Wiktionary:Bybrunnen/Arkiv6

Bybrunnsarkiv - 20060707-20060708

Italianska substantiv

Jag skulle vilja att vi kommer överens om ett system vad gäller hur vi ska skriva italienska substantiv. Just nu vacklar bruket. Mitt förslag är att skriva genus utan kommateckan och med plural. Om man inte kan genus och pluralform är det naturligtvis bättre att skriva ett ord än att inte skriva alls. Ex: bocca f (plural bocche) Vad tycker du? Crimson 29 maj 2006 kl.17.13 (UTC)

Som en:bocca? Helt ok. --NERIUM 29 maj 2006 kl.17.39 (UTC)

så småningom kanske italienska böjningsmallar kan skapas, tills dess verkar man överens om att använda den engelska stilen

Översättningar på icke-svenska ord

Jag tycker att vi inte ska ha översättningar på icke-svenska ord, till exempel på luglio, där det i nuläget finns vissa översättningar. Vad tycker du? Mvh Crimson 29 maj 2006 kl.17.22 (UTC)

Jag håller med, och brukar ta bort när jag ser dem. \Mike 29 maj 2006 kl.17.35 (UTC)

Jag håller också med. --NERIUM 29 maj 2006 kl.17.45 (UTC)

översättningar ska bara finnas med på svenska ord

Genus på orden i översättningslistorna

Jag tycker att vi, när vi vet detta, ska skriva genus, utan kommateckan först, på orden i översättningslistorna. Ex: "bocca f" i artikeln "mun". Vad tycker du? Mvh Crimson 29 maj 2006 kl.17.33 (UTC)

Håller med även här. --NERIUM 29 maj 2006 kl.17.45 (UTC)

när genus skrivs ut för ord i översättningslistorna utesluts kommatecken emellan

Versaler på språk- och ordklassord

Som det är nu, har vi allt stor bokstav på språken och på ordklasserna i artiklarna. Jag tycker att det borde vara gemener på dessa ord. Jag vet att det kan vara svårt att få medhåll här. Projektet är fortfarande i sin linda och om vi ändrar nu, blir det inte i så mycket arbete. Man kan ändra kontinuerligt. Jag förstår inte varför vi har versaler på dessa ord. På svenska skrivs dessa ord vanligtvis med liten bokstav. Många unga i vårt land tror att ett språk ska skrivas med versal på grund av att det är så på engelska. Varför har vi stor bokstav på dessa ord och kan vi inte ändra det? Mvh Crimson 29 maj 2006 kl.17.45 (UTC)

Jag anser att vi bör behålla stor bokstav initialt på rubriker, där det även i svenskan är brukligt att skriva så. Däremot skall det självklart inte användas stor bokstav initialt i löpande text, och emm ej heller i punktlistor (där vi ju håller på att byta ut till gemener).--sanna 1 juni 2006 kl.12.21 (UTC)

Det ska alltid vara versal begynnelsebokstav i rubrikerna

{{fysik}} och andra mallar

{{fysik}} och andra mallar ger kategorideklarationer i stil med [[Kategori:Fysik]], vilket dock inte verkar stämma med konventionerna här på Wiktionary; enligt dessa borde kategorin nämligen i de flesta fall vara analogt med [[Kategori:Fysik på svenska]]. Dessutom verkar inte alla områden ha dylika mallar, och ibland skrivs kategorier in manuellt i artiklar. IMO borde vi satsa på att låta samtliga ämnesområden ha mallar, för att främja standardisering och undvika att skriva in kat.dek. manuellt i artiklar. Dessutom borde vi lösa problemet med "på svenska". --Andreas Rejbrand 1 juni 2006 kl.10.48 (UTC)

Mallarna av {{fysik}}-modellen håller på att fasas ut. Nå, det var ett av de första försöken till en konsekvent kategorisering. Vad menar du med "samtliga ämnesområden"? Med {{ämne|fysik}}-modellen behövs inga andra färdiggjorda mallar, enbart kategorin. Eller syftar du på att ämnesspecifika mallar är att föredra? Slutligen är jag inte riktigt säker på vad problemet med "på svenska" är? \Mike 1 juni 2006 kl.11.19 (UTC)

Om de fasas ut blir min fråga irrelevant. Problemet jag syftade på var att artiklar om exempelvis fysik borde hamna i kategorin "Fysik på svenska", fast kategorin endast blev "fysik" när de nämnda mallarna användes. --Andreas Rejbrand 1 juni 2006 kl.11.35 (UTC)

Ok, då är jag med :) \Mike 1 juni 2006 kl.11.39 (UTC)

Fysikmallen innehöll enbart ett fåtal artiklar, så jag flyttade över dem till ämnesmallen; matematikmallen används dock flitigt, men den är ju redan justerad så den kategoriserar som på svenska, så den får vi väl låta fasas ut långsamt. (eller skaffa oss en bot...)--sanna 1 juni 2006 kl.12.39 (UTC)

ämnesmallar ser numera ut som {{ämne|ämnet}} och {{ämne|ämnet|språk}}, och de andra fasas ut successivt

Nytt system för slang

Jag har skapat en mall {{slang}}. Se gärna mallsidan för mer information. Det vore bra om någon robot kunde ersätta alla (''slang'') i artikelnamnrymden till {{slang}}. --Andreas Rejbrand 3 juni 2006 kl.11.05 (UTC)

