkludera en ålderdomlig (och dold) del i böjningstabellerna för svenska verb, och koden gjordes till och med aktiv en begränsad period [25], men togs sedan bort tills vidare för att risken för okorrekthet var för stor. ~ Dodde (diskussion) 31 maj 2013 kl. 09.18 (CEST)


Trademark discussion[redigera]

Hi, apologies for posting this in English, but I wanted to alert your community to a discussion on Meta about potential changes to the Wikimedia Trademark Policy. Please translate this statement if you can. We hope that you will all participate in the discussion; we also welcome translations of the legal team’s statement into as many languages as possible and encourage you to voice your thoughts there. Please see the Trademark practices discussion (on Meta-Wiki) for more information. Thank you! --Mdennis (WMF) (talk)

X!'s Edit Counter[redigera]

Universal Language Selector will be enabled on 2013-07-09[redigera]

Stavning av ord i gamla SAOL-upplagor[redigera]

Sökning på http://spraakdata.gu.se/saolhist/saolhist_start.phtml \Mike 6 juli 2013 kl. 12.12 (CEST)

Hyllning till ett synonymlexikon[redigera]

I en SvD-krönika "Synonymer friska som ett morgondopp" skriver litteraturvetaren Carina Burman en hyllning till synonymordboken Ord för ord (1960; 2. uppl. 1977; 4. uppl. 1992; många nytryckningar). Hon beklagar att ordbehandlarens synonymfunktion är "en halvmesyr, som är för enkel, för sparsam, för konstlös, för konventionell – kanske till och med för primitiv." --LA2 (diskussion) 20 juli 2013 kl. 23.38 (CEST)

Pywikipedia is migrating to git[redigera]

Hello, Sorry for English but It's very important for bot operators so I hope someone translates this. Pywikipedia is migrating to Git so after July 26, SVN checkouts won't be updated If you're using Pywikipedia you have to switch to git, otherwise you will use out-dated framework and your bot might not work properly. There is a manual for doing that and a blog post explaining about this change in non-technical language. If you have question feel free to ask in mw:Manual talk:Pywikipediabot/Gerrit, mailing list, or in the IRC channel. Best Amir (via Global message delivery). 23 juli 2013 kl. 15.49 (CEST)

Finns "Begäran om åtgärder" eller liknande?[redigera]

Finns någon sida motsvarande Wikipedia:Begäran om åtgärder här på Wiktionary? –Tommy Kronkvist (diskussion), 2 augusti 2013 kl. 01.36 (CEST).

Nej, det finns inte. Vi har inte behövt något strukturerat för det eftersom vi inte har så många aktiva (och som tur är). Dom enklaste sätten att få något gjort är att antingen skriva på någon aktiv admins diskussionssida eller bara ta upp det här i bybrunnen. Ofta skulle det nog funka att ta upp det på vilken diskussionssida som helst, eftersom någon (förhoppningsvis) tittar på senaste ändringarna. //Skal 2 augusti 2013 kl. 07.25 (CEST)
Tack för svar. –Tommy Kronkvist (diskussion), 2 augusti 2013 kl. 14.48 (CEST).

HTTPS for users with an account[redigera]

Greetings. Starting on August 21 (tomorrow), all users with an account will be using HTTPS to access Wikimedia sites. HTTPS brings better security and improves your privacy. More information is available at m:HTTPS.

If HTTPS causes problems for you, tell us on bugzilla, on IRC (in the #wikimedia-operations channel) or on meta. If you can't use the other methods, you can also send an e-mail to https@wikimedia.org.

Greg Grossmeier (via the Global message delivery system). 20 augusti 2013 kl. 21.44 (CEST) (wrong page? You can fix it.)

