Wiktionary:Bybrunnen/Arkiv23

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Reflexiva partikelverb[redigera]

Jag föreslår en hård omredigering (#OMDIRIGERING [[partikelverb utan reflexivt pronomen]]) till ordet -pronominet, även om det råkar befinna sig mitt i ordet såsom i ta sig an som jag anser bör flyttas till ta an men med en omredigering så att de som inte förstår var de söker fel kommer eätt ändå.25 februari 2017 kl. 18.26 (CET)Jonteemil (diskussion)

Har vi en sådan regel att ALLA reflexiva verb ska befinna sig under ett uppslagsord utan pronomenet "sig", även om den icke reflexiva formen INTE EXISTERAR i språket (inte används)? T.ex.: "förivra", "dela med", "ta samman", "dra öronen åt", "lägga vinn" i stället för: "förivra sig", "dela med sig", "ta sig samman", "dra öronen åt sig", "lägga sig vinn"? Sådana fiktiva former låter konstigt (bär ingen betydelse) och kan vara missvisande för ordbokens användare. Eftersom det är hela ordgruppen som tillsammans med det reflexiva pronomenet (trots att det böjs) bildar en betydelsebärande enhet.
--Meander (diskussion) 3 mars 2017 kl. 04.01 (CET)
Nej jag tror inga regler kring detta har stiftats men eftersom alla reflexiva verb med bara ett verb, bege, förälska o.s.v. inte har med sig så tycker jag att partikelverben också bör ha det så.Jonteemil (diskussion) 3 mars 2017 kl. 12.42 (CET)
I exemplet tycker jag att uppslaget bör ligga under ta sig an då *"ta an" är en form som inte finns utan det reflexiva pronomenet. Om formen utan "sig" finns så tycker jag det är rimligt att informationen kan få finnas där (lära beskriver lära sig) då den reflexiva formen antagligen ligger väldigt nära i betydelse. –dMoberg 7 mars 2017 kl. 19.23 (CET)
Jag föreslår att alla partikelverb inkl reflexiva verb får egna uppslag - på liknande sätt som i SAOL och Svensk ordbok. Det skulle göra WT tydligare och enklare att använda. Nuvarande upplägg med ett ensamt verb som artikelrubrik, men kopplat till pronomenet sig i en av definitionerna (med sitt mall-innehåll) skapar en viss osäkerhet. --Nyström (diskussion) 11 maj 2017 kl. 19.14 (CEST)
"slå" och "slå sig" bör finnas på slå. "slå sig an" bör finnas på slå sig an. Partikelverb har egna uppslag (betoning på partikeln, t.ex. "stiga upp"), men när det rör sig om en preposition så ingår den inte i sidnamnet, dvs precis som för "slå sig" där sig inte heller är betonat. "dra öronen åt sig" är inget partikelverb, men väl ett specialfall som kanske ska ha ett uppslag just så, dra öronen åt sig. Se även Wiktionary:Bybrunnen#Uppdatera_.7B.7Btagg.7D.7D och Wiktionary:Bybrunnen#Reflexiva_partikelverb_igen. ~ Dodde (diskussion) 11 maj 2017 kl. 21.10 (CEST)
Jag använde kanske begreppet partikelverb i en felaktig betydelse. Men det jag försöker säga är att WT bör om möjligt göras mer lättöverskådlig, mer lättanvänd, mer lätthanterlig. Ungefär som i SAOL, Svensk ordbok och Svenskt språkbruk, där även bl a reflexiva verbformer tydligt anges som i praktiken egna uppslag. Söker man t ex ”skära sig” eller ”avsäga sig” på WT så får man idag ingen sid-träff! --Nyström (diskussion) 12 maj 2017 kl. 18.29 (CEST)
Tror att alla är överens om att det är dumt, men istället för en hård #OMDIRIGERING, föreslår jag att en mjuk omidirering används i form av {{inget uppslag}}. Detta finns det redan stöd för, så det är bara att lägga till på alla sidor som t ex raka sig som man kan komma på {{mall|inget uppslag|raka}}. ~ Dodde (diskussion) 13 maj 2017 kl. 02.56 (CEST)
Jag efterlyser vare sig mjuka eller hårda omdirigeringar utan helt enkelt egna uppslag. Idag har vi t ex slå in som ett eget uppslag, men inte slå sig. De som använder och söker i WT antar jag främst är intresserade av att hitta vad de söker och mindre intresserade av om betoningen ligger på partikeln/pronomenet eller inte. Se t ex Svensk ordbok där ”slå sig” finns med i raden av uppslag med ”slå” som första-ord. --Nyström (diskussion) 13 maj 2017 kl. 15.42 (CEST)
OK, då förstår jag. Jag anser att ett genomförande av en sådan förändring vore ett misstag. ~ Dodde (diskussion) 13 maj 2017 kl. 17.20 (CEST)
På vilket sätt menar du att det vore ett misstag? --Nyström (diskussion) 14 maj 2017 kl. 16.11 (CEST)
Den struktur vi har nu och som verkar ha ett brett stöd (dock skulle den kunna tydliggöras bättre i stilguiden) är en struktur som fungerar väl i praktiken och utan några synbara nackdelar och som i allmänhet används på uppslagen idag. Många verb och dess reflexiva motsvarigheter är väldigt lika i betydelse, ibland skiljer det endast genom att man får konstatera att konstruktionen för den icke-reflexiva varianten är just icke-reflexiv, och den reflexiva är just reflexiv, se till exempel på "sola" och "sola sig". Vidare är reflexiviteten inte något som är konstant när vi byter språk. "raka" kan uttryckas reflexivt i formen "raka sig", på engelska översätts båda dessa som "shave". Shave länkas alltså enklast tillbaka till "raka"/"raka sig" som båda helst kan ligga på samma uppslag raka. Att "raka sig" blir nästan som en konstruktion liknande "raka någon" "raka något", och reflexiviteten i sig är en egenskap hos verbet såsom andra egenskaper som opersonlighet (t.ex. regna), transitivitet och intransitivitet och flera andra egenskaper som är relevanta var och en för sig på sitt sätt. ~ Dodde (diskussion) 15 maj 2017 kl. 06.15 (CEST)
Själv uppfattar jag inte upplägget i Svensk ordbok m fl som ett misstag. Jag skulle önska att vi i högre grad betraktade WT ur ett användarperspektiv och erbjuder en lättanvänd och lättillgänglig ordbok genom att i möjligaste mån och snabbast möjligt svara på det användaren söker. Söker man t ex på resa sig får man idag 417 träffar att välja bland. Jag uppfattar det snarast som rörigt när en del av definitionerna i ordklassen strikt håller sig till uppslagsordet/sidrubriken medan andra definitioner avser uppslagsordet ihopkopplat med ett annat ord. --Nyström (diskussion) 15 maj 2017 kl. 16.06 (CEST)
Ok. Det är svårt att få något perfekt ur alla synvinklar och i enlighet med alla åsikter. Hur som helst. Det finns i nuläget inget stöd att ändra den befintliga strukturen, och jag har gjort mitt bästa att förklara varför den ser ut som den gör. Dock borde den förtydligas i Stilguiden på det sätt som framkommit i denna och flera andra diskussioner som rör den här frågan, vad exakt det är som gäller. ~ Dodde (diskussion) 17 maj 2017 kl. 07.52 (CEST)

På efterfrågan av Dodde ska jag framföra min egen åsikt. slå an förekommer aldrig utan vare sig slå eller an. Slå sig förekommer i former såsom slå mig, slå dig, slå sig, slå oss och slå er. Därför räcker det att de reflexiva verben med det reflexiva pronominet sist står på uppslagen minus sig, alltså slå, bege o.s.v. Detta tycker jag även gäller för partikelverb med "sig" sist (duscha av sig bör finnas under duscha av). Jag förespråkar dock till skillnad från Dodde en hård omredigering direkt till rätt uppslag då jag tycker det gör det smidigare för användaren att hitta till det uppslag man ämnar hitta. Angående partikelverb med sig mellan verbet och partikeln (ex. slå sig an) har jag inget emot att det står under slå an med samma argument som övriga reflexiva verb. I denna åsikt ligger jag dock troligtvis i opposition, varför jag får nöja mig med att det står under slå sig an. Detta stör mig inte allt för mycket ändå.Jonteemil (diskussion) 17 maj 2017 kl. 09.39 (CEST)

Ang. hård/mjuk omdirigering från reflexiva verb. Jag tror att oron är att öppna upp för fler hårda omdirigeringar, där användaren egentligen borde uppmärksammas på att hen inte sökte på rätt stavning/uppslag. Jag föreslår en ändring i stilguiden som explicit tillåter svenska reflexiva verb, men inget annat tillägg.
Jag har ingen åsikt ang. slå an/slå sig an. //Skal 23 maj 2017 kl. 21.50 (CEST)
Ja, det är anledningen till tveksamheten, men huvudregeln är "ok med mjuka omdirigeringar" och undantag för ordspråk (sedan innan) och reflexiva verb av formen "raka sig" och reflexiva partikelverb av formen "klä ut sig", enligt diskussionen ovan. Jag har uppdaterat stilguiden [1]. Om någon skulle vill jobba med att uppdatera alla dessa sidor och skapa de hårda omdirigeringarna, så säg bara till så kan jag försöka skapa lämpliga listor att utgå ifrån. ~ Dodde (diskussion) 24 maj 2017 kl. 02.02 (CEST)
Kan man skriva något skript som tar alla uppslag som slutar på "sig" och stoppar de i exempelvis Kategori:Svenska/Uppslag som slutar på sig? Detsamma med uppslag som börjar på "sich" på tyska.Jonteemil (diskussion) 24 maj 2017 kl. 02.04 (CEST)
Jag tror inte javascript kan placera ut mallar, så text utanför mallar kan inte automagiskt placera sidor i kategorier. Men i brist på bättre ställe skapade jag några listor till dig på Användare:Jonteemil/Lista_med_reflexiva_verb. ~ Dodde (diskussion) 24 maj 2017 kl. 02.35 (CEST)
De sidor som är markerade med tagg-mallen och parametern reflexivt (#{{tagg|reflexivt}}), ligger i Kategori:Reflexiva verb:s underkategorier och finns inte med i de skapade listorna ovan. ~ Dodde (diskussion) 24 maj 2017 kl. 02.40 (CEST)

Reflexiva partikelverb igen[redigera]

Hur ska det göras nu? Taylor 49 (diskussion) 5 maj 2017 kl. 13.57 (CEST)