Jättebra! En liknande mall för ålderdomligt/arkaiskt vore nog jättebra, och överhuvud taget skulle det nog vara bra att ha mycket sådana mallar för diverse grammatiska kategorier och andra märkningar (ett problem är förstås vad det gör med användaranvänligheten i redigeringen, om man inte kan lägga in knappar på redigera-sidan).Ever wonder 3 juni 2006 kl.14.01 (UTC)

Jag skapade {{ålderdomligt}} och såg till så att (slang) verkligen skrevs ut på sidan som mallsidetexten sa, men det är problem med båda - text som ligger efter utskriften hamnar i en "blå låda".Ever wonder 3 juni 2006 kl.14.24 (UTC)

Hoppsan, jag glömde texten i includeonly; tack för att du åtgärdade det! Jag ska kika på problemet du anger. --Andreas Rejbrand 3 juni 2006 kl.14.43 (UTC)

Nu har jag ordnat så att vi slipper rutan. --Andreas Rejbrand 3 juni 2006 kl.14.50 (UTC)

Jag gjorde lite annorlunda i ålderdomligt (d v s plankade ämnesmallen totalt) och jag tror att det blev rätt bra till slut. Jag hinner inte ändra slang just nu och kanske inte skall göra det utan att du (och kanske andra) får ha ett ord med i laget, men ta gärna en titt.Ever wonder 3 juni 2006 kl.15.05 (UTC)

Eftersom det endast är en utökning du gjort, är det helt OK. --Andreas Rejbrand 3 juni 2006 kl.15.22 (UTC)

Jag har nu ordnat språkvalet även på {{slang}}. --Andreas Rejbrand 3 juni 2006 kl.15.31 (UTC)

Finns det någon möjlighet att en bot automatiskt kan ändra (''slang'') i artikelnamnrymden till {{slang}}? --Andreas Rejbrand 3 juni 2006 kl.16.14 (UTC)

Det vore också bra om någon sysop kunde radera den numera oanvändna kategorin Kategori:Svensk slang. --Andreas Rejbrand 3 juni 2006 kl.16.17 (UTC)

Gjort--sanna 3 juni 2006 kl.16.19 (UTC)

se nästa stycke för sammanfattning

Vardagligt, slang

Det har slagit mig att det ibland är svårt att avgöra vilket/vilka av uttrycken "vardagligt" och "slang" som passar på ett visst ord. Se maja som "skräckexempel". Vilka normer finns? --Andreas Rejbrand 3 juni 2006 kl.18.01 (UTC)

Brukar de båda verkligen användas parallellt (alltså i samma ordbok)? Jag har tänkt på det och varit inne på att vi borde försöka använda det ena konsekvent.Ever wonder 3 juni 2006 kl.18.22 (UTC)

Jo, tanken har slagit mig också. I sådana fall är det väl "slang" vi får behålla. --Andreas Rejbrand 3 juni 2006 kl.18.23 (UTC)

Spontant tycker jag emellertid att det finns en viss skillnad mellan begreppen. "Farbror" för "äldre man" vill jag som exempel klassificera som "vardagligt", medan jag vill klassificera "hoj" istället för "cykel" som slang. Märk att det i det första exemplet är betydelsen som är vardaglig, medan det i det senare exemplet är själva ordet som är slang. Ser någon annan också denna olikhet mellan begreppen? --Andreas Rejbrand 4 juni 2006 kl.10.32 (UTC)

Utan att ge mig in i ovanstående klassificeringsidé som jag inte vet något om, så delar jag för mig själv upp orden/betydelserna i slang, vardagligt och formellt. Och jag tror inte det är så omöjligt för en ordbok att använda båda (alla), SAOB använder enl. egen uppgift över 3000(!) dylika markörer (Se http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ -> allmän info -> bruklighetsangivelser). \Mike 4 juni 2006 kl.13.23 (UTC)

Håller med om att slang och vardagligt har olika betydelser, men kan inte sätta fingret på en definition som utmärker dessa från varandra. Vardagligt är väl i detta sammanhanget motsatsen till formellt och det vanliga är nåt emellan. Slang kan väl inte graderas på den skalan utan är nåt annat. Hur som helst, om ett ord är slang behöver det inte förtydligas att det även är vardagligt, för ingen har väl hört talas om formell slang? Dodde 15 juni 2006 kl.23.37 (UTC)

{{slang}}, {{vardagligt}}, {{ålderdomligt}} finns nu som mallar

Att dra streck eller inte, det är frågan

Hur skall vi göra, skall vi dra ett streck mellan språkavsnitten eller ej. Personligen tycker jag det är onödigt, det räcker bra med den åtskillnad som skapas av ==Språk==--sanna 3 juni 2006 kl.18.27 (UTC)

Nu blir det ju ändå ett "streck" av ==Språk==, så det borde nog räcka. Kan du ge något "skräckexempel" på artikel med många språk angivna? --Andreas Rejbrand 3 juni 2006 kl.18.29 (UTC)

strecket som skapas av "=="-rubriken räcker, något mer streck behövs inte

Språkindex och versaler

Beträffande ord och uttryck som nödvändigtvis inleds med versal, bör språkindexkategorin sättas med versaler? Jfr artikeln LCD-skärm, som jag gav [[Kategori:Språkindex för svenska L|CD-skärm]]. --Andreas Rejbrand 3 juni 2006 kl.10.56 (UTC)

