Wiktionary:Projekt/Ord för ord/Korrektur/Sida 31-40

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Dessa sidor ingår i vårt projekt att korrekturläsa Ord för ord. Status: Delvis korrekturläst / korrekturläsning pågår.

Försök att vara så noggrann som möjligt.

  • Varje uppslagsord ska vara i ett eget stycke (två radbrytningar)
  • Vid avstavning, skriv ihop ordet (också vid sidbrytning)
  • Inkludera alla små tecken, inkl. uttalsangivelser med ' för att indikera betoning. Använd {{../ut}} för [upplösningstecken] (upplösningstecken)
  • Markera tryckfel med {{../tryckfel|som det står i boken|rättstavat}}. Rätta inte tryckfel utan att använda mallen.
  • Högst upp på sidan finns en omfångsanvisning (t.ex. absorberas—adelsman) - behåll den
  • Sidnummer kan tas bort
  • Skriv inte ut förkortningar (det görs automatiskt i ett senare skede)
  • Lägg in {{../forts}} på en egen rad längst ner på sidan om definitionen fortsätter på nästa sida.

Varje sida, och även hela samlingen sidor kan ha en viss status.

  1. Inte korrekturläst
  2. Delvis korrekturläst / korrekturläsning pågår
  3. Korrekturläst, men inte exporterat till Runeberg
  4. Korrekturläst och exporterat till Runeberg
  5. Korrekturläst och behöver inte exporteras

I mallen {{../status}} anges första parametern till en av ovanstående siffror.

Sida 31[redigera]

Status: Korrekturläst, men inte exporterat till Runeberg. Inte korrekturläst på Runeberg. Baserad på version 0, hämtad 25 nov 2013.

avskrivare—avspänning

låta utgå, efterskänka, bortskriva, kvitta (skuld) 3 (jur. för) avveckla,'preskribera, nedlägga, (tills vidare) låta (ärendet) bero

avskrivare renskrivare, kopist; plagiator

avskrivning 1 kopiering 2 avförande ur räkenskaperna; (ibl.) avkortning; engångsnedskrivning

avskräcka (motsats: uppmuntra, animera) skrämma bort, skrämma (från att), beta(ga) (ngn) lusten (att), dekouragera, göra modfälld, nedslå ngns mod — avskräckande skrämmande, föga uppbygglig (svn); varnande (exempel); (om utseende:) vedervärdig, frånstötande

avskräde sopor o. skräp, avfall 1, avskrap, skarn, (ibl.) drägg, jfr smuts 2

avskudda (sig) avskaka, skaka av sig, skaka bort, befria l. göra sig fri från, kasta av

avskuggning skuggbild, (ljus)svag avbild, nyans, ton, schattering, skimmer

avskum se 1 pack, odjur 2

1 avsky (motsats: lust) (subst.) vämjelse, äckel, kväljningar, leda, stark avsmak l. aversion, repulsion, idiosynkrasi, fobi, animositet, antipati, motvilja, vedervilja, horrör, avoghet, ovilja, olust, obehag, misshag, hat

2 avsky (v.) tycka illa om, (ibl.) sky; ha ngt emot ngn, icke fördra(ga) l. lida l. tåla, inte kunna med, hata, vämjas (vid), finna vedervärdig, känna leda (vid), ledas (vid), styggas vid, förakta, hysa motvilja mot, äcklas (av), fasa för, revoltera mol, ogilla, önska (ngn) dit pepparn växer — avskydd se misshaglig

avskyvärd vedervärdig, vederstygglig, otäck, vämjelig, motbjudande, antipatisk, äcklig, 'rutten', obehaglig, frånstötande, 'led', avskräckande, 2 gemen 1, gudlös, bovaktig, pöbelaktig, infam, fördömd, helvetisk, förskräcklig, gräslig, ohygglig, himmelsskriande, ryslig, odräglig, nedrig, skamlig, (ibl.) fördömlig; föraktlig, vidrig, förhatlig, se hemsk, abominabel, hidös; illasmakande, osmaklig 2, oaptitlig, onjutbar

avskära 1 se skära av under 1 skära 2 tvärt avbryta 3, (för)sätta ur spel, göra (ett hastigt) slut på, tillintetgöra, avstänga, beta(ga), klippa (av); stänga, (av)spärra, avskilja l. avstänga från förbindelsen med, jfr innesluta 1, skilja (från huvudstyrkan)

avskärma [upplösningstecken] dämpa (ljus) — avskärma sig försjunka i sig själv, jfr isolera sig

avslag nekande svar, förkastande, avvisande, vägran, ogillande, (ibl.) tillbakavisande, (bleklagt) nejfå avslag få nej, (ibl.) få korgen, (vard. o. si.) få back, bli nobbad, få nobben

avslagen se under avslå

avslappas slakna, lösgöras, lossna

avslappning (motsats: anspänning) förslappning; avspänning, reaktion; lossnande

avslita se slita avavsliten (vara) av, itu

avslut (hand. för) affärsuppgörelse, affärstransaktion, affär

avsluta 1 bringa l. föra till slut, slutföra, lägga sista hand(en) vid, (lyckligt) föra i hamn, fullborda 1, göra färdig, göra ifrån sig, göra undan, sluta 3, stöka undan 2, få (ngt) ur händerna 2 avfärda, upphöra med, avbryta 3 bilda slutpunkten l. slutlänken i, (ibl.) kröna 4 förklara (ngt) slutat, häva, upplösa 5 (hand.) utjämna (ett konto), göra upp (räkenskaper); saidera (en räkning); avveckla 6 överenskomma om, avtala om, sluta (avtal om), träffa (avtal l. överenskommelse om); ingå — avslutad 1 (motsats: påbörjad, pågående) se färdig 1, slut 2; utdebatterad, välförrättat (värv) 2 sluten, (ibl. nära) (av)rundad, fulländad