Jag tycker det som slutar på sig (ge med sig, klä på sig m.fl.) ska finnas på artikelnamnet utan sig (d.v.s. på ge med och klä på) och där taggas som reflexivt. Föreslår då också att en omredigering ges från ge med sig till ge med så att man hittar dit man vill. Detta tycker jag även kan göras hos alla reflexiva verb, inte bara partikelverb. Om man söker på bege sig så vill man ju till bege utan att veta om det så det kan vägleda dem vilket vore bra. De med "sig" mellan huvudverbet och partikeln borde nog vara på smyga sig undan eftersom smyga undan aldrig förekommer i rad.Jonteemil (diskussion) 5 maj 2017 kl. 14.25 (CEST)
Håller med Jonteemil i nästan samtliga punkter och jag tror att det är så strukturen är för det mesta redan. Tror vi har diskuterat detta för länge sedan och kommit fram till samma sak. Jag minns inte att vi direkt har diskuterat omdirigeringar vad gäller reflexiva partikelverb just, men generellt har vi sagt att vi inte vill använda hårda omdirigeringar på ett sätt som kan förvirra besökaren vilket torde vara en risk här. Men hemskt gärna mjuka omdirigeringar i form av {{se även}}! ~ Dodde (diskussion) 6 maj 2017 kl. 00.33 (CEST)
Antar att du menar {{inget uppslag}}, eller?Jonteemil (diskussion) 6 maj 2017 kl. 01.10 (CEST)
Precis, {{inget uppslag}} på i övrigt tomma sidor och {{se även}} på existerande sidor. ~ Dodde (diskussion) 7 maj 2017 kl. 01.00 (CEST)
Problemet ligger kvar: "#{{tagg|reflexivt}}" alstrar "(reflexivt: smyga undan sig)" ... men hur får en "(reflexivt: smyga sig undan)"? föregående osignerade kommentar är från Taylor 49 (diskussion • bidrag)
Som Jonteemil sa bör smyga sig undan placeras på sin egen sida och inte på smyga undan.. ~ Dodde (diskussion) 8 maj 2017 kl. 16.27 (CEST)

Kan ett vanligt verb sakna perfektparticip?[redigera]

Jag har stött på många uppslag där perfektparticipet är struket, men i samtliga fall handlade det om verb som har ett perfektparticip (nu senast kraxa och snärta). Finns det något riktigt exempel där perfektparticip saknas? Alltså inte speciella verb som böra och skola (där verkar även andra former saknas), utan vanliga verb. Jag kommer inte på något, men det betyder inte att det inte finns något exempel. Däremot är jag ganska säker på att minst 90 % av våra uppslag där perfektparticipet är struket har perfektparticip. d|8589869056|b 9 maj 2017 kl. 12.16 (CEST)

Alla transitiva verb har ju vad jag vet utan tvekan perfektparticip. Däremot så kräver intransitiva verbs particip oftast (eller alltid) ett förled. Jag sover -> nu är jag färdigsoven för i dag. Jag springer -> nu är han i mål-sprungen. etc. Kan du ge något exempel på ett felaktigt struket perfektparticip?Jonteemil (diskussion) 9 maj 2017 kl. 12.23 (CEST)
Såvitt jag känner till har endast transitiva verb perfektparticip. begå (transitiv) -> begången men (intransitiv) -> *gången* och sova (intransitiv) -> *soven* Taylor 49 (diskussion) 9 maj 2017 kl. 12.26 (CEST)
Jag gav exemplen kraxa och snärta som felaktigt strukna. Kan någon ge ett exempel på ett vanligt verb utan perfektparticip? d|8589869056|b 9 maj 2017 kl. 12.34 (CEST)
Jag hade fel ... vissa intransitiva verb såsom förfalla har perfektparticip ... men är sova inte ett bra exempel på ett vanligt verb som saknar perfektparticip? Taylor 49 (diskussion) 9 maj 2017 kl. 12.41 (CEST)
Kraxad kan ju som skrivet i böjningstabellen inte stå självständigt. Om detta gäller för alla intransitiva verb vet jag tyvärr inte. vara saknar väl dock perfektparticip. Nl.wikt. skriver voren vet jag, men har aldrig hört eller sett det.Jonteemil (diskussion) 9 maj 2017 kl. 12.48 (CEST)
SAOB anger både sovd och soven för sova. Ja, varen är det för vara, men ålderdomligt. d|8589869056|b 9 maj 2017 kl. 12.48 (CEST)
Eller inte helt säker på vara. Men det är inget vanligt verb. d|8589869056|b 9 maj 2017 kl. 12.55 (CEST)
Om inte någon kan hitta något exempel borde vi visa presensparticipet automatiskt. Det är onödigt att behöva fylla i en parameter som verkar finnas på alla regelbundna uppslag. Det är inte så att vi måste ange imp= bara för att den saknas hos böra och skola... d|8589869056|b 9 maj 2017 kl. 12.58 (CEST)

Vad bör vara standard då? Perfpart= eller perfpart-medpartikel=?Jonteemil (diskussion) 9 maj 2017 kl. 13.00 (CEST)

Kollade upp vad SAOB skriver om vara. "p. pf. waren". Efter stavningsreformen blir det alltså "varen", vilket också är vad enwikt anger. Vet inte varför jag trodde att det var "voren". Det är i alla fall ovanligt. d|8589869056|b 9 maj 2017 kl. 13.02 (CEST)
Blandade antagligen ihop det med böjningsformen voren, d.v.s. ni var. d|8589869056|b 9 maj 2017 kl. 13.08 (CEST)

I sådana här fall, där det enligt regeln kanske borde finnas ett ord men man är osäker på om ordet verkligen finns, så är det värdefullt att hitta verkliga (inte bara sannolika) exempel ur litteraturen. SAOB redovisar ju hela tiden språkexempel med källa och årtal. Så svårt är det ju inte att söka efter "kraxad" i Projekt Runeberg och Wikisource, varvid man upptäcker noll och inga förekomster. På bloggar och privata sajter hittar man "bli kraxad åt" och "gutturalt kraxad musik", men det är osäkert om det är korrekt svenska. Om man hittar bra exempel, så kan man skapa uppslagsordet kraxad (och redovisa exemplet där) och *sedan* lägga in ordet i böjningsrutan för verbet kraxa. --LA2 (diskussion) 9 maj 2017 kl. 16.18 (CEST)

Varför är det osäkert om det är korrekt svenska? Det är så perfektparticip fungerar. d|8589869056|b 9 maj 2017 kl. 16.40 (CEST)
Sen är det inte så att alla ord finns i SAOB. Det är en omfattande ordbok, men det saknas ganska mycket. exacerbera är mitt favoritexempel. d|8589869056|b 9 maj 2017 kl. 16.55 (CEST)
Det känns vanskeligt att dra slutsatsen att alla verb har perfektparticip baserat på bara två ord, kraxad och snärtad, varav jag spontant skulle påstå att partikel krävs för kraxad (t.ex. färdigkraxad). Kan vi få fram en lista över alla uppslag som använder en mall där perfektparticipet är struket så att det blir lättare att göra en bedömning? ~ Dodde (diskussion) 10 maj 2017 kl. 03.03 (CEST)
Vad var orsaken till att förgripa inte hade perfektparticip? d|8589869056|b 10 maj 2017 kl. 11.47 (CEST)
Svårt att hitta rimliga belägg och kan inte skapa någon vettig mening själv. Hur är man om man är förgripen, eller hur är något om det är förgripet? Låter konstlat och det är nog anledningen till att perfektparticipet var struket tills du la till det. ~ Dodde (diskussion) 10 maj 2017 kl. 22.43 (CEST)
I det här fallet hade det räckt att googla. Det finns många förekomster i permanenta medier. d|8589869056|b 10 maj 2017 kl. 22.48 (CEST)
Om man vill avvika från gängse mönster (t.ex. stryka en viss form) så bör man ha goda skäl för det. d|8589869056|b 10 maj 2017 kl. 22.50 (CEST)
Googlade och hittade knappt några träffar alls. Ett par från nån blogg. ~ Dodde (diskussion) 10 maj 2017 kl. 23.05 (CEST)
Då letade du inte tillräckligt. Perfektparticipet uppfyller våra relevanskriterier med råge - som ett självständigt ord. Som sagt, det är ingen bra idé att avvika från gängse mönster om man är osäker. Det är nog värre att påstå att ett existerande ord inte finns än tvärtom, speciellt när det sker så systematiskt. d|8589869056|b 10 maj 2017 kl. 23.25 (CEST)
Jag har samlat ihop sex citat från fyra olika tidningar och en blogg. Det kanske finns mer, men detta borde väl räcka? d|8589869056|b 10 maj 2017 kl. 23.44 (CEST)
Jag tycker de första fyra exemplena låter konstigt. Till och med verbuppslaget förklarar att ordet är reflexivt, vilket ges av exempelmening 5 och 6, men inte de fyra första. Perfektparticip existerar med partikel kan jag nu köpa att det borde stått, men utan partikel är jag fortfarande tveksam. Nåt känns inte rätt. Men hur som helst. För att dra långtgående slutsatser om mönster behöver vi studera fler exempel än bara några enstaka. Tills det är gjort är jag fortfarande motståndare till att ändra någonting i hanteringen rörande perfektparticipen i de svenska verbmallarna. ~ Dodde (diskussion) 10 maj 2017 kl. 23.53 (CEST)
Det är kanske det som borde vara standard, att perfektparticipet existerar med partikel. d|8589869056|b 11 maj 2017 kl. 00.01 (CEST)
Nja, standard är ju "(regelmässig form)?" vilket markerar att personen som la till böjningstabellen helt enkelt inte tagit ställning och varken påstår bu eller bä. Det är väl bra som det är. Men som sagt. För att konstatera att det är omöjligt att perfektparticipet skulle saknas för något enda ord så krävs mer än ett fåtal exempel på ord som kanske existerarar som perfektparticip om än att de är ovanliga. Tycker vi avvaktar vidare diskussion tills vi har en komplett lista med ord som använder mallen för att tydligare kunna se mönster som dyker upp. ~ Dodde (diskussion) 11 maj 2017 kl. 00.07 (CEST)
Här är kategorin: Kategori:Svenska/Verb som saknar perfektparticip. d|8589869056|b 11 maj 2017 kl. 00.14 (CEST)
Jättebra. Nu visar den bara regelbundna -ar-verb (till exempel deponensverb som minnas saknas i listan), men det är en mycket bra början. Vi kan nu analysera olika typer av verb och hur de förhåller sig till eventuella motsvarande perfektparticip.
Vi kan nu se att opersonliga verb som regna verkar sakna perfektparticip utan partikel.
Verb som används i konstruktionen "att <verb> till något" (att spara till semestern, att skramla till klasskassan) verkar också bli opersonligt i perfektparticip. "skramlad" och "sparad" (i just dessa betydelser) verkar sakna perfektparticip utan partikel. (Däremot funkar det med "nu är det färdigskramlat!" Att personen skulle vara skramlad eller färdigskramlad blir konstigt.
Hur skiljer det sig om verbet är transitivt, intransitivt, reflexivt?
"Jag har rakat mig och nu är jag rakad" fungerar jättebra, medan "Jag har inbillat mig <något> och nu är jag inbillad" inte alls fungar. Varför då? Dock kan "min mättnadskänsla vara inbillad" men mättnadskänslan kan väl i sig inte inbilla sig? Nu saknas bete av någon anledning i listan. Men vad innebär det egentligen att vara betedd? Jag hittar bara felstavningar på google och kan inte komma på nån vettig användning av ordet. Vad betyder att vara fegad?
Alltså det finns många egenskaper hos verben och motsvarande eventuella perfektparticip som kan påverka huruvida perfektparticip må vara rimliga eller orimliga, framförallt kunna fungera med partikel eller ej. Uppenbarligen finns det en hel del i den här kategorin som egentligen åtminstone borde ha markerats med att existera med partikel, som ges av att det för många ord i listan går att säga "Nu är det färdig<perfektparticip (i neutrum)>" utan problem. Jag kan inte identifiera alla de här egenskaperna, men det känns som om det är så att vissa ord saknar perfektparticip och att det finns en förklaring till det, men jag kan inte sätta fingret på vad det är för egenskaper hos verben som gör det. ~ Dodde (diskussion) 11 maj 2017 kl. 01.12 (CEST)
ligga och föreligga saknar perfektparticip, förlegad passar inte till föreligga och ord *förligga* finns inte, ljuga saknar perfektparticip, medan -> gången funkar. Taylor 49 (diskussion) 11 maj 2017 kl. 13.55 (CEST)
"Sängen blev legad i" om man godkänner det.Jonteemil (diskussion) 11 maj 2017 kl. 13.58 (CEST)
Både legad och ljugen finns enligt SAOB. d|8589869056|b 11 maj 2017 kl. 14.01 (CEST)
Några perfektparticip är sällsynta, ålderdomliga, dialektala eller finns vanligtvis med partikel, det är omöjligt att dra en gräns mellan "finns" och "finns inte". Taylor 49 (diskussion) 11 maj 2017 kl. 14.03 (CEST)