I så fall sorterar indexet först alla ord från A-Ö, sedan a-ö (det kanske går att koda om på något sätt, jag vet inte). För närvarande står det uttryckligen i språkindexmallen att indexet inte skiljer på liten och stor bokstav. Det blir alltså en stor ändring och kräver ändringar i många ord (geografiska namn och tyska substantiv till exempel), men det är möjligt att det vore en förbättring. Jag lutar åt att det är lika bra att ha det som det är, så att alla ord på exempelvis A-/a- hamnar på ett ställe. Ever wonder 3 juni 2006 kl.13.56 (UTC)

Jo, det blir i alla fall enklast så. Nackdelen är dock att det är olämpligt att ha med dylika fel i en ordbok, som är tänkt att vara tämligen stringent. --Andreas Rejbrand 3 juni 2006 kl.14.42 (UTC)

Jag tycker nog att det nuvarande systemet som inte skiljer stora och små bostäver i indexet blir bäst. Andreas, jag förstår inte riktigt, vilka är de fel som inte bör finnas? --sanna 3 juni 2006 kl.14.57 (UTC)

Förlåt - jag misstog mig. Jag fick för mig att bokstäverna blev gemena på kategorisidan också (såsom "lars", "lcd-skärm" etc.), men det är det ju givetvis artiklarnas titlar som avgör. Då är det inget problem - ursäkta min tankspriddhet. --Andreas Rejbrand 3 juni 2006 kl.15.05 (UTC)

Det spelar ingen roll om man skriver ordet i språkindex-kategorin med stor eller liten bokstav, det blir ingen skillnad

Lite förslag och ändringar

Jag har skapat Mall:Enskild betydelse-varning som är tänkt att användas i kategorier såsom Kategori:Slang på svenska, Kategori:Vardagliga uttryck på svenska o.dyl., eftersom vissa av betydelserna i dessa kategorier, inte hör hemma där. Är det ett bra initiativ?

Jag har också på prov ändrat bakgrundsfärgen i tabeller skapade med {{top}}, {{mitt}} och {{botten}}. Jag tycker det blev tydligare, men kritik och förslag välkomnas. --Andreas Rejbrand 4 juni 2006 kl.11.35 (UTC)

Den förra ljusa färgen var lite lättare att läsa om synen inte är perfekt samtidigt standard på de flesta språkens wiktionary. --NERIUM 4 juni 2006 kl.14.56 (UTC)

OK, jag har rullat tillbaka nu. --Andreas Rejbrand 4 juni 2006 kl.15.54 (UTC)

Andreas testar lite

Former av substantiv

Artikeln mandolin att döma, anses det fördelaktigt att samtliga substantivformer har egna artiklar. Det är emellertid troligt, att det tar mycket lång tid innan samtliga substantivs alla former har egna artiklar. Det slår mig vid den tanken, att det torde vara förhållandevis enkelt att använda en bot för att automatiskt söka igenom de artiklar som använder någon substantivmall, och utifrån dessa automatiskt generera artiklar om de olika formerna. Jag är själv programmerare (även om jag inte har någon erfarenhet kring botprogrammering på mediawikis), och min bedömning är att detta tämligen enkelt låter sig göras. Någon kommentar - finns möjligheten? --Andreas Rejbrand 9 juni 2006 kl.20.20 (UTC)

Jo, i viss mån kanske, men vitsen med enskilda uppslag för olika former är ju dels att det skall vara möjligt att ange separata uttalsangivelser och morfemanalyser för dem. Tyvärr har vi ju inte någon här som brinner för att lägga in uttal, så det är väldigt eftersatt. En artikel för en form som har vare sig morfemanalys, uttalsangivelse eller rymmer flera olika former vet jag inte om har så mycket mening.

MEN, om din fråga är, behöver vi en bot på svenska wiktionary, så är mitt svar ett rungande JA! Indexkategorisering, deklinationsmallsbyten m m borde kunna gå att göra mycket lättare med bot-stöd tror jag i a f.--sanna 9 juni 2006 kl.20.36 (UTC)

Instämmer till fullo. Ytterligare exempel är moderniseringar av typen som exemplifieras av (''slang'') till {{slang}}. Listan över användningar av en bot kan göras lång. --Andreas Rejbrand 9 juni 2006 kl.22.20 (UTC)

F.ö. torde väl "innehållsfattiga" artiklar av substantivformer vara bättre än inga alls, eftersom det för många användare (enligt min teori) är lättare att småredigera en artikel, än att skapa en helt ny sådan. --Andreas Rejbrand 9 juni 2006 kl.22.22 (UTC)

Låter bra - go for it! säger jag. (Och här, på wiktionary, håller jag med om att små artiklar är mycket mer värdefulla än "inga artiklar".) \Mike 10 juni 2006 kl.10.40 (UTC)

Klart att det är bättre med en liten än ingen alls!--sanna 12 juni 2006 kl.08.52 (UTC)