Hm, inga kommentarer här… Som framgår av meta-wikin (m:HTTPS), sköt de på införandet en vecka, till den 28 augusti. Att det införts meddelades den 28 augusti kl. 22:11 (UTC): [Wikitech-l] HTTPS enabled for all logged-in users.
Detta är ett välkommet steg i riktning mot att alltid använda HTTPS för Wikimedia-projekten. Användare som loggar in får automatiskt bättre säkerhet och integritet, både vid och efter inloggning.
Framtidsplanerna presenteras här: The future of HTTPS on Wikimedia projects. I väntan på att HTTPS skall aktiveras som standard för alla användare (även ej inloggade), rekommenderar Wikimedia Foundation användning av tillägget HTTPS Everywhere, en rekommendation jag gärna upprepar här.
En annan förbättring infördes för ca en månad sedan, då TLS 1.1 och 1.2 aktiverades: [Wikitech-l] no TLS 1.1 and 1.2 support. /JW (diskussion) 1 september 2013 kl. 22.22 (CEST)
Jag instämmer - det är ett välkommet steg, om än lite sent. //Skal 1 september 2013 kl. 22.40 (CEST)
Sent kan man alltid tycka, men Wikimedia håller jämna steg med internetjätten Facebook. Båda har erbjudit HTTPS som alternativ sedan 2011, och båda har nyligen aktiverat HTTPS som standard (Facebook: Secure browsing by default). En annan internetjätte, Google, var dock tidigare ute med HTTPS, och HTTPS som standard. Vad jag kan tycka kom sent, är inloggning via HTTPS, som skulle ha aktiverats som standard i slutet av 2011 (eller tidigare, via sedan 2005 tillgängliga https://secure.wikimedia.org/). Google och Facebook har dock betydligt fler inloggade användare än Wikimedia-projekten, och är därmed mer utsatta. Ett problem för Wikimedia är att Kina och Iran blockerar anslutning till Wikimedia-sidorna via HTTPS (m:HTTPS#Excluded Countries), och Wikimedia vill förstås inte hindra folk i dessa länder från att komma åt och logga in på Wikimedia-sidorna. Se även mw:Requests for comment/Login security och diskussion i [Wikitech-l] MediaWiki's Login Security. Särskilt känslig är frågan om säker inloggning för administratörer (motsv.). /JW (diskussion) 2 september 2013 kl. 08.24 (CEST)
Förvisso, men Facebook har haft det som alternativ ganska länge att kräva HTTPS när man är inloggad (även om det inte är standard), och medan Gmail har varit HTTPS länge så kommer nog Google aldrig har HTTPS som standard för sök mm. Överlag tycker jag att det borde ha kommit tidigare till de flesta webbplatser. //Skal 2 september 2013 kl. 11.12 (CEST)
För Google sök används alltid HTTPS för användare som är inloggade på någon Google-tjänst. Därtill använder Chrome, Firefox och Safari Google sök via HTTPS: Google Search in Chrome gets more secure. Men Google var ett sidospår, och som en positiv avrundning: bättre sent än aldrig, och jag uppskattar det arbete för bättre säkerhet och integritet som utförs inom och utom WMF. /JW (diskussion) 3 september 2013 kl. 10.38 (CEST)

Fornnordiska[redigera]

Hej, jag har flera gånger sett språknamnet fornnordiska användas i etymologier. I två fall (he och örn) har jag ändrat till fornsvenska och fornisländska, och angivit språkens respektive ordformer. Varför? Därför att det inte finns något enhetligt ”fornnordiskt” språk. I fallet örn är den fornsvenska formen ørn, medan den fornisländska är ǫrn. I engelskspråkig litteratur används ofta Old Norse för fornvästnordiska, d.v.s. fornnorska och fornisländska. Fornvästnordiska är inte fel att använda, men i praktiken dominerar det fornisländska materialet stort. Fornöstnordiska, d.v.s. fornsvenska, forndanska och forngutniska, är sällan lämpligt att använda, då det var rätt stora skillnader mellan de tre fornspråken. Så, om ingen stoppar mig, fortsätter jag att ”rätta” fornnordiska, och jag föreslår att andra som skriver etymologier också håller isär de nordiska fornspråken. /JW (diskussion) 2 september 2013 kl. 13.21 (CEST)