Kopiera översättningslänkar[redigera]

Jag satte igång ett personligt miniprojekt för att stärka det ukrainska och vitryska inslaget här. En typisk aktivitet är att slå upp ett svenskt ord, som kanske har en engelsk, polsk och/eller rysk översättningslänk, och hitta rätt ukrainskt och vitryskt ord att lägga till. Men ofta vill jag lägga till översättningslänkar för fler språk medan jag ändå är på gång. En del ord har ju flera betydelser, men givet att jag identifierat vilken svensk betydelse som motsvarar en viss engelsk betydelse, så borde jag kunna kopiera hela blocket av översättningslänkar. Det hela påminner mycket om den gamla kopieringen av interwiki-länkar. Alla språk som har ett uppslag för ett visst begrepp, borde ha samma översättningslänkar. Gissningsvis är detta något som inom fem år kommer att flyttas till Wikidata. Men finns det idag inga automatiska hjälpmedel för det här arbetet? Det borde ju vara en av de vanligaste arbetsuppgifterna inom Wiktionary. --LA2 (diskussion) 9 maj 2017 kl. 23.41 (CEST)

Nej, det finns inte. Det finns förmodligen en del problem med att göra på det sättet, så det är inte så enkelt som att klippa och klistra in. Strukturen skiljer sig lite åt. Våra definitioner (svenska vs engelska) är inte alltid identiska osv. För vissa ord med väl avgränsade betydelser, till exempel frukter som äpple och päron, är det lättare. För andra ord kan det vara mer vanskeligt. Jag tänker att en modersmålstalande för översättningen som läggs till ofta är att föredra då den personen lättare kan uppfatta nyanskillnader. Man skulle kunna tänka sig en funktion där en användare på ett visst språk får läsa en definition och får ett förslag på översättning och där kan välja "ja" "nej" och "vet inte" (eller liknande) och att det efter tre sådana "ja" automatiskt inkluderas i översättningslistan. Vet inte hur det tekniskt skulle lösas men det hade varit trevligt med något sätt som gör arbetet med översättningar mer användarvändligt, helt klart. Kan inte peka på hur vägen dit skulle se ut dock. ~ Dodde (diskussion) 10 maj 2017 kl. 00.19 (CEST)
Ett någorlunda enkelt steg borde vara att via ett enkelt klick hämta de språkliga översättningarna från Wikidata, t.ex. https://www.wikidata.org/wiki/Q211500 för översättningar av ordet "pneumatik". Dock så står det där att det heter "Pneumatika" på bosniska och jag misstänker att det borde vara litet P. Men för tyska är förstås "Pneumatik" rätt. Dock hittar man inte adverb och prepositioner där, om de inte har egna artiklar i Wikipedia.
För en del ord har ryska Wiktionary mycket fullständiga listor av översättningar och jag misstänker att man har automatiskt importerat dessa någonstans ifrån.
I april noterade jag, och kommenterade på en.wiktionary, något som kallas WikibaseLexeme. Kunde nog vara värt att gräva djupare i. --LA2 (diskussion) 10 maj 2017 kl. 00.53 (CEST)
Det vore trevligt om man kunde hämta definitioner direkt från wikidata, i annat fall att man har en bot som underhåller översättningarna utifrån en given definition här på Wiktionary som man på något sätt länkar till en viss definierad betydelse ("description") på wikidata. Man anger kanske i ett översättningsavsnitt att detta översättningsavsnitt motsvaras av Q211500 på wikidata, och hittar man ett fel bland översättningarna bör man alltså ändra direkt på wikidata och inte här på wiktionary. Åtminstone i de fall där översättningarna på wikidata faktiskt gäller den aktuella definitionen. ~ Dodde (diskussion) 10 maj 2017 kl. 01.47 (CEST)
Jag tror att WikibaseLexeme krånglar till det och riskerar att köra fast. Wikidata är ett framgångsrikt verktyg för Wikipedias interwiki-länkar av två orsaker: 1. Det är en enkel och avgränsad uppgift och 2. Det grundas i något så konkret som Wikipedia-artiklar. Så fort man börjar diskutera ord, ordformer och betydelser, så blir allt väldigt abstrakt och krångligt. En enkel och avgränsad uppgift vore att inte hantera ord, ordformer och betydelser utan enbart kluster-av-översättningslänkar, sådana block som omringas av {{ö-topp}} och {{ö-botten}}. Man kan visserligen kalla detta "betydelser", men då tror jag att man redan börjar sväva ut i det inte riktigt lika konkreta. För substantiv kan vi rätt lätt diskutera oss fram till huruvida "cytologi" och "cellbiologi" ska vara en betydelse (ett ö-kluster) eller två olika. Men för prepositioner som "i" blir det svårare. På svenska används "i" för den konkreta situationen att en boll befinner sig i en låda, men redan när en passagerare lika konkret befinner sig inne i ett fordon kan det heta "i taxin" men "på bussen", så är det en betydelse eller två olika? Och värre blir det förstås när klockan är "kvart i två", som på engelska heter "till" (a quarter to two), på tyska "före" (Viertel vor zwei) och på ryska "utan" (utan en kvart två, без четверти два). Här saknas den fördel av konkretism som ovan gavs nummer 2. Men vi kan ha dessa funderingar i bakhuvudet när vi betraktar hur vi idag arrangerar våra betydelser eller kluster av översättningslänkar i artiklar som cytologi och i, för den händelse att de någon gång i framtiden skulle kunna centraliseras till Wikidata på ena eller andra sättet.
Som en parentes: Ett sätt att skaffa sig den önskvärda konkretismen, som ordboksredaktörer länge har använt sig av, är excerpter, alltså textprov ur litteraturen. För översättningslänkar behöver vi exempelmeningar tagna ur riktiga översättningar. Man finner till exempel att "не без удовольствия" i en berättelse av Gogol har översatts till svenska med "ej utan tillfredsställelse", där не=ej, без=utan, удовольствия=tillfredsställelse. Av sådana konkreta exempel behöver man miljontals för att bygga en bra ordbok (eller automatisk översättare) och genom Wikisource skulle vi kunna påbörja insamlingsarbetet, men det är väl ingen som jobbar på detta. Kopplingarna mellan Wikisource och Wiktionary är väl närmast obefintliga. --LA2 (diskussion) 10 maj 2017 kl. 04.04 (CEST)
Så, du menar att vi borde inkludera "betydelselösa" översättningskluster på sidorna (en lista med översättningar hämtade från wikidata, som inte gör anspråk på att vara korrekta för någon särskild betydelse eller kanske ens exakta)? Det är ju fullt möjligt isåfall, så länge man förser klustret med en stor brasklapp och därmed är transparent med hur översättningarna kommit att inkluderas.
Jag är med på vad du menar med prepositioner. Jag är även med dig på resonemanget om översättningar och excerpter. Konkreta översättningar hade absolut varit ett lyft, men det behövs mer automatik för att det ska bli nån verklighet av det. Nej, det är ingen som jobbar på det. ~ Dodde (diskussion) 10 maj 2017 kl. 06.03 (CEST)
Nej, det vi importerar ska givetvis vara korrekt, endera genom att källan är korrekt eller genom att vi verifierar under import. Men idag duger Wikidata inte som källa för import av det här slaget. --LA2 (diskussion) 10 maj 2017 kl. 14.47 (CEST)

Vandalism[redigera]

Hi! I'm not sure where to report this, but 62.20.62.218 has been vandalizing and may need blocked. Ks0stm (diskussion) 10 maj 2017 kl. 15.57 (CEST)

Hi! No worries! Although what we usually do is to write {{subst:klotter|~~~~}} on the vanalizer's discussion page. That usually gets an administrator's attention. Klotter is Swedish for clutter or illegal graffiti.Jonteemil (diskussion) 10 maj 2017 kl. 16.18 (CEST)

Nya administratörer[redigera]