Uppslag ska finnas för samtliga former av ett ord

Avledningar

Termen avledning används med mycket få undantag felaktigt på svenska Wiktionary, även i Stilguiden. Ordbok är ett typexempel på en sammansättning. (Se Wikipedia Avledning och Morfologi (lingvistik). Rubriken måste (anser jag) bytas ut till något mer allmänt uttryck (jag tror jag sett "härledda uttryck" någonstans, det kan funka), förmodligen med hjälp av en bot. Alternativet vore, antar jag, att leta upp alla artiklar med underrubriken avledningar och bryta ut alla sammansättningar till en egen rubrik. Om ingen orkar göra detta just nu borde vi åtminstone ändra i stilguiden samt bestämma att vi börjar ändra efter hand i de artiklar vi stöter på. Ever wonder 15 juni 2006 kl.13.56 (UTC)

Du har naturligtvis alldeles rätt, vi har använt avledningar alldeles för slarvigt. Jag tycker dock att det är en poäng i att samla dem under en rubrik, och inte bryta ut sammansättningarna. Härledda uttryck låter korrekt, men lite svårtillgängligt kanske; fast jag har inte något bättre förslag just nu; Ord bildade med hjälp av detta ord är väl lättillgängligt, fast alldeles för långt... Helt klart skall stilguiden uppdateras, men vi bör väl ha konsensus om till vad först... *leende*--sanna 15 juni 2006 kl.14.11 (UTC)

"Avledningar och sammansättningar" kanske?/Nicke L 15 juni 2006 kl.14.58 (UTC)

"Härledda uttryck" låter inte genuint korrekt för mig som matematiker. (Härledd=bevisad är min intuitiva tolkning.) Möjligen kan vi tänka oss något i stil med ("ny"-) "konstruktioner". --Andreas Rejbrand 15 juni 2006 kl.16.06 (UTC)

Om man menar sammansättningar, varför inte kalla det sammansättningar? Eftersom sammansättningar är nåt helt annat än avledningar, ska man verkligen slå ihop dem under samma rubrik? Jag är ny här, men skulle anledningen vara att det blir för många rubriker isåfall eller? Annars tycker jag att sammansättningar ska vara namnet på en egen rubrik. Dodde 15 juni 2006 kl.21.19 (UTC)

Ja, det är säkerligen det som är anledningen. Dessutom återfinns onekligen stora likheter mellan avledningar och sammansättningar: det första är en hopfogning av ett ord och några bokstäver, medan det andra är en hopfogning av två fullständiga ord, om jag förstått saken korrekt. --Andreas Rejbrand 15 juni 2006 kl.21.43 (UTC)

Jag anser ju att det är lika stor skillnad på sammansättningar och avledningar, som det är skillnad mellan sammansättningar och böjningar, alternativt avledningar och böjningar. Ingen skulle väl få för sig att skriva ner ett ords alla böjningsformer under samma rubrik som sammansättningar? Så jag stödjer Ever wonders förslag även om det ligger rätt mycket arbete i detta. Bättre med tydlig men korrekt information, även om det blir en extra rubrik, tycker jag. Jag kan tänka mig att lägga ner en del arbete på att genomföra detta, men jag tror jag inte vill editera alla 10,000 artiklar själv. Någon bör ändra detta i stilguiden också så att man inte behöver gå igenom alla artiklar igen sen :) Dodde 16 juni 2006 kl.00.13 (UTC)

Jag tycker också att det verkar riktigt att dela upp det i två rubriker, så att det blir korrekt./Nicke L 16 juni 2006 kl.00.22 (UTC)

Om ingen annan störs av det stora antalet rubriker, så skall jag inte sätta några käppar i hjulen. Och stilguiden är inte 'heligare' än någon annan sida, vem som helst kan ändra den.--sanna 16 juni 2006 kl.08.47 (UTC)

Men blir det inte väldigt svårt att modernisera alla sidor som blandar ihop sammansättningar och avledningar? En robot (utan AI) kan svårligen utföra proceduren åt oss. --Andreas Rejbrand 16 juni 2006 kl.08.55 (UTC)

En sökning på ordet Avledningar ger 203 träffar, låter inte oöverstigligt för en manuell insats.--sanna 16 juni 2006 kl.09.51 (UTC)

Nej det var ju helt överkomligt... Och aspekten med robotar är ju ytterligare en anledning till att separerera rubrikerna. Så fort stilguiden är ändrad (om nu konsensus ligger i att den ska ändras) sätter jag igång. Jag vill inte ändra stilguiden för jag har ingen erfarenhet att ändra stilguider. Dodde 16 juni 2006 kl.13.09 (UTC)

Sanna har gjort ändringen och vi har börjat så smått att byta rubrik där den var felaktig. Så det ska nog gå att sätta igång om du vill./Nicke L 16 juni 2006 kl.13.18 (UTC)

Låter utmärkt. 203 träffar (enl. ovan) säger mig dock att vi ännu har långt kvar innan Wiktionary är en heltäckande ordbok... --Andreas Rejbrand 16 juni 2006 kl.15.59 (UTC)

När jag betraktar moderniseringen [1] av etan slår det mig, att gränsen mellan avledning och sammansättning ibland kan vara något diffus. Rent kemiskt är etansyra (ättiksyra) ett derivat av etan, på i princip samma sätt som etanal (acetaldehyd) och etanol. Rent kemiskt torde alltså "-syra", "-al" och "-ol" samtliga betraktas som likvärdiga suffix. Emellertid kommer den första att klassificeras som sammansättning medan de två andra som avledningar. Kommentarer? --Andreas Rejbrand 16 juni 2006 kl.18.10 (UTC)