avslutningsvis (motsats: inledningsvis) till sist, till slut, slutligen

avslå 1 se slå av under 2 slå 2 (mil.) tillbakaslå [upplösningstecken], tillbakakasta [upplösningstecken] (en angripare), avvärja (anfall) 3 (motsats: bevilja, acceptera) tillbakavisa [upplösningstecken], avvisa, avböja, refusera, ogilla, betacka sig för, vägra l. neka att gå in på l. fullgöra l. hörsamma l. bifalla, säga l. tacka nej (till); förkasta, låta falla, fälla; försmå, vinka l. vifta med kalla handen, (för)vägra — avslagen duven, fadd

avslöja 1 avhölja, jfr avtäcka 2 bringa i dagen l. i ljuset, uppenbara, ge uttryck åt (sina känslor), yppa, framdra(ga), rulla upp, uppvisa, förråda 2, meddela, (ibl.) påvisa; komma underfund med, genomskåda; demaskera, ta(ga) l. rycka masken av; exponera, lägga i dagen, blotta, röja, visa (sig som) — avslöjas bli bekant, se under 2 bekantavslöjande (mycket) betecknande l. 'sägande' l. 'talande', typisk

avsmak se motvilja, 1 avsky

avsmaka [upplösningstecken] smaka på, (ibl.) kredensa, se smaka 1

avsnitt avdelning, sektion, kapitel, del (exv. av film), part, detalj, parti, stycke; etapp, tempo; sektor, trakt; paragraf, punkt, passage, brottstycke, period 1

avsnoppa se snoppa av

avsnäsa se snäsa av under 2 snäsa, jfr tysta (ned)

avsomna se dö 1; dö bort, småningom upphöra, avstanna

avspegla spegla, reflektera, avbilda, återspegla; ge l. vara en spegelbild av, ge en trogen bild av, ge en föreställning om, återge, uttrycka, 'måla' — avspegla sig i (även) reflekteras i, avmåla sig i, uppenbara sig i, finna (ett levande) uttryck i, yttra sig i, ta(ga) sig uttryck i, avteckna sig i, visa sig genom, ge sig utslag i, manifestera sig i

avspegling spegelbild, reflex, bild, troget uttryck, (i högre st.) avglans, (ibl.) omedelbar yttring

avspisa se avfärda 2, snoppa av

avspänd lugn o. avslappnad, avstressad

avspänning spänningsminskning, avslappning; (polit.) vänskapligare förhållande, détente

Sida 32[redigera]

Status: Korrekturläst, men inte exporterat till Runeberg. Inte korrekturläst på Runeberg. Baserad på version 0, hämtad 25 nov 2013.

avspärra—avtaga

avspärra [upplösningstecken] avstänga, instänga [upplösningstecken], isolera, avsöndra, avskilja, sluta (till); stänga, avskära, klippa av, blockera, belägra, barrikadera, (mil.) cernera; bomma för, spärra 1

avstanna stanna (av sig själv), sluta, upphöra (att fungera), stagnera, stanna i stöpet, stanna på halva vägen, icke komma ngn vart, gå om intet, (vard.) köra fast, 'stoppa'

avsteg se avvikelse; jfr 1 fel 2

avsticka se sticka av under 2 stickaavstickande se gräll 1, avvikande, olik, ovanlig

avstickare tripp, omväg, eskapad, utflykt (åt annat håll), tur; avvikelse från ämnet, sidosprång, digression

avstiga se stiga av

avstjälpa se stjälpa av

avstraffa se straffa

avstressad fri från stress, avspänd, lugn

avstyra se avvärja 2, hindra 3, stävja

avstyrka (motsats: tillstyrka) se avråda från, söka avstyra, göra föreställningar mot, tillråda avslag, yttra l. uttala sig mot

avstå 1 (motsats: fullfölja) ge vika, se ge upp 1 under giva, träda tillbaka, upphöra, sluta, ge tappt, rymma fältet, ge l. riva upp gärdet, resignera, ge allt förlorat, åtra sig, ångra sig, ändra sig, besinna sig, utebli, dra(ga) sig tillbaka l. undan, foga sig, falla undan, ge med sig; (idrott.) avbryta l. utgå ur (tävling); stå över, sitta över 2 [avstå från] (över)lämna (åt andra), lämna l. släppa ifrån sig, avträda, överlåta, cedera; avlägga, avhålla sig från, undvika; avsäga sig, jfr abdikera

avstånd 1 se mellanrum 2, distans, håll, längd, vägsträcka, sträcka, väg; rymd, perspektiv: spännvidd, vidd 2 intervall, 'lucka'; språng, uppehåll 3 olikhet, gap, klyfta — hålla på avstånd se hålla ifrån sig, isolera, avvisa, slå tillbaka; hålla (ngn) kort, vara avvisande l. reserverad, bemöta kyligt — på avstånd från l. på långt håll, i fjärran, långt borta, på håll, i perspektiv, långt ifrån, avlägset — taga l. ta avstånd från (motsats: antaga, godtaga) uttala en annan mening l. uppfattning om, hålla sig borta från, icke (vilja) befatta sig med l. engagera sig i, vända (ngn) ryggen, ogilla 1, sky, avsäga sig allt ansvar för, reservera sig mot, protestera mot, opponera sig mot, kritisera, förneka 1

avståndstagande ogillande, kritik, motstånd, opposition

avstänga 1 se stänga av 1 2 avhägna, avspärra, dämma, innesluta, kringgärda (ett område), inhägna, cernera; tillspärra, stänga 1, låsa; isolera 3 utestänga, utesluta 1, bojkotta, försätta ur spel; (idrott.) utdöma, diskvalificera; (hästsp.) hänga (i tornet)

avsvimma se svimmaavsvimmad se medvetslös

avsvuren se svuren under svära

avsvärja l. avsvära (sig) (motsats: hålla fast vid) uppsäga tro och lydnad, uppsäga all gemenskap med, 'bannlysa', förkasta, frånsäga sig, förneka, avsäga sig, avslå från, lägga bort, uppge

avsäga se avkunnaavsäga sig frånsäga sig (kronan l. en värdighet), frånträda (en befattning), nedlägga (ett ämbete), frisäga sig från, frita(ga) sig från (ansvar), undandra(ga) sig (en skyldighet l. börda), avstå 2, avsvär(j)a, försaka (ngt fördelaktigt), säga nej till, 'offra', cedera