Var gärna med och rösta på Wiktionary:Användare/Administratörer/Begäran_om_administratörskap... ~ Dodde (diskussion) 13 maj 2017 kl. 08.14 (CEST)


En jämförande studie[redigera]

Kanske är jag inte ensam om att fokusera mitt arbete på några få språk. När jag skapar och förbättrar ryska uppslag, så vill jag veta hur ryska språkets ställning jämför sig med andra språk inom svenska Wiktionary. Jag skapade därför en liten tabell som jämför några nyckeltal och kallade sidan Wiktionary:Projekt/Språkbalans. Här kan man t.ex. få upp ögonen för att hela 47% av våra 30.000 engelska uppslag är adjektiv, att vi bara har 9 räkneord på nynorska, att vi har färre än 10% verb bland våra svenska uppslag och att våra uppslag på flera språk utgörs av substantiv i en så hög grad (över 70%) att man kan misstänka att andra ordklasser är underrepresenterade. För flera av våra största språk har vi bara ett fåtal mallar, vilket kan tyda på att vi bara har enkla översättningsuppslag och inte så många böjningsmallar. Allt detta är automatiskt framräknat som antalet sidor i olika kategorier med funktionen PAGESINCATEGORY. Den är kanske för beräkningstung, men jag har inte upplevt att sidan går trögt att uppdatera. För projektets framtid kan man givetvis också undersöka andra aspekter av de olika språken, än som låter sig beräknas med kategoriernas storlek. --LA2 (diskussion) 15 maj 2017 kl. 00.25 (CEST)

Intressant. Förvånad över antalet tyska sidor med uppslag. När jag tittar vad det är för ord, så verkar det som om en hel del uppslag är tveksamma. Hur relevant är t ex Balqa (och jag misstänker tiotusentals tveksamma uppslag som denna). Hur som helst. Är böjningsuppslag undantagna sammanställningen? ~ Dodde (diskussion) 15 maj 2017 kl. 01.18 (CEST)
Hmm... ja, böjningsuppslag ligger i exempelvis Kategori:Tyska/Adjektivformer men ingår inte i de kategorier som jag har räknat på: Kategori:Tyska/Adjektiv eller Kategori:Tyska/Alla uppslag. Om det är bra eller dåligt, vet jag inte. Att också jåmföra antalet substantivformer med antalet substantiv, etc., kan vara ett sätt att mäta om vi alls har några böjningsmönster. --LA2 (diskussion) 15 maj 2017 kl. 01.26 (CEST)
Jag lade nu till kolumner för antalet former per ordklass, där man ser att vi har 4 substantivformer för varje svenskt substantiv och 4.8 verbformer för varje verb. Men många språk har 0 eller 0,1 former per ordklass. --LA2 (diskussion) 15 maj 2017 kl. 14.43 (CEST)


Prototype for editing Wikidata infoboxes on Wikipedia[redigera]

Hello,

I’m sorry for writing in English. It’d be great if someone could translate this message if necessary.

One of the most requested features for Wikidata is to enable editing of Wikidata’s data directly from Wikipedia, so the editors can continue their workflow without switching websites.

The Wikidata development team has been working on a tool to achieve this goal: fill and edit the Wikipedia infoboxes with information from Wikidata, directly on Wikipedia, via the Visual Editor.

We already asked for feedback in 2015, and collected some interesting ideas which we shared with you in this thesis. Now we would like to present to you our first prototype and collect your feedback, in order to improve and continue the development of this feature.

We present this work to you very early, so we can include your feedback before and all along the development. You are the core users of this feature, so we want to make sure that it fits your needs and editing processes.

You will find the prototype, description of the features, and a demo video, on this page. Feel free to add any comment or feedback on the talk page. The page is currently not translated in every languages, but you can add your contribution by helping to translate it.

Unfortunately, I won’t be able to follow all the discussions on Wikipedia, so if you want to be sure that your feedback is read, please add it on the Wikidata page, in your favorite language. Thanks for your understanding.

Thanks, Lea Lacroix (WMDE)


"==Källor=="[redigera]

LA2: föreslog att källrubriken skulle avgränsas för respektive språk i stil med alla andra Wiktionarier. Håller ni med eller ska dagens placering bestå? Denna ändring var den som väckte till diskusson: [2]. Jonteemil (diskussion) 15 maj 2017 kl. 21.14 (CEST)

Vi har idag 1822 förekomster av ==Källor==, 8 ===Källor===, 32 ====Källor====, 26 ==Referenser== och 2 ====Referenser====. Det är försvinnande små antal jämfört med att vi har en halv miljon sidor. För de allra flesta uppslag anger vi ju inga källor alls. Mitt förslag är att vi sätter som standard att rubriken Källor ska läggas in i avsnittet för respektive språk och att de 1822 förekomsterna av rubriknivå 2 därför görs om till rubriknivå 3.
Ett litet problem är att en rubrik på nivå 3 inom avsnittet för "Svenska" gör att "Lägg till översättningar..." dyker upp (se sidan mask). Kan man få den javascript-koden att göra ett undantag för rubriken "Källor"? Det borde vara lösbart.
Jag vill även föreslå att anrop av {{wikipedia}} läggs inom avsnittet för respektive språk och inte överst i sidan. --LA2 (diskussion) 16 maj 2017 kl. 01.29 (CEST)
Förutom att det kanske inte är helt trivialt att ändra detta med bot så det kanske är ett omfattande manuellt arbete som krävs för en sådan ändring så undrar jag... Med den nuvarande strukturen med ==Källor== så anges <references />, men hur blir detta med flera ===Källor===-rubriker? Kan man använda <references /> flera gånger och vad händer om man anger referenser i ett språkavsnitt och <references /> glöms att anropas, hamnar referenserna under språkavsnittet nedan då? ~ Dodde (diskussion) 16 maj 2017 kl. 04.59 (CEST)
Sidan en:man har många språkavsnitt med varsin rubrik för "References" där den översta använder taggen för fotnoter. Det ska väl gå att använda flera gånger, men jag hittar inga exempel. Om man gör misstag, så blir det väl fel, som man sedan kan rätta. Inget nytt. --LA2 (diskussion) 16 maj 2017 kl. 05.50 (CEST)
Jag tycker inte en:man ser ut att vara något som vi vill ha här. Det är endast en av källavsnitten som använder <references />, de andra verkar ha skrivits dit manuellt och ett par använder någon specialmall. Jag ser i grunden inget problem att att ha källorna samlade i botten på sidan (i ett H2-avsnitt, så som vi har det för närvarande), och om en ändring skulle göras så återstår frågan om vem som ska göra det och hur. ~ Dodde (diskussion) 16 maj 2017 kl. 05.58 (CEST)
Länkar till lokala upplagor av Wikipedia låter som en intressant idé. Frågan är då hur vi hanterar tvärspråkliga uppslag. Är det logiskt att länka till svenskspråkiga Wikipedia på både svenska och tvärspråkliga uppslag? När det gäller källor så kanske det borde klargöras vilket syfte de ska ha. Du har skapat många svenska uppslag på andra språkupplagor och bl.a. angivit SAOL som källa. Källa till vad? Vi vill väl inte ha exakt samma definition? Om definitionen är tillräckligt annorlunda, vad är det då källan används till? Det känns lite som ett moment 22 - antingen blir det ett plagiat eller så är källan irrelevant. Det är ytterst sällan jag ser engelska Wiktionary använda källor till definitioner på sina engelska uppslag. Jag är inte säker på att det är något vi vill ha här heller. Det finns dock avsnitt där källor kan vara bra att ha, t.ex. etymologi, användning och grammatik. Annars kan citat fungera som källa för en viss betydelse eller böjningsform. Det är så SAOB gör. d|8589869056|b 16 maj 2017 kl. 07.49 (CEST)
Jag förespråkar källor (med referenser under källrubriken) till påståenden som t ex Språkrådet gör gällande rekommendationer eller vid etymologisk information eller vid andra påståenden som rimligtvis kan tänkas bli ifrågasatta, dvs sådant som kanske skrivs om i grammatikavsnittet eller stavningsavsnittet eller användningsavsnittet. Jag tycker att de generellt inte passar till definitioner eller översättningar eller annat som gör att det blir svårare för någon som kommer efter att bygga vidare på innehållet. Om man vill ge en källa till var man fått inspiration till en redigering tycker jag att redigeringskommentaren är ett bättre val, t.ex. "Nytt uppslag med information från bl.a. SAOB och SAOL" eller vad man nu kan tänkas vilja skriva. ~ Dodde (diskussion) 16 maj 2017 kl. 09.22 (CEST)
Angående länkning till Wikipedia. Ja, jag tycker att det är rimligt att {{wikipedia}} kan användas på sidor som innehåller svenska eller tvärspråkliga uppslag. Det står väl inte något annan någonstans? ~ Dodde (diskussion) 16 maj 2017 kl. 09.25 (CEST)
Om vi ska använda samma mall för uppslag på andra språk, borde vi specificera att det handlar om svenskspråkiga Wikipedia? d|8589869056|b 16 maj 2017 kl. 09.34 (CEST)
Jag tycker inte att vi ska använda mallen på andra språk och vi behöver inte förtydliga att det är svenska. ~ Dodde (diskussion) 16 maj 2017 kl. 09.41 (CEST)

Jag uppfattar även denna diskussion som urspårad. Vi verkar inte diskutera samma sak, och därför blir vi osams helt i onödan. Vad som behövs är konkreta exempel, där vi verkligen behöver ange källor, så att de inte blir en abstrakt dekoration utan en konkret nödvändighet. Och långa sidor där det blir jobbigt att scrolla eller hoppa förbi 17 andra språkavsnitt för att hitta källorna längst ner. --LA2 (diskussion) 16 maj 2017 kl. 13.16 (CEST)

Om parametern språk= till mall:wikipedia[redigera]

Jag har nu gjort det möjligt att ange språk= följt av en språkkod (en, fr, ...) till mallen {{wikipedia}} och lagt in ett exempel på hur detta kan användas i sidan Paris . --LA2 (diskussion) 16 maj 2017 kl. 14.33 (CEST)