På tal om "derivat", f.ö., så skulle kanske den benämningen kunna sammanfatta avledningar och sammansättningar, om vi gick på den linjen. --Andreas Rejbrand 16 juni 2006 kl.18.17 (UTC)

Tycker att till skillnad från många andra fall, så är detta fallet relativt solklart. Wiktionary är ett språkligt lexikon, inte ett kemiskt. Avledningar och sammansättningar har språkliga skillnader. Etansyra är ett sammansatt ord av etal och syra. Etanol är inte en sammansättning för att ol inte kan bilda ett eget ord med den betydelsen. (be är visserligen ett eget ord som om det hade den betydelsen i bebo så hade det varit en sammansättning, men det har det ju inte så bebo är en avledning av bo) Ungefär så. Jag ser ingen anledning att slå samman två rubriker av anledningen att man tycker det är svårt att särskilja dem. Vissa lexikon, exvis Lexin, har en gemensam rubrik för dessa, men Lexin är också långt mer begränsat än vad Wiktionary är Dodde 16 juni 2006 kl.19.49 (UTC)

Jag håller med dig (din invändning var jag nära att själv infoga i mitt inlägg). Jag tycker dock att det är värt att diskutera och reflektera kring frågan. --Andreas Rejbrand 16 juni 2006 kl.19.52 (UTC)

Absolut! :) Dodde 16 juni 2006 kl.19.55 (UTC)

uppgiften att flytta alla sammansättningar under ====Avledningar==== till under ====Sammansättningar===== är slutförd Dodde 25 juni 2006 kl.14.55 (UTC)

Alldeles utmärkt! Du är en sann tillgång till projektet! --Andreas Rejbrand 25 juni 2006 kl.15.19 (UTC)

Rubriken "Avledningar" har nu delats upp till "Avledningar" och "Sammansättningar" och därmed är rubriceringarna numera korrekta

Nybörjarfråga - vad är Wiktionary tänkt att vara?

Är det tänkt att Wiktionary ska vara både en ordbok och ett två-vägs lexikon för alla språk i ett? Eller vad är syftet med att ha med utländska uppslagsord i den svenska Wiktionary? Jag förstår inte riktigt det där... Vore det inte enklare om svenska Wiktionary koncentrerade sig på svenska ord och var ordbok och envägs lexikon i ett isåfall, och sen låta andra språks lexikon översätta till svenska? Det känns som om jag har missat nåt? :) Dodde 16 juni 2006 kl.03.52 (UTC)

Jag har själv reagerat på det. Idag är den svenska delen fortfarande långtifrån färdig, och att du ha målet att samla samtliga ord på världens alla språk kan tyckas utopiskt. Men ett ambitiöst mål torde i sig inte skada - den svenska delen torde inte bli mycket sämre av att även utländska ord finns med. --Andreas Rejbrand 16 juni 2006 kl.09.08 (UTC)

Att alla språks Wiktionary ska vara självständiga samlingar som innehåller alla världens språk så blir det ju en väldig massa dubbelarbete, speciellt som projektet WiktionaryZ är under uppbyggnad som just ska fungera som en internationell ordbok med alla ord på alla språk samlade. Vill jag lära mig vad ett italienskt ord betyder så går jag rimligtvis in på italienska Wiktionary och slår upp ordet där. Och saknas svenska översättningar till italienska ord på italienska Wiktionary så kan man ju bidra med detta på italienska Wiktionary? Jaja.. Tror fortfarande jag missar vitsen på nåt sätt, men ska låta bli att fråga mer om detta :) Dodde 16 juni 2006 kl.13.05 (UTC)

Vitsen är att du skall kunna få alla ord förklarade på ditt språk. En översättning till svenska på italienska wiktionary ger alls inte lika mycket som en förklaring av den utländska termen på ditt eget språk. Nu är det ju så att svenska wiktionary (och många andra wiktionarys) ännu inte är mogna nog för att ha börjat verkligen förklara och exemplifiera främmande ord, utan dessa poster innehåller mest en översättning utan vidare kommentarer. Missförstå mig inte, översättningen skall vara där, men det finns även utrymme för kommentarer avpassade för svenskspråkiga om termen i fråga.--sanna 16 juni 2006 kl.14.18 (UTC)

Okej, jag förstår, tack för svaret :) Dodde 16 juni 2006 kl.16.13 (UTC)

fråga och svar om upplägget på wiktionary vad gäller lexikon-delen

Hur funkar programmeringen?