avsägelse nedläggande (av), avstående från, abdikation, demission, avgång, frånträde, tillbakaträdande, ämbetsnedläggelse; avsvärjelse; avskedsansökan, abdikationsakt, demissionsansökan

avsända skicka i väg, se skicka 1

avsändare (motsats: mottagare, adressat) leverantör, (fackspr.) försändare, expeditör, destinatör, (sjö.) varuhavare, (ibl.) befraktare; avsändningsapparat, (tekn.) sändare

avsätta 1 (motsats: tillsätta, utnämna, välja, utse) skilja från tjänsten, se avskeda 2, (ibl.) störta (från tronen), detronisera, beröva kronan 2 (motsats: inköpa) avyttra, försälja, se sälja, omsätta 2 3 (motsats: uppsuga, upptaga) avsöndra, avge, avlagra, anhopa, utfälla [upplösningstecken], bilda (lager l. varv av), lagra, avskilja, avlämna; (bot.) utsända, frambringa, alstra 4 sätta l. åstadkomma l. göra l. lämna (märken l. spår) 5 undansätta [upplösningstecken], sätta l. lägga avsides l. åt sidan; avlägga [upplösningstecken], undanlägga [upplösningstecken], bestämma l. anslå l. anvisa (till visst ändamål), reservera, 'öronmärka', (be)spara 6 utmärka, (ut)pricka, (med passare) sticka av, (sjö.) markera (fartygs position) (på sjökort) — avsätta sig bildas, alstras, sätta sig, uppkomma, lägga sig (på), sjunka (till botten), avlagra sig, (ibl.) sedimentera, utfällas

avsättning 1 entledigande, avskedande, avsked, störtande, detronisering, suspension (på viss tid), förverkande av ämbete 2 försäljning, omsättning, avyttring, kommers, handel, marknad, se åtgång 3 (geol.) se avlagring

avsöndra bortskilja, utmönstra [upplösningstecken], lämna ifrån sig, fjärma; (fysiol. för) avskilja, avge, ge ifrån sig, utsöndra, secernera; (geol. för) utfälla, avlämna, avsätta; utdunsta; (tekn. för) lösgöra, frånskilja, se skilja 1, avstänga, avspärra, avdela, avskilja 1, (kam. för) utbryta [upplösningstecken], avstycka — avsöndra sig se isolera sig

avsöndring 1 sekret(ion), (var- l. slem)flytning, fällning, exkret 2 (geol.) förklyftning

avtacka tacka för utfört arbete; hemförlova (trupp l. manskap)

avtacklad medtagen, nedsatt, mager 1, (ibl.) avsigkommen

avtaga l. avta 1 se taga av 2 minska(s), (om vind) bedarra; ge efter l. med sig, gå tillbaka, gå ned, förtona, förlora, förminskas, 'reduceras', krympa, smälta ihop, förgå, ebba av, sjunka, sina; (om månen) vara i avtagande, vara i nedan; bli allt sällsyntare, förekomma alltmer sparsamt; försvagas, svalna, dämpas, (ibl.) blekna, förlora sig, slappna, förringas,

Sida 33[redigera]

Status: Korrekturläst, men inte exporterat till Runeberg. Inte korrekturläst på Runeberg. Baserad på version 0, hämtad 25 nov 2013.

avtagsväg—avvinna

försämras, deklinera, domna; förkortas

avtagsväg sidoväg, biväg; (från motorväg) avfar(t), nedfartsramp

avtal överenskommelse, uppgörelse, (kyrkl.) konkordat; (arbets)beting, ackord, entreprenad, engagemang; kontrakt, fördrag, pakt, konvention, (liist.) recess; (i plur. även) villkor; (äktenskaps)förord, paktum — träffa avtal ingå avtal, se komma överens 2

avtala (om) (muntligt) komma överens 2, avgöra, på förhand bestämma (om) l. fastställa, avsluta, stämma (möte), vidtala, tinga, beställa

avtappa 1 se tappa av under 1 tappa 2 tömma, torrlägga, dränera, länsa

avteckna se rita avavteckna sig framträda l. framstå (som en konturteckning l. silhuett), sticka av mot, jfr avspegla sig i, (sjö.) förtona sig (vid horisonten)

avtjäna (om straff) undergå, arbeta av, sitta av, sona, utstå; göra sig kvitt — avtjäna ett straff (även) sitta i fängelse under strafftiden

avtorka se torka av under 2 torka

avtrappa [upplösningstecken] se deskalera

avtrubbad 1 förslöad, okänslig, känslolös 2, stupid; förgrovad, mildrad, modererad, utan udd 2 slö; trubbig, (alltför) kort, avrundad

avtryck 1 avbildning, intryck, fördjupning; (ibl.) märke, spår, prägel, (spår)stämpel 2 omtryck; se eftertryck 2; särtryck, separattryck; provtryck; revide'r; kopia, faksimil(e)

avträda 1 avlägsna sig; se avgå 2 2 (av)flytta från (ett hemman l. pastorat); lämna ifrån sig, avslå 2, uppge

avträde 1 (motsats: tillträde) avträdelse 2 mellangift, ersättning (för avträdandet av ngt) 3 bekvämlighetsinrättning, se toalett 2taga l. ta avträde avträda, dra(ga) sig tillbaka, jfr avlägsna sig 2

avträdelse (jur. för) överlåtelse, uppgivande; avflyttning, avgång

avtvinga 1 (om löfte l. handling) avpressa, av-fordra, avtruga, avvinna, framtvinga, frampressa [upplösningstecken] 2 (om pengar l. en sak) beröva, tvinga (ngt) från (ngn), tilltvinga sig 3 (om känsla l. känslouttryck) framkalla, uppväcka

avtvå avtvätta [upplösningstecken], borttvätta [upplösningstecken], bortta(ga) [upplösningstecken], utplåna, avplåna, avlägsna, befria sig från, frita(ga) sig från, rättfärdiga sig (för), rentvå sig från; försona, skaffa sig hämnd för