[3] Jag skrev precis ovanför att jag är emot länkning till Wikipedia på andra språk, så jag uppfattar den här ändringen som lite provokativ. Det hade varit en fördel att diskutera detta mer innan. ~ Dodde (diskussion) 16 maj 2017 kl. 14.32 (CEST)
Jag ville göra redigeringen först, så att vi vet vad det rent konkret är vi diskuterar. --LA2 (diskussion) 16 maj 2017 kl. 14.36 (CEST)
Ok, då är det ok! ~ Dodde (diskussion) 16 maj 2017 kl. 14.41 (CEST)
Kan passa på och nämna bara att språk=-parametern är något som vi håller på att fasa ut i samtliga mallar, till förmån för att använda 1= (den första icke namngivna parametern) till att använda språkkod i de fall det är relevant. OM wikipediamallen skulle stödja flera språk, skulle syntax alltså vara {{wikipedia|sv|Sidans namn på wp}} e.d. ~ Dodde (diskussion) 16 maj 2017 kl. 14.43 (CEST)
Gärna för mig! Jag försökte bara ansluta mig till den rådande konventionen. Jag ser att en:Template:wikipedia anropar en LUA-modul. Är det något vi borde kopiera? Ryska ru:Шаблон:wikipedia använder vanlig mallkod. Båda anger dock lang= med namn, medan parameter 1 är Wikipedia-sidan man vill länka till, om det avviker från sidnamnet. --LA2 (diskussion) 16 maj 2017 kl. 14.50 (CEST)
Men, jag är fortfarande emot det. Andra språkversioner av Wiktionary kan länka till sina motsvarande systerprojekt på samma språk. Men ska vi länka kors och tvärs till alla systerprojekt på alla språk så blir det bara rörigt.. på Indonesia skulle vi alltså ha 18 stycken wikipediamallar och kanske än drös anda mallar till andra projekt. Det är e.m.m. alldeles gott nog med länkar till svenskspråkiga systerprojekt på det här sättet. ~ Dodde (diskussion) 16 maj 2017 kl. 14.56 (CEST)
Sidorna Paris och Indonesia illustrerar ord som finns på många språk och har länkar till Wikipedia. Ortnamnet Tjernobyl heter på ryska Чернобыль, på ukrainska Чорнобиль, och på vitryska Чарнобыль. Var och en av de sidorna kommer att ha nytta av en länk till respektive språk av Wikipedia, så att man ser att stavningen är rätt. Men från de sidorna är länkar till svenska Wikipedia helt oanvändbara. --LA2 (diskussion) 16 maj 2017 kl. 15.18 (CEST)
Jag vänder mig emot uttrycket "kors och tvärs". Det är ju varje språkavsnitt som länkar till sin egen Wikipedia. Det är lika rakt och enkelt som att varje sida idag länkar till motsvarande sida i svenska Wikipedia. Jag vet inte heller vilken "drös andra mallar till andra projekt" du talar om. --LA2 (diskussion) 16 maj 2017 kl. 15.26 (CEST)
Jag tänker att svenskspråkiga Wiktionary främst är till för svenskspråkiga eller de som har ett intresse att lära sig svenska. Definitionerna är på svenska, för så väl svenska uppslag som uppslag på andra språk. All övrig information är på svenska. Att länka till andra språks Wikipedia är e.m.m. inte alls är någonting som ligger inom svenskspråkiga wiktionarys domän. Wikipedia mallen är vidare inte till för att länka till Wikipedia där uppslag där stavningen är identisk, utan det kan egentligen handla om fördjupning på ett annat sätt, vad som nu kan vara relevant i det aktuella fallet. "schack matt" skulle exempelvis kunna länka till en artikel på Wikipedia som rör "schacktermer" eller "schack"-spelet i sig. Jag håller med om att en mall vid varje språkavsnitt (är mindre dåligt än att ha alla mallar samlade i toppen (som ex.vis Paris, vilket jag dock tycker inte alls är något att ta efter). Indonesia har inga wikipedia-länkar alls, utan länkar till motsvarande uppslag på den språkversion av wiktionary som språkavsnittet hör till, vilket naturligtvis något positivt och en helt annan femma. Med uttrycket "kors och tvärs" menade jag dels rörigheten som det hade blivit om alla mallar hade samlats längst upp och dels att det kan finnas andra projekt som kan vara relevanta att länka till, som till exempel wikiversity, wikibooks, wikiquote och wikispecies även om dessa inte används speciellt flitig även om mallarna finns motsvarande den som länkar till Wikipedia (med drösen avsåg jag de sex mallar som börjar på "wiki-" här). ~ Dodde (diskussion) 16 maj 2017 kl. 19.13 (CEST)
Jag ser det tvärt om. Eftersom svenska Wiktionary ger förklaringar på svenska, så är det mest till för den som redan kan svenska och vill lära sig ett nytt språk, t.ex. ryska. Alla menyer och tabellrubriker som "komparativ" och "plural" ges här på svenska, som hjälp för den som behärskar svenska. En svensktalande som läser på polska Wiktionary "rzeczownik, rodzaj nijaki" förstår inte att detta betyder "substantiv, neutralt genus". Den ryss som vill lära sig svenska, bör leta efter svenska ord i ryska Wiktionary, där nyanser och användningar förklaras på det språk som den personen behärskar. Det är därför jag slösar med pedagogiska illustrationer i exempelvis artikeln ru:skott#Шведский, så att det framgår för den ryske läsaren vilka olika betydelser detta svenska ord kan ha. --LA2 (diskussion) 16 maj 2017 kl. 19.33 (CEST)
Ok. ~ Dodde (diskussion) 16 maj 2017 kl. 20.05 (CEST)
@LA2: Angående denna ändring så markerade ju Dodde att man inte skulle agera innan alla är med på tåget så att säga. Det känns fel att dokumentera språk-parametern när vi inte ens kommit överens om hur språk ska läggas till och om man ska länka till andra Wikipedior, utöver den svenska.Jonteemil (diskussion) 16 maj 2017 kl. 18.56 (CEST)
Jag vågar mig på en ångring i väntan på slutsats.Jonteemil (diskussion) 16 maj 2017 kl. 18.57 (CEST)

Om upprepade references-taggar[redigera]

Låt oss göra ett litet experiment med påstående ett[1], påstående två[2], påstående tre[3].

Källredovisning A
  1. fotnot ett
  2. fotnot två
  3. fotnot tre

Och sedan fortsätta med påstående fyra[1], påstående fem[2]påstående sex[3].

Källredovisning B
  1. fotnot fyra
  2. fotnot fem
  3. fotnot sex

Så får vi se om det fungerar att ha flera references-taggar i samma sida. Ja, det fungerade ju alldeles utmärkt. Så var den tekniska delfrågan undanröjd. Eller hur? --LA2 (diskussion) 16 maj 2017 kl. 14.08 (CEST)

Yes, toppen! ~ Dodde (diskussion) 16 maj 2017 kl. 14.32 (CEST)
@LA2 Så det tekniska är inget problem med källor varken som H2-rubrik som nuvarande, eller som flera H3-rubriker som exemplet ovan. Skrolla längst ned till sidan är inget problem då man kan klicka på referensen så hoppar man ner. Jag är svagt negativ, men detta är inte jätteviktigt för mig, så om du har en stark åsikt att det bör vara H3-rubriker så kan jag acceptera det. Jag vill dock återigen understryka att som Nummer också var inne på att källor inte bör användas om det inte är åtminstone i viss mån kontroversiella påståenden som görs (det vill säga att det vore rimligt att anta att uppgiften kan ifrågasättas), och aldrig direkt i definitionerna utan endast i brödtextmallarna där påståenden kan göras: {{grammatik}}, {{användning}}, {{etymologi}} och {{stavning}} (och {{citat}}-mallen som har detta inbyggt i mallen). Jag ämnar förtydliga detta i Stilguiden vid tillfälle. Någon har lagt till en mall på Wiktionary:Stilguide#Källor och efterfrågat det. Så hur ska vi göra? ~ Dodde (diskussion) 19 maj 2017 kl. 19.24 (CEST)
Antar att vi behåller H2-rubriknivån för källor som tidigare då. En halv röst för och en halv nedlagd röst inte tillräckligt för att ändra konsensus om Käll-placering. ~ Dodde (diskussion) 31 maj 2017 kl. 18.32 (CEST)
Jag tror att diskussionen egentligen handlar om en oenighet om när källor ska användas. Om man vill länka till SAOB vid varje definition är det klart att ett annat upplägg behövs än nu. Jag föredrar att citat används för att belägga definitioner (SAOB gör faktiskt samma sak!), och dessa är ju lokala. 84.55.98.173 31 maj 2017 kl. 22.33 (CEST)

RevisionSlider[redigera]

Birgit Müller (WMDE) 16 maj 2017 kl. 16.44 (CEST)

Join the next cycle of Wikimedia movement strategy discussions (underway until June 12)[redigera]

16 maj 2017 kl. 23.09 (CEST)


Många diskussioner lämnas hängande[redigera]

Diskussionerna avverkas i flygande fart och jag önskar att vi saktar ner och ror i land de diskussioner vi för, kommer fram till slutsatser och genomför de förändringar vi bestämmer oss för att genomföra, innan vi rusar vidare med nya diskussioner. Jag har gått igenom diskussionerna här på bybrunnen i samband med att det var dags för en ny arkivering och hittat några punkter som känns som att de lämnats lite för snabbt. Det finns förmodligen ytterligare diskussioner på andra platser som liksom dessa lämnats hängande.

1. I diskussionen "Ordklass: samtlig åtskillig all" diskuteras olika former av speciella pronomen/adjektiv. Oklart om det ledde fram till någon förbättring av själva uppslagen eller om det rann ut i sanden.

2. I diskussionen "Rotlösa mallar" framkommer att rotparametern har gjorts överflödig i {{en-verb-e}}, {{en-verb-y}}, {{en-adj-y}}.

  • rot= bör tas bort från alla mallanvändningar
  • Dokumentationen bör uppdateras för att återspegla förändringarna

3. Diskussionen "o= eller {{sv-subst-n-r}}" förstår jag inte riktigt vad den handlar om, men en snabb koll på mallen visade en ändring som kom att divergera från dokumentationen på Wiktionary:Stilguide/Grammatik/Svenska/Substantiv. Detta gäller sannolikt flera mallar, se Malldiskussion:sv-subst-n-r.

4. I diskussionen "Skapa nya kategorier" förklaras att {{subst:#invoke:kategorinavigering|kategorinavigering}} (Modul:kategorinavigering), men det nämns också att den inte är testad på vissa kategorier och dokumenation saknas även.

5. I diskussionen "Gränslandet mellan {{sv-adj}} och {{sv-adj-peri}}" fördes en lång diskussion där vi kom fram till att adjektivmallarnas mask=-parameter bör behållas. En avslutande fråga "har någon något emot att jag bifogar 'kan även kompareras med mer och mest' så att det visas på alla uppslag" fick däremot aldrig något svar. Svaret bör dock vara att en sådan ändring är rimlig och borde genomföras.