Mycket uppskattat med all kvalitetsförbättring vad gäller etymologierna! Olika källor kanske säger lite olika saker, så etymologiska påståenden är ofta av sådan art som väldigt gärna får anges med källor. ~ Dodde (diskussion) 2 september 2013 kl. 14.33 (CEST)
Jo, källor skadar förstås inte. För belagda ordformer ser jag dock inget stort behov av att ange källa, antingen det handlar om forn- eller nutida ordformer. För konstruerade former är det förstås viktigare, dess mer ju längre tillbaka i tiden man går. Går man tillbaka till urindoeuropeiska rekonstruktioner som *h₃er- (örn), *éǵh₂(om) (jag) är det direkt nödvändigt. Förutom att dessa former är rätt spekulativa, undrar jag om de ger så mycket, ens om läsaren har satt sig in i w:laryngalteorin. Jag kommer inte att bidra med några ”laryngalformer”, och sannolikt överhuvud inga försök till urindoeuropeiska former. Urgermanska är väl så långt man kan gå utan att bli allt för spekulativt teoretisk. Sedan kan man förstås komplettera med motsvarigheter från andra indoeuropeiska språk, som latin, grekiska, sanskrit, litauiska. Det finns dock ord som är mer omstridda, t.ex. kona, och då kan alternativa härledningar/utvecklingar behöva anges (med källa). Mina primära källor är de klassiska:
  • E. Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (första utgåvan finns här: http://runeberg.org/svetym/, men jag har den tredje)
  • E. Wessén, Våra ord, Svensk språkhistoria, Isländsk grammatik
  • SAOB på nätet
  • Fornsvensk lexikalisk databas
  • L. Peterson, Svenskt runordsregister
  • A. Noreen, Altnordische Grammatik I, Altisländische und Altnorwegische Grammatik (fjärde upplagan)
  • W. Braune, Gotische Grammatik (sjuttonde upplagan)
  • Mál og menning, Íslensk orðabók (1994; inte etymologisk, men användbar för nutida ordformer)
/JW (diskussion) 3 september 2013 kl. 10.19 (CEST)

[redigera]

Notifications[redigera]

Notifications inform you of new activity that affects you -- and let you take quick action.

(This message is in English, please translate as needed)

Greetings!

Notifications will inform users about new activity that affects them on this wiki in a unified way: for example, this new tool will let you know when you have new talk page messages, edit reverts, mentions or links -- and is designed to augment (rather than replace) the watchlist. The Wikimedia Foundation's editor engagement team developed this tool (code-named 'Echo') earlier this year, to help users contribute more productively to MediaWiki projects.

We're now getting ready to bring Notifications to almost all other Wikimedia sites, and are aiming for a 22 October deployment, as outlined in this release plan. It is important that notifications is translated for all of the languages we serve.

There are three major points of translation needed to be either done or checked:

Please let us know if you have any questions, suggestions or comments about this new tool. For more information, visit this project hub and this help page. Keegan (WMF) (talk) 4 oktober 2013 kl. 21.16 (CEST)

(via the Global message delivery system) (wrong page? You can fix it.)
Det här gör det mkt lättare att följa diskussioner på olika diskussionssidor. En bra uppdatering! //Skal 5 oktober 2013 kl. 08.00 (CEST)

Speak up about the trademark registration of the Community logo.[redigera]

Typsnitt på svenska Wiktionary[redigera]

Har alltid undrat varför svenska Wiktionary använder som typsnitt Arial Unicode MS, medan alla andra språk såväl som de svenska systerprojekten tycks använda "sans-serif", alltså det av webbläsaren satta typsnittet, vanligen Arial eller Helvetica. Finns det någon anledning? Vore det riktigare vad gäller följdriktighet att använda sans-serif här också? --Jocap (diskussion) 27 oktober 2013 kl. 01.44 (CEST)

Jag vet inte vem som tänkte att det var en bra idé för länge sedan, men jag tror att det helt enkelt inte är någon som tänkt på saken på länge. Jag återställer det. //Skal 27 oktober 2013 kl. 10.50 (CET)