avtyna se tyna av

avtåga avmarschera, marschera bort, avtroppa [upplösningstecken], bryta upp, tåga l. dra(ga) bort l. i väg l. åstad, bege sig av l. bort l. i väg, rycka i fält l. till anfall, ge sig av, gå man ur huse; avlägsna sig, lämna, avgå, (vard.) smita, sjappa, 'sticka'

avtäcka blotta, lägga i dagen, blottlägga, jfr avslöja; låta täckelset falla från, inviga

avtärd avfallen, infallen, genomskinlig, tärd, mager 1, utmärglad, utmagrad, 'maläten', 'vissen'

avund (motsats: förnöjsamhet, generositet) avundsjuka, avundsamhet, missunnsamhet, jalusi, rivalitet

avundas (motsats: unna) vara avundsjuk på, se snett på, se med oblida ögon på; (ibl.) missunna

avundsjuk 1 plågad av avund, jalu, (ibl.) avundsam, som ser snett l. med sneda blickar på 2 missunnsamt l. svartsjukt rädd l. mån l. aktsam om, jfr missunnsam

avundsvärd (motsats: beklagansvärd; beklaglig) lycklig, säll, gynnad, framgångsrik, lyckligt lottad l. utrustad; mycket angenäm

avvakta bida, (bibi. o. i högre st.) förbida; invänta, emotse, vänta på, (ibl.) passa l. lura på — förhålla sig avvaktande inta(ga) en avvaktande hållning; låta saken bero, avvakta tiden, se tiden an, vila på hanen, hålla sig i beredskap l. beredd, vänta och se, ligga lågt

avvara se undvara

avvattna 1 torrlägga, dränera 2 ge avlopp åt vattnet från (en sjö)

avveckla 1 se veckla av 1 2 dra(ga) sig ifrån, utreda l. göra slut på (affär), (av)sluta, ordna för likvidation, likvidera; träda i likvidation; klara (av) (jultrafiken); (jur.) avskriva

avverka 1 (skogsv. för) hugga, fälla, avröja, hugga ut, skoga 2 förbruka, använda, göra över med, tillgodogöra sig; tillverka, framställa, producera 3 (bildl.) hinna med, klara (av), prestera, göra färdig, färdigställa, avgöra, slutbehandla, arbeta igenom, avsluta, sluta; tillryggalägga, lägga bakom sig

avverkning 1 (skogsv.) (timmer)huggning, skogs- l. timmerhygge, timmerdrivning, avröjning, uthuggning 2 förbrukning l. åtgång (av material) 3 tillverkning, framställning, produktion, bearbetning

avvika 1 se vika av 1 2 ändra (kursriktning), (sjö., om kompass) missvisa, deviera, (astr.) deklinera 3 se avlägsna sig, rymma 2 4 [avvika från] (bildl.) icke följa (regel l. tradition), svika (sin plikt), överträda l. bryta (mot föreskrift), överge (principer), göra en utvikning l. sväva ut (från ämnet), gå ifrån l. frångå (den uppgjorda planen) 5 skilja sig (från), vara olik l. skiljaktig, (om åsikter) gå isär, divergera 6 framträda, se svära motavvikande skiljaktig, olikartad; onormal; [sexuellt avvikande] homosexuell, homofil, bisexuell

avvikelse avvikning, avsteg, jfr 1 fel 2; utvikning, exkurs, digression, avstickare (från ämnet), krumbukter, se under krumbukt; olikhet, skiftning, variant, varians, variation, skillnad, skiljaktighet(er), undantag, oregelmässighet, inkonsekvens, diskrepans, abnormitet, anomali; (magnetisk) deviation, avdrift, avvikning 1, (tekn.) avböjning, (astr., fys., psykol.) aberration, perturbation (i himlakropps bana)

avvikning 1 (sjö. o. astr.) missvisning, deklination, deviation 2 se avvikelse

avvinna tillvinna sig, se avlocka, avtvinga

Sida 34[redigera]

Status: Korrekturläst, men inte exporterat till Runeberg. Inte korrekturläst på Runeberg. Baserad på version 0, hämtad 25 nov 2013.

avvisa—axplock

avvisa 1 (motsats: mottaga ngn) förskjuta, visa ifrån sig, avböja, försmå, visa bort, stöta bort, visa (ngn) vintervägen; bemöta kyligt, 'frysa ut', hålla ifrån sig, hålla (ngn) på avstånd, (ibl.) avspisa, avfärda, avsnäsa [upplösningstecken] 2 (motsats: antaga l. godtaga l. upptaga ngt) tillbakavisa [upplösningstecken], frånsäga sig, avböja, förkasta, avslå, ge ett bleklagt nej, ogilla, rata, refusera, förakta, försmå, skjuta ifrån sig, vifta bort, slå ifrån sig (med bägge händerna), vifta l. vinka med kalla handen, vägra att uppta(ga) l. fästa avseende vid, (ibl.) avvärja, värja sig mot l. för, slå tillbaka 3 (motsats: godkänna ngn) utspärra (från studier), se förvisa 1, fördriva, relegera; se bannlysa 3avvisande kall, kylig, stolt; fjär, spotsk, stel, stram, förbehållsam; otillgänglig, reserverad, snäv, knapp, kort, kärv, butter, ovänlig, tvär, vresig, 'frän', 'amper', 'sträv'

avvita 1 (jur. för) från vettet, svagsint, vansinnig, galen, förryckt, (sinnes)rubbad, sinnessjuk 2 felaktig, dåraktig, vanvettig, tokig, fånig, oförståndig, förvänd, abnorm, meningslös, vettlös, abderitisk, absurd, barock

avväg 1 sidoväg, biväg 2 (vanl. i plur.) villoväg, orätt l. oriktig väg, irrväg, villospår, (ibl.) (på) glid

avväga 1 väga av l. upp 2 (geol.) nivellera, bestämma l. beräkna höjden l. djupet av, bestämma sluttningen av, proportionera 3 överväga, pröva, ta(ga) i betraktande, bedöma 4 tillmäta, (an)passa, avpassa, lämpa, beräkna, fördela, balansera, stabilisera — avvägd (även) proportionell