6. En kort diskussion finns om "Partikelverb" som jag tror diskuterats mer på annat ställe. Det handlar om att presentera partikelverb i en böjningstabell. Hur fortlöper arbetet med detta?

7. I en mycket lång diskussion om "Adjektivens genitivformer" leddes diskussionen så småningom in på substantiveringar av adjektiv, delvis under ytterligare en rubrik "Vilken ordklass har substantiveringar?" och strukturen för dessa diskuterades. Förmodligen borde denna struktur beskrivas i stilguiden. Vidare är det oklart om detta skulle leda till något bredarde projekt om att skapa substantivavledningar utifrån adjektivmallar. Vad jag känner till har något sådant inte gjorts ännu. Det diskuterades även skapandet av substantivmallar anpassade för att vara anpassade till dessa avledningar. Jag vet inte hur det ligger till med detta.

8. En följande diskussion "Substantiv" innehåller uppslagsstruktur som kanske borde in i Stilguiden.

9. Ett inlägg under "Kategoriers struktur" fick inget svar. Ett önskemål fanns att en avgränsare lades till mellan underkategorier till huvudkategorier å ena sidan och huvudkategorierna på de olika språken å andra sidan. Inlägget blev inte besvarat.

10. Det uppmärksammades i diskussionen "Vad är skillnaden på sjöfart och sjötermer?" att två kategorier användes för i princip samma sak. Diskussionen ledde till en raderasmarkering av Kategori:Sjötermer, men arbetet med att korrigera alla sidor i denna kategori till Kategori:Sjöfart återstår.

11. I diskussionen "Masskapande av svenska ortnamn" diskuterades hur vi bör avgöra vilka ortnamn som det ska skapas uppslag för och inte. Den nuvarande beskrivningen i Wiktionary:Stilguide/Vilka_ord_skall_tas_med är relativt begränsande, men frågan förblev lite hängande i luften. Efter detta har dock av en annan användare skapat tusentals uppslag på än mer diskutabla grunder, bland annat uppslag för bruneiska distrikt på tyska. Kategori:Toponymer för fler exempel. Det är möjligt att skapandet av dessa sidor än idag pågår emot inklusionskriterierna. Det är skyndsamt att komma till rätta med detta. I detta kan nämnas som en parentes att tusentals tveksamma nummeruppslag (som t ex 510-tals och 10e eeuw och 1400-talshus) även har skapats.

12. En bugg uppmärksammades i "Fel i assisterad översättning", men någon åtgärd har troligen inte gjorts.

13. I en liten diskussion "Adjektiv eller förled?" rann frågeställningen ut i sanden, kanske för att ingen hade något bra svar.

14. En extremt lång diskussion "Modul:affix och Mall:suffix" berörde flera saker, bland annad fetstilsradens uppdelning av sammansättningar i för- och efterled med {{delar}} och Modul:delar. Jag utgår ifrån arbetet med detta bara är påbörjat och både frågor som rör syntax och kategorisering återstår att reda ut (kanske har vi kommit fram till något vad gäller kategoriseringen i en senare diskussion? det återstår isåfall att bestämma det). Det ledde även fram till en mycket bra sak för enhetligheten bland våra mallar. Vi bestämde nämligen att samtliga mallar som är beroende av språk ska ha den första numrerade parametern, 1=, som parameter för att ange språkkoden. Arbetet med detta är påbörjat och kommer ta en stund. Mallarna {{suffix}} och {{prefix}} verkar dock ha blivit lämnade där hän, med en del användningar i uppslagsnamnrymden. De bör förmodligen sluta användas och raderas.

15. En diskussion om "Standardsortering" fördes. Det ledde till skapandet av en Modul:sortering. Arbete pågår att börja använda den i takt med att vi utför arbetet med att anpassa mallar till språkkodsparametern 1=.

Skapa gärna en H3-rubrik här nedan för att ta upp någon av diskussionerna ovan. ~ Dodde (diskussion) 17 maj 2017 kl. 10.01 (CEST)

Nr 11.[redigera]

Jag har varit delaktig i skapandet av nummeruppslagen, så det är något jag kan försvara. Det finns huvudsakligen fyra skäl varför vissa av dessa uppslag skapades:

  1. Konsensus - Vi hade en diskussion på Diskussion:1700-talsgård. Intresset var begränsat, men de som väl uttalade sig var positiva. Jag väntade tio dagar innan jag aktiverade projektet.
  2. Förekomster - Jag var noga med att kolla att de uppslag som skapas inte bara är teoretiska. Det finns arton sammansättningsuppslag av typen 1400-talshus. Samtliga är försedda med citat. Resten är uppslag för decennier, sekel och millenier som alla har egna Wikipedia-artiklar. Tusentals artiklar (dividera med tio!) blir det inte förrän vi börjar skapa uppslag för framtida årtal, något åtminstone jag inte har planerat att göra.
  3. Struktur - Dessa nummeruppslag används som vanliga ord. De böjs som vanliga ord och de sammansätts som vanliga ord. Det är alltså rimligt att betrakta dem som vanliga ord.
  4. Enwikt - Engelska Wiktionary har uppslag för t.ex. en:1130s. Vi kanske inte har exakt samma inklusionskriterier, men det är ändå relevant vad andra gör.
  5. Praktik - Det finns en uppenbar efterfrågan för översättningar av dessa nummeruppslag. Det kanske kan diskuteras om något sådant kan placeras i ett appendix, men i praktiken är det bara vi redaktörer som hittar dit. Sidorna som finns där fungerar snarare som en hjälp för att skapa och underhålla uppslag som faktiskt används. Vi måste ändå förhålla oss till hur verkligheten ser ut. d|8589869056|b 17 maj 2017 kl. 15.56 (CEST)
Tack för klargörande.
1. Angående "konsensusdiskussionen" så uttalade sig en person positivt till att ha uppslag om sekel, alltså "1700-tal". Från det att inkludera 1400-talshus, 1700-talsgård, och 1510-tal är e.m.m. ett stort steg. Jag anser att det är högst tveksamt att inkludera alla dessa, men jag är för en bredare diskussion. Det viktiga för mig i just denna fråga är att det finns konsensus för var gränsen bör dras och jag vill även att den gränsen förs in i Wiktionary:Stilguide/Vilka ord skall tas med. Eftersom diskussionen fördes i skymundan på en diskussion i uppslagsnamnrymden så missade jag den, och jag anser alltså att konsensus inte kan åberopas i detta fallet. 1510-talet har nu dessutom gett upphov till översättningar som det skapats uppslag för 10e eeuw och här pratar vi om en typ av uppslag som definitivt inte har stöd för inklusion, då 10e eeuw inte uppfyller kravet på idiomicitet eftersom 10e eeuw helt kan utläsas från sina komponenter.
2. Det är relevant på ett helt annat sätt att ha uppslag om årtionden och årtal i en encyclopedi då dessa historiska tidsperioder är fyllda med händelser. Vissa årtal är mycket viktiga. Här i ordboken så är det själva ordet vi beskriver, och då blir årtal inte fullt så intressanta.
3. Jag har inget att anmärka på strukturen. Jag benämnde de bara "nummeruppslag" för att de innehöll ett nummer.
4. Det är absolut relevant, och det är också relevant att engelskspråkiga wiktionary har hundratals gånger fler aktiva personer i projektet än vad vi har. Det är något vi får ta hänsyn till på olika sätt i de beslut vi tar. Hur som helst är argumentet att "men engelskspråkiga wiktionary gör så" inte tillräckligt för att vi ska göra likadant. Men absolut kan vi inspireras.
5. Jag tycker att det handlar mer om grammatik än om ord, hur man kombinerar årtal, decennier, sekel med ord på olika sätt. För all del några illustrerande exempel kan absolut vara på sin plats, men att go bananas och skapa sammasättningar med varje efterled och varje siffra är helt enkelt inte bra. Man kan hävda att men det är ju bara 100 uppslag, men om du skapar 1700-talsgård, varför får isåfall inte jag skapa 1700-talsvilla, 1700-talsby, 1700-talskonst, 1700-talsklädsel, 1700-talsmat, 1700-talsbyggnad, 1700-tals. Om vi tittar strikt på om ordet kan beläggas, låt säga att vi hittar belägg för 1400-talskonst och 1600-talskonst, men inte 1500-talskonst, ska vi skippa 1500-talskonst men behålla de andra två då? Kanske vi hittar 1550-talskonst, dock. Jag tror vi behöver vara lite mer konsekventa än så för den här typen av uppslag. ~ Dodde (diskussion) 17 maj 2017 kl. 16.43 (CEST)
Det är väl så vi hanterar alla sammansättningar? Vi har bilindustri eftersom ordet används, men vi har inte schackindustri eftersom ordet inte används (även om sammansättningen inte är fel i sig). d|8589869056|b 17 maj 2017 kl. 17.00 (CEST)
Några sidokommentarer. På grund av nummeruppslagens generiska karaktär är det optimalt att skapa dessa uppslag med bot. Då blir alla uppslag likadana, vilket borde vara att föredra. Det var också så jag skapade de svenska och engelska nummeruppslagen. Sedan började det skapas tyska och italienska nummeruppslag manuellt, ibland med tveksamma definitioner. Det är dock ganska lätt att ändra dessa uppslag med bot så att deras struktur blir mer enhetlig.
Du kanske inte är nöjd med ordvalet "masskapande" i rubriken. Jag vet inte om det hade någon inverkan på masskapandet av tyska toponymer. Jag måste förtydliga att jag inte har varit delaktig i det projektet. Däremot har jag skapat en del uppslag om större städer i Europa och Kina (t.ex. Hradec Králové och Lublin). Jag har egentligen inget emot masskapandet av tyska toponymer, förutsatt att namnen som används är korrekta (detta är jag dock inte säker på). Det är också bra att relatera dessa uppslag till resten av ordboken. Om det finns 60 000 tyska uppslag så är det inte fel med 1 000 toponymer, men 10 000 blir kanske lite för mycket. d|8589869056|b 17 maj 2017 kl. 16.29 (CEST)
En annan relaterad fråga är den om räkneord. Vilka räkneord ska tas med? Oavsett val anser jag att samma räkneord bör finnas på alla språk. Man kan inte förutsätta att användaren känner till om ett visst räkneord är regelbundet på ett visst språk. Här syftar jag alltså på diskrepansen mellan {{123 sv}} och {{123 ru}}. Jag tycker att mallen borde vara exakt likadan för alla språk, t.ex. ta med alla tal upp till 100, sedan hundratal upp till 1 000, sedan 10 000, 100 000 o.s.v. Jag tror inte att folk hittar till appendix, så jag är egentligen inte emot dessa mallar, men de måste göras om ordentligt. Helst kanske räkneorden borde stå i siffror så att mallen blir identisk på alla språk. d|8589869056|b 17 maj 2017 kl. 16.39 (CEST)
Jag har inget emot masskapande. Dock är jag emot masskapande av uppslag som inte tydligt uppfyller inklusionskriterier Wiktionary:Stilguide/Vilka ord skall tas med. Och jag anser också att den stora mängden toponymuppslag som skapats i en rasande takt är ett ännu mycket större problem än "nummeruppslagen". Toponymerna beskrivs Wiktionary:Stilguide/Vilka ord skall tas med#Toponymer och de flesta toponymer som skapats faller inte inom ramarna för dessa kriterier. Hradec Králové och Lublin bedömer jag faller utanför dessa kriterier också. Om ej obetydliga ändringar ska göras i inklusionskriterierna behövs en ordentlig diskussion och att konsensus uppnås, vilket inte har skett här. Vidare finns varet på frågan om räkneorden här: Wiktionary:Stilguide/Vilka ord skall tas med#Räkneord. Dodde (diskussion) 17 maj 2017 kl. 19.41 (CEST)
Om inte ens städerna Hradec Králové och Lublin anses vara relevanta så kanske vi borde ändra på inklusionskriterierna. Dessa uppslag finns på många språk och har icke-triviala översättningar. d|8589869056|b 17 maj 2017 kl. 19.51 (CEST)
Så kan det absolut vara. Men så har inte skett. Den springande punkten är att inklusionskriterierna bör diskuteras och uppnås konsensus om innan uppslagen skapas, i synnerhet masskapas. De befintliga inklusionskriterierna finns ju av en anledning och för att det har nåtts konsensus om dem tidigare. ~ Dodde (diskussion) 17 maj 2017 kl. 19.58 (CEST)
Det kanske är ännu mer problematiskt att låtsas som att det finns några konkreta inklusionskriterier när allt som står är "men exakt vilka riktlinjer för inklusion av toponymer som ska gälla är oklart ännu". Du har inte heller förklarat vad det är för fundamental skillnad mellan bilindustri och 1700-talshus. d|8589869056|b 17 maj 2017 kl. 20.18 (CEST)
"Exakta" kriterier finns anledning att diskutera, att hitta en formulering som omfattar tillräckligt många av de vi vill ha med och samtidigt stänger ute de flesta som vi inte vill ha med är en delikat uppgift. Men rimligtvis är det orimligt att tolka en formulering om att den exakta formuleringen inte hittats som att det är fritt fram att helt strunta i den fingervisning som ändå anges. De flesta av de här uppslagen som skapats ligger långt ifrån den fingervisningen. Det måste du väl kunna se? ~ Dodde (diskussion) 17 maj 2017 kl. 21.52 (CEST)
Fundamentala skillnaden är att "bil" är ett ord, 1700 är ett tal. Sammansättningar mellan tal och ord är inte ens omnämnda i inklusionskriterierna, så krasst sett kanske man skulle kunna säga att inga av dessa ord uppfyller inklusionskriterierna. Det jag säger är dock att jag vill ha en dialog om detta och vad vi nu än kommer fram till (och det behövs betydligt fler än vi två i en sådan diskussion). ~ Dodde (diskussion) 17 maj 2017 kl. 21.52 (CEST)
Just nu diskuterar vi två konkreta uppslag, Hradec Králové och Lublin, inte några tyska uppslag som jag knappt känner till. Dessa heter olika på olika språk och passar därför utmärkt i en flerspråkig ordbok. I det här fallet tycker jag att det är rimligt att använda sunt förnuft. Andra språkupplagor verkar hålla med. 1700-talshus är en sammansättning av orden 1700-tal och hus. I grunden är det en vanlig sammansättning. d|8589869056|b 17 maj 2017 kl. 22.31 (CEST)
När det gäller de tyska uppslagen så vill jag vara pragmatisk. Om resultatet av en massradering skulle bli att vi förlorar en av få redigerare så är det inte värt det, tycker jag. Dessa uppslag är tydligt kategoriserade och kan alltid raderas senare, om man så önskar. Men jag har inte följt det projektet, så jag vet inte om det ens borde raderas. d|8589869056|b 17 maj 2017 kl. 22.37 (CEST)
Om Hradec Králové och Lublin. "Hradec Králové" har du nu lagt till en översättning för (även om när jag tittar på engelska wiktionary så verkar det som att det heter samma sak på de flesta olika språk). Översättningar och att toponymen generellt heter olika på olika språk är en anledning som inklusionskriterierna anger då undantag kan vara aktuellt för toponymer att vara relevanta nog att ta med. "Lublin" saknar fortfarande översättning så undantaget torde inte gälla "Lublin", "Hradec Králové" är tveksamt eftersom det verkar som det brukar heta samma på olika språk. Huvudstäder är annorlunda för de brukar heta olika.
Tyvärr blir det såna här tråkigheter när man kör masskapanden av uppslag utan att ha koll på vad det finns konsensus kring att skapa. Det borde vara sunt förnuft att kolla upp innan. Därför är det viktigt att ta tag i det i tid när man ser att någon sätter igång med något i högt tempo, så att det stoppas så fort som möjligt. Tyvärr är det så att "om den här finns, så borde den här finnas". Ju snabbare uppslagen som inte ska finnas raderas, desto bättre.
1700-tals är inte ett vanligt ord, det är en sammansättning av en siffra och ett ord och det gör att det inte går att jämföra hur som helst. Det blir tröttsamt att inte kunna enas utan att vi måste stötas om självklarheter på det här sättet. ~ Dodde (diskussion) 17 maj 2017 kl. 23.04 (CEST)
Jag la till den italienska översättningen. Nöjd? Men jag hade inte behövt göra det då engelska Wiktionary redan hade den. Ja, det känns som slöseri på tid att diskutera huruvida uppslag som finns i alla andra stora upplagor är relevanta att ha med här. Vi ska alltid sticka ut, trots att vi är så få och det hade varit enklare att bara anta principen att om det är relevant på enwikt så är det relevant här. Och där platsar båda städerna och årtalsartiklarna jag har skapat. d|8589869056|b 17 maj 2017 kl. 23.15 (CEST)
Wiktionary:Stilguide/Vilka ord skall tas med#Räkneord verkar inte heller gälla i praktiken. Det är dock användbart att kunna översätta alla tal upp till 100 (även om det inte anses vara relevant). d|8589869056|b 17 maj 2017 kl. 22.56 (CEST)
I allmänhet får jag intrycket att informationen där är utdaterad. Det är i alla fall inte det som gäller i namnrymden. d|8589869056|b 17 maj 2017 kl. 22.58 (CEST)
Den är inte utdaterad, men det är svårt att hinna med att radera uppslag och rätta till fel i samma takt som de skapas eller uppkommer. Det är ett fel att anta att vilda västern är något som även administratörer (som du förhoppningsvis snart blir) ska ägna sig åt. Jag diskuterar inte utifrån min egen ståndpunkt i flera av diskussionerna utan ifrån den konsensus som uppnåtts tidigare, där även jag har fått lägga mig till förmån för andras förslag och ibland har jag ändrat ståndpunkt sedan personer kommit med bra förslag. Ibland har det varit en kompromiss. Många gånger har det ägnats många timmar att komma fram till en gemensam ståndpunkt. Det är inte ok att anse att den inte gäller längre, bara för att tillräckligt många trotsat det i tillräckligt hög takt eller tillräckligt lång tid så att administratörer som försöker hålla lite ordning inte hinner med. Nu har vi ägnat en timme att diskutera två toponymuppslag, när det hade gått att inse efter 1 minut att vi har olika ståndpunkter och att även om vi uppnådde samma ståndpunkt skulle det ändå inte vara tillräckligt för att nå konsensus för projektet i stort. ~ Dodde (diskussion) 17 maj 2017 kl. 23.26 (CEST)
Det är lite annorlunda med räkneorden eftersom det faktiskt finns konkreta riktlinjer där. När det gäller toponymer så är det ganska uppenbart att det är vilda västern som gäller. Jag startade en diskussion innan jag skapade toponymerna. Samma sak med årtalsartiklarna. d|8589869056|b 17 maj 2017 kl. 23.37 (CEST)
Det är tydligt vad inklusionskriterierna säger, så jag får ta och dra igång ett raderingsprojekt i morgon innan det blir värre. ~ Dodde (diskussion) 17 maj 2017 kl. 23.40 (CEST)
Nej, det är inte tydligt. Hur kan du påstå att "men exakt vilka riktlinjer för inklusion av toponymer som ska gälla är oklart ännu" är tydligt? Den formuleringen bjuder in till personliga tolkningar. d|8589869056|b 17 maj 2017 kl. 23.43 (CEST)
Det kan inte vara din personliga tolkning som gäller. Det bör stå klart och tydligt vilka kriterier som finns. Ska det finnas icke-triviala översättningar till andra språk? Ska det bero på folkmängden? Ska det vara ett administrativt centrum? d|8589869056|b 17 maj 2017 kl. 23.46 (CEST)

Nr 5.[redigera]

Mallarna är nu updaterade! Förhoppningsvis innebär denna ändring att vissa missförstånd försvinner. Det finns egentligen mer att säga här, t.ex. om man ska kunna ange texten "kompareras oftast med mer och mest", men det kanske vi kan ta i samband med Modul:sv-adj. Frågan kommer oundvikligen att kopplas till andra tekniska aspekter av modulen. d|8589869056|b 18 maj 2017 kl. 04.27 (CEST)

Jättebra! ~ Dodde (diskussion) 18 maj 2017 kl. 04.39 (CEST)

Nr 1.[redigera]

Här tror jag att det vore bra att ha pronomenmallar, d.v.s. adjektivmallar med genitivformer och utan predikativformer. Det låter konstigt att säga "de är samtliga". Håller någon med? d|8589869056|b 18 maj 2017 kl. 09.55 (CEST)

Nr 10.[redigera]

Kategori:Sjötermer är nu tom, alla uppslag har flyttats, motsvarande underkategorier har skapats och iw-länkar har flyttats. Kategorin kan alltså raderas. d|8589869056|b 18 maj 2017 kl. 10.11 (CEST)

Kategorin och underkategorier är raderade och kategorin är borttagen från Wiktionary:Kategorier. Allt klart med detta, då, toppen! ~ Dodde (diskussion) 18 maj 2017 kl. 10.44 (CEST)

Samtliga[redigera]

Jag har skapat Wiktionary:Projekt av de delar som jag kunde få fram nåt vettigt projekt av. Diskussioner kanske får fortsätta där. ~ Dodde (diskussion) 31 maj 2017 kl. 16.53 (CEST)

Saker som inte fungerar korrekt på mobiler (angeläget!)[redigera]

Enligt denna och många andra liknande nyheter står mobiltrafiken nu för en majoritet av internettrafiken. Det är alltså angeläget att allt fungerar med "mobil vy". Här tänker jag lista några saker som inte gör det. Observera att detta inte nödvändigtvis är en komplett lista.