Nån som kan programmering, hur svårt är det att göra specifika sökalgoritmer för att t ex använda med hjälp av bot:ar, för att göra likartade ändringar i många dokument? Sker all programmering i PHP, eller kan man integrera Perl-script på nåt sätt? Dodde 16 juni 2006 kl.16.10 (UTC)

Jag är programmerare, men har aldrig arbetat med MediaWiki-bots. Min bedömning är dock att det inte alls föreligger några svårigheter beträffande algoritmutvecklingen. --Andreas Rejbrand 16 juni 2006 kl.17.05 (UTC)

fråga och svar om botar på wiktionary

"brist"-kategorisering efterlyses

När man går igenom artiklar om upptäcker olika brister så kan det vara att man inte har kunskap, tid eller fokus att rätta till dessa på en gång. Det kan vara en artikel som har en tveksam definition eller andra felaktigheter, en artikel som som har en struktur som avviker mycket från det normala exempelvis genom att sakna rubriksättning, eller så kan det finnas andra frågetecken som man vill belysa närmare på diskussionssidan. Då kunde man ha en tagg liknande Wikipedias Mall:faktakoll, och kalla den för Mall:tveksamheter och samla alla dessa artiklar under Specialsida: Lista över ord med tveksamheter eller felaktigheter eller något. Vad tycker ni andra? Dodde 17 juni 2006 kl.15.07 (UTC)

Utmärkt förslag! Jag tycker att en kategori räcker. Som namn vill jag föreslå "Kategori:Begärda förbättringar". En länk till denna kategori kan exempelvis göras med en {{förbättra}}. Jag skulle gärna börja arbeta med detta, men väntar först in ytterligare kommentarer. --Andreas Rejbrand 17 juni 2006 kl.15.43 (UTC)

Tycker också att en kategori är fullt tillräckligt i nuläget, jag gav bara några exempel på olika brister som var vanliga... Om man märker en artikel med {{förbättra}} så kanske man inte behöver ange exakt vad det är som behöver förbättras. Är det en av de vanliga felen så borde det vara ganska givet (kanske en ruta kan visas då där dessa exempel tas upp eller nåt), och om det är nåt annan brist så kan man beskriva den på diskussionssidan... "Den här artikeln behöver förbättras. Hjälp gärna till genom att se över rubriksättning och struktur. Se diskussionssidan, eller historiken, för mer information" kanske är en bra text? Dodde 17 juni 2006 kl.17.31 (UTC)

Jag har nu skapat en Kategori:Begärda förbättringar och en {{förbättra}}. Se artikeln ekonomi för praktiskt exempel. Jag tycker det blev tämligen snyggt. Kommentarer? --Andreas Rejbrand 17 juni 2006 kl.17.49 (UTC)

Vad är det för skillnad mellan den nya mallen och den gamla Mall:Kvalitetskontroll? --NERIUM 17 juni 2006 kl.19.36 (UTC)

Jag tycker att den nya mallen passar bättre för uppslagsord med självklara brister (ingen wikiformatering, ingen definition etc.) --Andreas Rejbrand 17 juni 2006 kl.19.38 (UTC)

Apropå detta, visst måste det vara meningen att Mall:Stub skall lägga artikeln i en stubkategori? Så är inte fallet nu. Jag skulle ha ändrat det men jag tänkte att jag kunde kolla av så ingen blev sur eller så. Ever wonder 18 juni 2006 kl.21.53 (UTC)

Vad har "stub" för betydelse på en Wiktionary? Samtliga artiklar är väl mer eller mindre stubbar, är de inte stubbar så är de inga artiklar. Dodde 18 juni 2006 kl.22.03 (UTC)

Nå, en stubbmall finns som synes... Jag har själv vid ett eller två tillfällen lagt in en stubbmarkerad artikel. Vid något tillfälle har det handlat om att jag lagt in ordklass, böjning och kanske något mer men ingen definition - jag tycker att ingen definition kan vara bättre än en vilseledande, och en artikel utan definition men med annan information kan imo åtminstone i vissa fall vara bättre än ingen artikel (jag vet att alla inte tycker lika). I övrigt handlar det väl om vad ambitionen är för en "fullständig" artikel, man skulle kunna hävda att artiklar om grundformer av substantiv, verb och adjektiv i de flesta fall bör betecknas som stubbar om de saknar böjningsinformation... det kan definitivt behövas en beteckning för artiklar som saknar viktig information men ändå inte nödvändigtvis är "dålig" (möjligen skulle beteckningen kunna vara "artikel på svenska wiktionary", men det är en annan fråga...) Hm. Kom på ett exempel på en artikel som jag skapade häromdan, som kanske borde vara stubmarkerad: rätt (enbart adjektiv bl a). Till sist finns referens till stubbar på åtminstone ett ställe, nämligen här. Ever wonder 18 juni 2006 kl.22.37 (UTC)

Jag tycker absolut _inte_ att rätt ska vara stubbmarkerad. Då skulle 95% av alla artiklar vara stubbmarkerade. Alla artiklar kan utökas och göras bättre. En stubbmarkerad artikel ska ha prioritet utöver de andra alternativt nyskapande av artiklar. Det enda tillfälle jag kan komma på nu när en stubbmarkering kan vara befogad är, som du nämner själv, då artikeln saknar definition. Och jag håller med dig om att lite, men korrekt information är betydligt bättre än mycket, men vilseledande information. Har en artikel en definition så tycker jag att den inte behöver markeras som stubb. Det är min åsikt. Dodde 18 juni 2006 kl.23.31 (UTC)

Det verkar som om mallen förbättra funkar för artiklar med enkla ord, men att det blir nåt fel med artiklar med fler ord än ett Dodde 19 juni 2006 kl.05.30 (UTC)

en ny mall {{förbättra}} har skapats för att uppmärksamma artiklar som behöver formateringsöversyn. Dessa hamnar i Kategori:Begärda förbättringar.