avvända 1 se avvärja, hindra 3 2 vända l. leda bort (uppmärksamhet), undandra(ga), distrahera (ngns tankar)

avvänja se vänja av

avväpna 1 (motsats: beväpna, armera) beröva (ngn) vapnen, ta(ga) l. rycka vapnen från, slå vapnet ur handen l. händerna på, desarmera; tvinga l. förmå (ngn) att nedlägga [upplösningstecken] vapnen, försätta ur stridbart skick 2 (motsats: mobilisera, upprusta) demobilisera, nedlägga [upplösningstecken] vapnen; nedrusta, avrusta, demilitarisera 3 (motsats: uppegga) ta(ga) gadden av I. ur, göra vanmäktig l. maktlös l. kraftlös, lamslå, stilla, (ibl.) förmildra, blidka — avväpnande charmerande, intagande, se oemotståndlig

avvärja 1 avhålla, hålla på avstånd, hålla ifrån sig, värna l. värja l. skydda l. försvara (sig) mot; avvända, avlägsna, utestänga; avvisa, tillbakavisa, tillbakaslå [upplösningstecken]; bemöta, vederlägga, gendriva; avböja, parera 2 avstyra, förekomma, förebygga, förhindra, jfr hindra 3

avyttra se sälja

axel se skuldrarycka på axlarna åt se föraktase över axeln se förakta, ringakta

axiom självklar sats l. sanning, grundsanning, grundprincip, grundförutsättning, grundsats, jfr postulat 1

axiomatisk se självfallen, obestridlig, apriorisk

axlaaxla ngns (fallna) mantel l. kappa överta(ga) l. fortsätta ngns verk, se efterträda

axplock se urval 1

Sida 35[redigera]

Status: Korrekturläst, men inte exporterat till Runeberg. Inte korrekturläst på Runeberg. Baserad på version 0, hämtad 25 nov 2013.

babbla låta tungan löpa, prata strunt l. skräp, prata bredvid munnen, se prata 2, jfr svamla

baby småbarn, se spädbarn, jfr barn 1

1 back (subst.) 1 (sjö.) stäv, backdäck, halvdäck 2 matbunke, matkärl, mathämtare; (murbruks)tråg; träkärl; öppet lådfack, låda, behållare; (tekn.) gängback; (broms)klots, (broms)block; (vard. för) (få) bakslag, misslyckande; (i) förlust

2 back 1 (adv.) bakåt, tillbaka, baklänges 2 (subst.) backande, backning

1 backa 1 (sjö.) (låta) gå baklänges l. back, slå resp. brassa back; 'stryka' (med årorna); låta (bil) gå bakåt l. baklänges, köra bakåt 2 (vard. för) vika, rygga, vända om, retirera, svikta, säga nej, falla undan, svika — backa ur (vard. för) inte vilja vara med längre, se draga sig undanbacka ut 1 (sjö.) lägga (i)från land, styra ut från land, stöta ut 2 (vard. för) ge upp 1, se under giva, dra(ga) öronen åt sig, se under öra

2 backabacka upp (under)stödja, stötta, bistå, hålla (ngn) om ryggen, hjälpa (fram), (idrotts-sl. för) haussa (upp)

backanalisk upprymd, larmande, vilt uppsluppen, yrande, rusig, besinningslös, lössläppt, tygellös, backantisk

backe 1 (back)sluttning, slänt, skränt, (ibl.) lid; stigning, motlut, (prov.) hälla; utförslöpa, (ibl.) medlut, stup 2 kulle, höjd, höjdsträckning, landhöjd, landrygg, (mindre) bergshöjd, upphöjning, förhöjning; (ibl. nära) (back)brink, knalle, klint, klätt 3 (bar)mark 4 (ligga på bara) mark(en) l. (på) jord(en) 5 (prov. för) (bröd)korg — på bar backe jfr utfattig; utan tak över huvudet — stå som spön i backen se under hällregnata det sakta i backarna ta(ga) det lugnt, vara lugn, lugna sig

backfisch halvvuxen flicka, 1 flicka 1, tonåring

backig backrik, se kuperad

bad 1 dopp; jfr bastu 1 2 se kurort, 'brunn'; badanstalt, (varm)badhus; (ibl.) badställe, badplats; badrum 3 (kem.) lösning, (färg)kyp

bada 1 ta(ga) (sig) ett bad, (åld.) löga sig; (om fåglar) bala (i sand) 2 vattna; väta; badda, begjuta, blöta 3 genomgå en badkur, vistas vid badort 4 [bada i] vara (översköljd l. översvämmad av, översköljas l. ymnigt fuktas av, simma i; vara övergjuten l. helt bestrålad l. omgiven av l. försänkt i, 'bada sig' i, vältra sig i

badda 1 fukta, blöta, tvätta 2 (bildl., om sol) se gassa; (vard.) masa

baddare se hejare, bjässe, best 2, överdängare, (vard.) sjuhejare; en tusan till karl, karlakarl; karibel, kanalje; [en baddare] (vara) duktig, präktig, kraftig, stor

bag l. bagg [bägg l. bagg] bärsäck, bärpåse

bagage packning, resgods, (res)saker, (res)effekter, (res)gepäck, kollin; (vard.) pick och pack, grejor; utrustning — litterärt bagage se författarskap 2

bagatell se småsak 2, (vard.) baggis; [bagateller] (även) småsmulor, nips, plock, skräp 2, (vard.) 'småpotatis'

bagatellisera (motsats: överdriva) behandla som en struntsak, nonchalera, rycka på axlarna åt, slå bort, avfärda, negligera, förringa (betydelsen av), underskatta, undervärdera, (söka) bortförklara l. bortdiskutera

bagge hanfår, gumse, vädur; (prov.) bruse, bjässe; [kastrerad bagge] hammel

baissa [bäsa] (hand.) framkalla baisse; pressa ned priserna, sälja till underpris, dumpa; förringa värdet av

baisse [bäs] (motsats: hausse) prisfall, kursfall, (pris)nedgång (på börsen), fallande prisrörelse, lågkonjunktur, depression, 'ebb'

baj l. bajs (barnspr. för) avföring

baja l. bajsa (barnspr. för) ha avföring

1 bak (subst.) rygg(sida); byxbak, sits; se bakdel 2ljuga l. tala illa på ngns bak jfr förtala