  • Mallar som har information som är omöjlig att se: {{saknad betydelse}}, {{?}} och {{avgränsare}} (i det senaste exemplet är den uteblivna informationen inte väsentlig, men jag anser fortfarande att detta är problematiskt)
  • Gömbara mallar är inte gömbara (detta borde gå att fixa i MediaWiki:Mobile.css)
  • Gröna länkar och översättningsskriptet saknas (detta borde gå att fixa i MediaWiki:Mobile.js)
  • Categorytree med gömbar inställning är trasigt (de få uppslag som använder categorytree verkar inte vara gömbara, men categorytree borde kanske undvikas helt)

d|8589869056|b 18 maj 2017 kl. 15.53 (CEST)

Relaterat har vi också ett meddelande på MediaWiki-diskussion:Common.js#Broken_JavaScript. Detta bör också åtgärdas snarast. Men listan över saker "att göra" är redan lång, så vi får se... ~ Dodde (diskussion) 18 maj 2017 kl. 19.23 (CEST)
Kan någon administratör fixa detta? Borde räcka att lägga till mw.loader.using(['mediawiki.util']).then. Se även beskrivningen på Phabricator. 84.55.98.173 25 maj 2017 kl. 06.23 (CEST)
Jag kan fixa om jag får hjälp med exakt vad och var jag ska ändra. Jag har läst lite grann förut, men jag förstår inte riktigt exakt vad det är som ska göras. Det ligger på att göra-listan att fördjupa mig i det, men jag behöver mer tid för att sätta mig in i det hela. Om jag kan få hjälp med exakta instruktioner så kan jag göra det omgående. ~ Dodde (diskussion) 25 maj 2017 kl. 06.31 (CEST)
Okej. Jag kan försöka hitta någon tid senare under dagen, men jag vågar inte lova något. Just nu har jag tyvärr inte tid med en längre diskussion. 84.55.98.173 25 maj 2017 kl. 06.36 (CEST)
Felet med Common.js borde vara åtgärdat. 84.55.98.173 26 maj 2017 kl. 03.49 (CEST)


Inklusionskriterier för årtalsuppslag[redigera]

Idag finns det inga riktlinjer för uppslag av typen 1700-tal. Oavsett vad man anser om just detta uppslag är det uppenbart att det behövs gränser. Det finns nämligen oändligt många möjliga framtida decennier/sekel. Detta diskuterades ovan innan diskussionen spårade ur. Min åsikt är att vi inkluderar de decennier och sekel som har en egen artikel på Wikipedia. Det handlar inte om så många uppslag, och det finns gissningsvis ett stort värde i deras översättningar (baserat på den senaste veckans redigeringar verkar det finnas ett intresse). Som sagt finns det inga riktlinjer för detta, och jag skulle säga att det har blivit läge för det nu. Det finns argument för att inte inkludera denna sorts artiklar alls. Med stor sannolikhet kommer åsikterna att vara delade. Förhoppningsvis kan vi komma fram till en rimlig kompromiss. Det är också relevant att diskutera huruvida triviala översättningar ska existera. d|8589869056|b 18 maj 2017 kl. 00.22 (CEST)

Wiktionary:Sidor som bör raderas står det uttryckligen att "En administratör kan utan föregående diskussion ta bort uppslaget om... ...dokumentet Vilka ord skall tas med saknar stöd för att typen av uppslag ska finnas med i Wiktionary." Därför har jag nu raderat många av de tusentals årtalsuppslag som skapats utan stöd i Vilka ord skall tas med. Det finns säkert fler som borde ha raderats som kanske får raderas så småningom när de hittas, för tyvärr är verktygen för massraderande av skapade uppslag inte så utvecklade. ~ Dodde (diskussion) 19 maj 2017 kl. 00.07 (CEST)


Wikipedia som möjligt sökresultat[redigera]

Ovanstående diskussioner handlar till viss del om gränslandet mellan ordbok och encyklopedi. Ett sätt att göra övergången mjukare är att länka till existerande artiklar på Wikipedia om använder försöker slå upp något som inte finns på Wiktionary. Wikipedia har ett motsvarande skript som länkar hit: w:MediaWiki:Gadget-WiktionarySearchResult.js. d|8589869056|b 18 maj 2017 kl. 02.49 (CEST)

Idén är inte alls dum. --Andreas Rejbrand (diskussion) 18 maj 2017 kl. 20.58 (CEST)
Gadgeten är implementerad. Skriv gärna om den inte funkar eller har buggar. 84.55.98.173 26 maj 2017 kl. 03.49 (CEST)

Uttal av böjningar[redigera]

Ordet antydning har ingen angivelse av hur det uttalas. Det finns idag inte heller någon ljudfil för detta. Däremot finns en ljudfil för pluralformen File:Sv-antydningar.ogg, vilket väcker tanken att det inte bara är grundformen utan även alla andra böjningsformer som också saknar ljudfil. Det är lätt att göra ljudfiler och ladda upp. Men, ska vi i så fall lägga in uttalsanvisningar på böjningsuppslagen eller ska dessa läggas in i huvuduppslaget, kanske som en del av böjningstabellen? Detta är inget som vi måste hitta ett svar på, men det kan vara ett experimentfält. Så vitt jag vet, har inget annat språk av Wiktionary ens tänkt i de här banorna. För en del ord (inte minst verb och adjektiv) kan ju böjningsformerna skilja sig rätt väsentligt från huvuduppslaget. Borde kanske deras uttal alltid vara "gå, gick, gått" och "bra, bättre, bäst" i en och samma ljudfil? Ska pluraluttalen betona det skriftspråkliga uttalet stjärnorna med "o" eller även nämna det vardagliga "stjärnerna"? --LA2 (diskussion) 19 maj 2017 kl. 20.51 (CEST)

Funderingarna har absolut funnits, men det har inte blivit något av det för att det nog känts för krångligt och det har funnits annat mer angeläget, men det är nog inte dumt att fundera på detta igen i och med tillkomsten av modulerna. Jag tänker att vi absolut inte vill ha ljudfilerna på böjningsuppslagen eftersom vi vill slussa användaren till huvuduppslaget, inte ifrån det. I den mån någon hade velat lägga ner arbete på detta, så finns möjlighet att (förslag 1) skapa böjningstabellerna så att en liten ljuduppspelningsikon precis intill ordet. (förslag 2) Syntaxen skulle kunna vara {grammatikmall|ljud1=filnamn.ext|ljud2=filnamn.ext} där 1 och 2 står för böjningsformernas rutnummer i tabellen. (förslag 3) En kortvariant "gå, gick, gått" hade med fördel kunnat användas på uttalsraden utan behov att göra någon ändring i grammatiktabellen. Jag tycker stjärnorna, och det har blivit mycket vanligare att man uttrycker o:et mer tydligt än det var förut (har jag hört). ~ Dodde (diskussion) 19 maj 2017 kl. 21.40 (CEST)

Påminnelse: administratörsval[redigera]

Jag vill bara påminna om att det pågår en administratörsomröstning på Wiktionary:Användare/Administratörer/Begäran_om_administratörskap#Jonteemil. Hittills har ovanligt få användare röstat, därav påminnelsen! --Andreas Rejbrand (diskussion) 20 maj 2017 kl. 22.14 (CEST)


Start of the 2017 Wikimedia Foundation Funds Dissemination Committee elections[redigera]

23 maj 2017 kl. 23.05 (CEST)

Mall:@[redigera]

Fortsättning på Wiktionary:Bybrunnen/Arkiv22#Mall:Ping

Jag pratade med @Dodde om {{@}} och {{anv}} och {{ping}}. Vår uppfattning är att {{@}} är mer intuitivt och att vi därför väljer att radera {{anv}}, och inte heller skapa {{ping}}.

Om någon själv planerar att använda {{anv}} eller {{ping}}, så kan omdirigering till Mall:@ skapas. //Skal 25 maj 2017 kl. 23.28 (CEST)

Jag har nu ersatt användningen av {{anv}} på ett 30-tal sidor med {{@}}, raderat {{anv}} och lagt till {{@}}Wiktionary:Mallar-översikten. Generellt föredrar jag att antalet mallomdirigeringar minimeras då det underlättar underhållet, därför gör vi oftast så att vi bestämmer oss för en enda mall, om det inte finns klara skäl för att frångå den principen. Vad jag förstår så används "anv" på wikipedia och "ping" på enwikt, och det är möjligt att det kan vara en sådan anledning, så om någon som är aktiv på flera projekt känner att det underlättar om {{anv}} eller {{ping}} finns, så skapa för all del en omdirigering, som Skalman nämnde. ~ Dodde (diskussion) 26 maj 2017 kl. 00.06 (CEST)
Stabel-a är utmärkt för användare från andra språkupplagor (t.ex. ryska och kinesiska). 84.55.98.173 26 maj 2017 kl. 01.23 (CEST)


Formateringsfel[redigera]

Det verkar som om många (nästan alla?) artiklar nu har fått ett formateringsfel: det är ett stort vertikalt avstånd mellan ordklassrubrik och fetstilsrad, se exempel. --Andreas Rejbrand (diskussion) 28 maj 2017 kl. 12.03 (CEST)

Detta hjälpte kajakdMoberg 28 maj 2017 kl. 15.32 (CEST)
Jag går igenom alla mallar och flyttar ner catagorize-anropet lite senare. När categorize-anropet fanns ensamt var det inga problem, och när övriga kategorier fanns med i mallen ensamt var det inte heller några problem. Men tydligen när de fanns med i kombination. Tack @Moberg för felsökningen :-) ~ Dodde (diskussion) 28 maj 2017 kl. 17.51 (CEST)