Sammansättningar och hyponymer

Många hyponymer i svenskan har ju formen av en sammansättning; t ex så är helskägg både en sammansättning med skägg och en hyponym till skägg. Hur gör vi här? Det känns på något sätt överdrivet att lista orden två gånger på samma sida, i sht som vi ju i a f vad gäller sammansättningar inte kan sikta på någon form av heltäckande översikt, utan enbart stickprov.--sanna 21 juni 2006 kl.12.08 (UTC)

Just detta slog mig när jag skapade artikeln strålning. Spontant tycker jag nog att vi kan lägga alla ord som är både hyponymer och sammansättningar under just hyponymer, och reservera sammansättningar för ord som är sammansättningar men inte också hyponymer till ordet ifråga. --Andreas Rejbrand 21 juni 2006 kl.19.42 (UTC)

Ja, det tycker jag också. Sammansättningar är för att visa vilka ord som med hjälp av andra ord kan bildas av uppslagsordet. Det säger sigsjälvt att ord som förekommer under andra rubriker och som innehåller uppslagsordet också kan bildas... Dodde 22 juni 2006 kl.08.40 (UTC)

ord under rubriken sammansättningar behöver bara listas om det inte listats under någon annan rubrik innan

under-underrubriker - definitionssiffror eller ord från definitionen

När det finns fler än en definition av ett ord under samma ordklass, och man under underrubriker syftar på något speciellt av dessa orden, så finns det två sätt som jag har sett att man förtydligar detta på. Ibland ser jag att man använder ett av definitionsorden som under-underrubrik, ibland ser jag att man använder siffran framför definitionen som under-underrubrik. Själv tycker jag att det blir tydligare med siffran och enklare att avläsa, men att det möjligen ser lite snyggare ut med ord istället för siffror.

Har det förts en diskussion om detta innan och har ni kommit fram till någon konsensus då om "hur det ska vara"? Annars, är det någon som har någon åsikt om att det ena är särskilt bra, eller särskilt dåligt av någon anledning... Eller är det helt ok att låta dessa finnas till parallellt?

Personligen tycker jag att siffror är betydligt tydligare, enklare, enklare att systematisera, och enklare ut bot-synpunkt. Men jag ser att sättet som är vanligast är ord istället för siffror. Dodde 24 juni 2006 kl.10.48 (UTC)

Ett exempel på en artikel som använder ett ord som inte ens fanns med i definitionen väg. Blir lätt så. Dodde 24 juni 2006 kl.10.49 (UTC)

ingen svar: ingen sammanfattning

Grundämnen, ämne - kemi/ ämne - fysik

Förlåt en ovetande, men vore det inte enklare att låta kategorin Grundämnen på svenska vara underkategori till både Fysik på svenska och Kemi på svenska, och skippa ämnesmallarna?--sanna 26 juni 2006 kl.22.15 (UTC)

Det vore fullt möjligt. Att jag valde fysik och kemi berodde på att dessa är själva vetenskaperna, vilket förtydligar för de som inte alls är insatta i vad ett "grundämne" är för något. Ju mer jag tänker på frågan, emellertid, desto mer inser jag att det borde vara fullt tillåtet att förutsätta en viss kompetensnivå hos läsaren (om inte annat kan man ju alltid klicka på länken grundämne i varje artikel), och att endast använda Kategori:Grundämnen på svenska vore mer ordningssamt, så jag köper ditt förslag. Jag har nu kommit till och med rutenium (element 44) i periodiska systemet och kommer att fortsätta imorgon. --Andreas Rejbrand 26 juni 2006 kl.22.27 (UTC)

Grundämnen har väl inget med fysik att göra, räcker med att vara underkategori till bara kemi? Dodde 26 juni 2006 kl.22.32 (UTC)

Grundämnen är väldigt intressanta i områden som spektroskopi, till exempel, eller andra beräkningar som har att göra med elektroners (och atomers) energinivåer - ja, till och med enkla molekyler jobbar man med. \Mike 27 juni 2006 kl.07.53 (UTC)

Dodde: grundämnen har oerhört mycket med fysik att göra! --Andreas Rejbrand 27 juni 2006 kl.08.52 (UTC)

Självklart berör atomerna alla områden vi kan tänka oss här i livet... Biologi... fotosyntesen, Mekanik.. hållfasthetslära, Akustik... resonans, Historia... upptäckare av grundämnen, grundämnen namngivna efter historiska personer. Nämn en kategori grundämnen inte skulle platsa i? Ska Grundämnen på svenska placeras i alla dessa kategorier och ett 20-tal ytterligare? Jag tycker ni har helt fel. Kemi är den enda naturliga kategorin och är milsvägar framför nästa möjliga kategori... Att ange fysik som jämbördig kategori med fysik är bara löjligt.

Exempel: Google visar att antal träffar med grundämnen + fysik - kemi är 517 st.

Exempel: Google visar att antal träffar med grundämnen + teknik - kemi är 12800 st. Teknik är en 10 gånger starkare kandidat...

Exempel: Google visar att antal träffar med grundämnen + historia - kemi är 999 st. Historia är en dubbelt så stark kandidat...