2 bak (adv.) 1 bakpå, baktill, i bakstammen, i akterstammen, bakerst (på), på baksidan, på bakdelen l. ryggsidan l. ändan, i ryggen 2 åt baksidan till, bakåt, tillbaka 3 se bakom 1bak och fram se bakfram, jfr avig 1bakerst (motsats: främst) borterst, efterst, sist, längst bak, akterst, ytterst, längst bort (belägen)

baka 1 kavla ut o. forma (deg), grädda 2 (bildl., om sol) se gassa

bakdanta se förtala

bakdel 1 bakre del, bortre del 2 stjärt, bak, bakända, ända, säte, sits, stuss; klinka, (vard.) '(rygg)slut', 'skinka', 'ändalykt', 'svans', 'gump', 'akter', 'akterdel', 'akterspegel', 'akterkastell'; (vard. l. vulg.) rumpa, röv, (vulg.) arsel l. arsle

bakefter 1 (tätt) efter, nära inpå; se bakom 1 2 efteråt, ovanpå, jfr post festum under 5 post

bakerst se under 2 bak

bakfickaha ngt i bakfickan ha ngt i


Sida 36[redigera]

Status: Inte korrekturläst. Inte korrekturläst på Runeberg. Baserad på version 0, hämtad 25 nov 2013.

bakfot—bakåtböjd

reserv, ha ngt i bakhåll, ha ngt i sinnet,

ha ngt att ta(ga) fram vid tillfälle, ha andra ännu inte yppade planer

bakfot — få (ngt) om bakfoten ae missuppfatta, (ohjälpligt) trassla in sig, trassla till (ngt) för sig

bakfram 1 baklänges, bak och fram, se avig 1, i orätt riktning, omvänd 2 se bakvänd 1, (ibl.) felaktig

bakfull se dagen efter under dag

bakgrund 1 se 7 fond; (ibl. nära) Iointain 2 bot-ten(yta), grund, underlag, bottenfärg, täckning, (ibl.) grundning 3 underlag, grundval, bas(is), yttersta grund, förutsättning, underbyggnad, förhistoria, utgångspunkt, miljö; härkomst o. utbildning — mot

bakgrunden av jämfört med, i jämförelse med, i belysning av, i sammanhang med, med tanke på, med hänsyn till — skymta i bakgrunden (kunna) anas i fjärran, hägra, öppna sig som en framtidsmöjlighet — stå i bakgrunden vara undanskjuten l. undanhållen l. undanskymd o. förbisedd, stå i skymundan — träda i bakgrunden (för) (motsats: dominera) komma i skuggan (av), komma i skymundan, överskuggas l. överglänsas l. domineras l. tryckas ned (av), förblekna (vid jämförelse med)

bakhåll se 1 fålla 1 — ha ngt i bakhåll ha ngt sparat för visst ändamål l. tillfälle, ha ngt i reserv

bakifrån baktill, på l. från ryggsidan, i ryggen, (ibl.) akterifrån, från l. ur bakhåll; från

baksidan av

baklås — gå i baklås inte gå att låsa upp, låsa sig, fastna, råka in i ett dödläge, komma l. råka i olag; (vard.) köra fast, se misslyckas 1

baklänges 1 på ryggen, med baksidan mot marken; med rvggen l. bakre delen före,

bakåt, back 2 tillbaka, (gå) 'kräftgång(en)'; 'bakut', 'utför'; galet, på tok 3 motsols, ansols, moturs, från höger till vänster, från slutet till början, börjande från slutet, avigt,

bakfram, bakvänt

bakläxa se anmärkning 2 — få bakläxa nödgas göra om läxan; (bildl.) nödgas göra om en handling, få bakslag

bakom 1 bak, på baksidan (av), (prov.) bakanför; (bak)efter, i släptåg, i hälarna l. hasorna; på andra sidan (om); (ibl.) i skydd av, dold av, under; bakpå, baktill, (tätt) inpå, därunder 2 (vard.) (känna sig) slö, 'vissen', se dagen efter under dag; se dum 1, 'efterbliven', outvecklad, bakom flötet, gåsaktig, (vara) illa underrättad, (vara) okunnig (om ngt) — föra bakom ljuset se bedraga, 1 lura 2 — gå bakom ryggen på ngn se under rU99 — ha en räv bakom örat vara bakslug, se vidare under räv — inte vara torr bakom öronen vara omogen, se vidare under torr — lämna bakom sig 1 lämna l. låta bli kvar, överge; höja sig över (en åsikt) 2 se distansera 1, överglänsa — stå bakom (bildl.) ligga

bakom, driva på, vara den drivande kraften, arbeta 1 det tysta, vara verksam bakom

kulisserna; hålla (ngn) om ryggen, jfr skydda; (under)stödja, ge sitt stöd åt, finansiera — ställa sig bakom se biträda 1

bakpå baktill (på), på baksidan l. bakre delen (av), (sitta) bakom (motorcykelföraren), i

baksätet, bakvid

bakrus se dagen efter under dag, kopparslagare; (vard.) baksmälla, bakis, 'ont i håret', blyhatt, jfr huvudvärk

baksida bakre sida, rygg(sida), frånsida, avigsida 1, motsida, yttersida, (ibl.) undersida; skuggsida, ogynnsam l. ful sida

bakslag 1 återslag, tillbakastudsande, mot-slag; bakstuds, bakstöt 2 återgång, tillbakagång, reaktion, regress, omslag, omkastning, motströmning; besvikelse, motgång, mot-hugg, missräkning, (få) orätt, (få) 'bakläxa'; (vard.) näsbränna, (få) back 3 återfall, atavism, recidiv 4 (jäg.) bakspår