Exempel: Google visar att antal träffar med grundämnen + Einstein - kemi är 294 st. Tänka sig, Einstein är en nästan lika starik kandidat som fysik...

Exempel: Google visar att antal träffar med grundämnen + Göran - kemi är 688 st. Oj, 688 är en starkare kandidat än Einstein.

Jo jag inser att logiken haltar något, och kräver fler parametrar för att vara pålitlig, men den visar en poäng, inte sant? Dodde 27 juni 2006 kl.09.34 (UTC)

Nja, jag håller inte med. Åtskilliga fenomen som studeras inom fysiken använder direkt begreppet grundämnen. Några exempel är w:radioaktivitet och w:spektroskopi. Dessutom är atomer oerhört centrala begrepp inom w:partikelfysiken. ("Vad händer om en plutoniumkärna bombaderas med ...?") --Andreas Rejbrand 27 juni 2006 kl.09.56 (UTC)

Nej det är ju tillåtet att ha olika åsikter :) En oerhört marginell fråga huruvida ett enstaka ord ska kategoriseras, men jag kan tänka mig i framtiden att en vidare diskussion om principer för kategorisering skulle vara givande. Nu finns det imho viktigare saker dock... Dodde 27 juni 2006 kl.12.10 (UTC)

eftersom grundämnen anses vara både tillhörande ämnet kemi och ämnet fysik, lägger man kategorin grundämnen som underkategori till både fysik och kemi

Placering av kategoriseringar

I stilguiden står det att man inte ska placera kategorierna i en klump längst ner på sidan för att det lätt kan bli många. Man förordar i stilguiden att man istället lägger in kategorierna längst ner inom varje språkrubrik. Jag vet inte hur ni kommit fram till detta, men i praktiken så följs det nästan aldrig. I uppskattningsvis 99% av fallen så placeras alla kategorier längst ner (innan eller efter språklänkarna till andra wiktionaries). Personligen föredrar jag också detta och tycker inte att det gör något att kategorierna placeras längst ner "i en klump". Kategorierna visas ju även på artikelsidan längst ner. Och är det inte bra att alla kategorier för ett visst uppslagsord placeras på ett och samma ställe? Det tycker jag gör det mer överskådligt än om de är utspridda överallt. Jag hoppas vi kan ändra riktlinjerna i stilguiden för detta. Dodde 27 juni 2006 kl.21.55 (UTC)

Kollade igenom fler artiklar och det verkar som om detta följs mer än jag fick uppfattningen innan, säkert delvis för att jag själv aldrig har följt det eller fått uppfattningen att det var så här man skulle göra. Så jag tar tillbaka mitt förslag om att ändra riktlinjerna och tycker att det får vara kvar så som det står. Dodde 27 juni 2006 kl.23.56 (UTC)

ett förhastat inlägg av Dodde, inget att läsa

Samtliga namngivna grundämnen har nu egna uppslagsord

Samtliga namngivna grundämnen (111 st) har nu egna uppslagsord på Wiktionary. Det som återstår att göra är att ersätta

#{{ämne|fysik}} {{ämne|kemi}}

mot

#{{ämne|grundämnen}}

i de tidigaste artiklarna jag skapade. (Använd exempelvis Mall:Periodiska systemet för att få en utgångspunkt.) Hjälp gärna till! --Andreas Rejbrand 29 juni 2006 kl.13.46 (UTC)

finemang, Andreas! Har fixat de kategoribyten som var kvar, men verkar som om det saknades några artiklar; neon, volfram och de något ovanligare varianterna ununbium, ununtrium, ununquadium, ununpentium och ununhexium Dodde 29 juni 2006 kl.15.18 (UTC)

Utmärkt! Vissa uppslagsord fanns redan innan jag påbörjade mitt arbete, och dessa kan behöva moderniseras. neon är en av dem. volfram är nu åtgärdad. unun*-ämnena vet jag inte riktigt om man kan betrakta som vedertagna svenska ord. --Andreas Rejbrand 29 juni 2006 kl.15.23 (UTC)

Neon finns med bara för att det är ett italienskt substantiv, inte för att det svenska uppslagsordet finns med. Jag vet inget om unun-ämnena men finns de i periodiska systemet får man väl använda de engelska orden tills några svenska blir vedertagna? Dodde 29 juni 2006 kl.15.33 (UTC)

Alla Grundämnena finns på italienska. Länkade från svenska av mig men Användare:Dennis har gjort artiklarna. --NERIUM 29 juni 2006 kl.22.13 (UTC)

Och själv har jag fyllt i om neon och argon. Det börjar bli riktigt bra, det här. Lite etymologi om varje grundämne skulle dock inte skada. Särskilt intressanta är ju alla ämnen namngivna från Ytterby gruva, samt det engelska namnet på volfram: tungsten. --Andreas Rejbrand 29 juni 2006 kl.22.27 (UTC)

alla grundämnen inlagda

Redigeringskrig nära i Maria

Det verkar som om vi är nära ett redigeringskrig i artikeln Maria. Vi bör lugna ner oss och diskutera frågan här i bybrunnen innan vi utför några ytterligare strukturändringar i artikeln. --Andreas Rejbrand 30 juni 2006 kl.21.49 (UTC)

artikeln Maria som pågående diskussion om upplägg av egennamnsartiklar uppfattas som redigeringskrig och klotter