bakslug förrädisk, se illistig, rävaktig, lömsk,

(ibl.) diplomatisk

baksmälla 1 (vard.) se bakrus 2 (vard. för) utombordsmotor, (akter)snurra, utbordare

baksträvare (motsats: framstegsman) stockkonservativ (person), reaktionär, reformfientlig

baktala se förtala, chikanera

baktalare bakdantare, belackare, förtalare,

tasslare, (åld.) klaffare

baktanke bitanke, bisyfte, (slug) beräkning, hemlig avsikt l. uträkning, dolt motiv, tyst förbehåll

baktill bak, på baksidan, åt baksidan till, på bakre delen, bakpå, bakvid, bakom, i

baksätet

bakut (långt) bakåt, akter ut, akter över, ut åt baksidan till; baklänges, tillbaka, utför — slå bakut sparka (upp) med bakbenen, sätta sig på tvären l. bakbenen l. bakhasorna, vara motspänstig l. envis l. obstinat l. oresonlig, trilskas, envisas, vara istadig, se spjärna emot

bakvatten bakström, eda; (ibl.) kölvatten — gå l. råka i bakvatten bli fördröjd, bli efter, komma l. bli på efterkälken, hejdas, för tillfället upphöra; gå om intet, misslyckas 1 — stå l. stanna i bakvatten stå stilla, icke komma ngn vart, stanna i stöpet, stagnera, 'fastna'

bakverk bageriprodukter, finare bröd, finbröd, kakor, småbröd, bakelser, tårtor, pa-tisseri

bakväg 1 köksväg, kökstrappa, köksingång,

köksuppgång 2 se krokväg 2

bakvänd 1 (vänd) bakfram, omvänd, avig 2, riktad bakåt; spegel- (skrift) 2 upp och nedvänd; förvänd, snedvriden, galen, tokig, avvit.a, 'vriden'; oriktig, oförnuftig; tafatt, fumlig, ovig, oskicklig, opraktisk, olämplig — bakvänt (adv., även) se baklänges S, se galet under galen, illa 5 — handla bakvänt spänna vagnen framför hästen

bakåt åt baksidan l. bakdelen till, bakut;

bakom sig; tillbaka, back; (ibl.) regressivt

bakåtböjd bakåtriktad, bakåtvänd



Sida 37[redigera]

Status: Inte korrekturläst. Inte korrekturläst på Runeberg. Baserad på version 0, hämtad 25 nov 2013.

bakända—på löpande band

bakända 1 bakre del 2 stjärt, se bakdel 2

1 bal (varu)packe, förpackning, rulle, kolli

2 bal danstillställning, 'bjudning', se dans 3

balans 1 se jämvikt, säkerhet, styrsel, stabilitet, avvägning, behärskning, se fattning 3, proportioner (mellan), harmoni 2 (hand.) saldo, bokslut, balansräkning, balanskonto,

brist (i kassa l. uppbördsmedel l. varulager l. inventarier), kassabrist, de'ficit, resterande

belopp, rest 3 (tekn.) (tvåarmad) hävstång, vågbalans, vågbalk, vågarm, vågstång, ba-lansarm, vickarm, svängel, regulator, oro (i ur), balanshjul, motvikt, balanskula; värmebalans, materialbalans — förlora l. mista l. tappa balansen kränga ö'ver, ta(ga) l. göra en överhalning, se falla 1, störta 2; bli desperat — vara på balans ej få debet och kre'dit att gå ihop, ha brist i kassan, ej kunna redovisa l. täcka utgifterna

balansera 1 (söka) hålla i jämvikt l. (i) upprätt (ställning); befinna sig l. vara i jäm-vikt(s-läge), väga jämnt, söka hålla l.

bibehålla jämvikten l. balansen; (ibl.) gå på lina, söka hålla kursen (mellan); (ibl. nära) väga (i handen), svänga l. manövrera med 2 (tekn.) avväga, utgöra motvikt mot l. mottryck till, uppväga, motväga; motsvara, gå upp emot, jämna ut (varandra), kompensera, neutralisera 3 (hand.) uppföra l. sätta som balans l. saldo, överföra l. överflytta (till nytt konto l. till nästa år), utjämna (ett konto), saidera; ha att uppvisa som balans l. slutsumma —

balanserad (motsats: häftig) i jämvikt,

behärskad, harmonisk, lugn

baldakin tronhimmel, sänghimmel, prakthimmel, (ibl.) himmel, (brud)päll; tak (över predikstol l. altare l. staty), takhimmel, altarhimmel, predikstolshimmel

balett 1 scenisk konstdans, dansspel, (ibl.) pantomim, (skämts.) bensprattel 2 balettkår,

balettpersonal, balettavdelning (vid opera l. teater); danstrupp 3 (skämts, för) bal l. danstillställning, jfr dans 3

1 balja kar, så, bytta, laggkärl; (mil.-sl. för) hjälm

2 balja 1 (svärd)skida, slida, fodral 2 (bot.) hylsa, frögömme, fröhus, kapsel, fruktskida, skal

balk 1 (tvär)bjälke, bom, sparre, 1 stock 1; vågstång, vågarm; skena; (anat.) (hjärn)-bjälke; (herald.) snedbjälke från höger, (språk-l. devis)band; (lånt.) drill, kam, rygg, ås 2 skiljevägg, mellanvägg, avplankning 3 (jur.) huvudavdelning i lagen

balkong altan, (åld.) svale, svalgång; läktare, galleri, rad(en), (vard.) 'hylla(n)'; (ibl., vard. för) stor byst

ballast se barlast

balsam 1 välluktande växtsaft l. harts i. kåda, myrra, storax l. styrax, (ibl. nära) ambra 2 läkedom, lindring, hugsvalelse, tröst, lisa,

vederkvickelse, plåster på såren — lägga l. gjuta balsam på såren (även) lindra, trösta (genom löfte om ersättning)

balsamisk 1 se aromatisk 2 lisande, lindrande,

uppfriskande

balustrad räckverk, se räcke, jfr mur

1 bana (subst.) 1 väg, led, rutt, trad(e), (i högre st.) ban, stråt, stig; (ibl.) kurs, riktning, kosa; linje, omloppskrets; (astr.) (jordens l. solens) ekliptika; (jorde)vandring, (levnads)lopp, liv, karriär; arbetsfält, (verksamhetsområde; verksamhet, yrke 2 järnväg; (järnvägs)linje, (ibl.) spår 3 (häst)kapp-löpningsbana, rännarbana, turf; löparbana; tävlingsbana, (ishockey)rink, (fäktnings- l. skid)pist, (ibl.) tävlingsplats, idrottsplats, vädjobana — i långa banor se massvis

2 bana (v.) jämna, bryta (väg), trampa upp (väg), bereda — bana sig väg bryta sig väg,

bryta (sig) fram l. ut, lotsa sig fram, tränga sig fram l. in, bereda sig insteg, med våld ta(ga) sig fram, armbåga sig fram, slå sig fram l. igenom, bryta sig en bana — banad jämn, slät, upptrampad, uppröjd, bruten, farbar — bana väg (för) 1 bereda väg, göra (vägen l. marken) farbar l. jämn, röja (upp) l. ploga l. hugga upp l. jämna vägen 2 bereda rum l. möjlighet för, underlätta för,

borttaga) ru stötestenar för, hjälpa fram, förbereda, vara föregångare l. banbrytare för, ge vind i seglen

banal (motsats: exklusiv) se alldaglig 2, opersonlig, själlös, uttryckslös, slätstruken, intresselös, trivial, platt, ytlig, slentrianmässig, schablonmässig, schablonartad, klichémässig, stereotyp, (vard.) tradig; gott-köps- (fras), (ut)sliten, (ut)nött, matt,

bleknad, 'uttröskad', (till leda) 'omtuggad', (alltför) ofta upprepad, uttjatad, tom, intetsägande, konventionell, kälkborgerlig, smaklös, 'billig', enkel, (ibl.) truistisk

banalitet vardaglighet, platthet, plattityd, trivialitet, futilitet, kliché 2, Polichinells hemlighet

banbrytande se epokgörande, nyskapande, framsynt

banbrytare se föregångsman, pionjär

baud 1 snodd, rep, snöre 1, (prov.)

bändel-(band); remsa, stola, rem, axelband, späns-

(band), bälte; bindsena, ligament; (inspel-nings)tejp, (spela in på) ljudband; vidja, (vidje)hank, (fiske.) båge (i ryssja); (herald.) språkband, balk; (järn)ring, tunnband; (tekn.) krypkedja; slinga, ådra, stråk, strimma; (band)rosett; galon, ordensband, 'orden' 2 koppel, kedja, länk; skena, bojor, fjättrar; förtryck, tvång, ok, klave, tygel, skranka, hämsko, black om foten, förpliktelse, (lägga) sordin l. kapson (på); förbindelse 3 bindel,

bandage 4 bokband, bok 2; del, tom, volym 5 (teater)sällskap, trupp, 'parti', 1 flock 1 6 se orkester — lägga band på lägga hållhake på, se betvinga, styra 6 — lägga band på sig se

behärska sig, styra sig, jfr foga sig 4 — på löpande band se oavbrutet; mekaniskt, massvis; [tillverkning på löpande band] massfabrikation, serietillverkning



Sida 38[redigera]

Status: Inte korrekturläst. Inte korrekturläst på Runeberg. Baserad på version 0, hämtad 25 nov 2013.

banda—barka

banda ta upp l. spela l. tala in på band(spelare) l. ljud(bild)band

bandage förband, (gas)binda, bindel, band,

(tekn.) bandning; linda, omslag — hårda

bandage (vard. för) hårda villkor l. metoder ]. tag, brutalt; besvärlig uppgift

banderoll l. banderol 1 (smal) (pappers)remsa (kring förpackning); 'maggördel' (på cigarr); långskylt, långaffisch 2 (tofsprydd) vimpel, stån dar

bandit se förbrytare, rövare, stråtrövare, (åld.) stigman; se odjur 2

bane (åld. för) 1 död 1, (ibl.) (ngns) baneman l.

mördare

baneman se mördare

baner se fana

banerförare 1 banerbärare, fanbärare 2 se föregångsman, ledare 1, märkesman, målsman

1 bank 1 (sand)revel, rev, grund 2 vall, terrass, (jord)damm, utfyllning, fördämning; hög strand, brädd, (strand)brink; (järnv.)

banvall 3 molnvägg

2 bank 1 bankinrättning, penninginrättning, finansinstitut; (ibl.) kreditanstalt, kreditkassa, lånekassa, sparkassa; (ibl.)

bankirfirma, bankirhus 2 banklokal, bankkontor,

bankhus, bankbyggnad 3 spelsumma, insatssumma, insatser, pott 4 (blod)förråd i. -re-serv; (ord)samling

3 bank — över en bank (alla) utan åtskillnad, över en kam, över ett, över lag, se under 2 lag, i genomsnitt, genomsnittligt, över huvud (taget), i gemen; (ibl.) slumpvis, i en slump, i klump

bänka (vard. för) 2 slå 1, knacka, prygla

bankett stor middag, officiell tillställning, festmåltid, gästabud, fest 2

1 bankrutt (subst.) konkurs, cession, betalningsinställelse, fallissemang; 'kullerbytta', krasch, sammanbrott, slutskräll; jfr obestånd, ruin 2

2 bankrutt (adj.) insolvent, konkursmässig,

bankrutterad, utfattig, ruinerad, i skuld över öronen, på fallrepet; pank

bann 1 bannlysning, fredlöshet, exkommu-nikation, exkommunicering, anatema, interdikt, (förklara i) akt 2 (i högre st. för) trollmakt, förtrollning

banna 1 läxa upp, gräla på, skrupensa (upp), (åld.) skrubba upp; sträcka upp, ge en upp-sträckning åt, huta åt, snäsa till, klandra, tadla, förebrå, ge ngn bannor, (skarpt) tillrättavisa, näpsa, traktera med ovett, se skälla ut under 2 skälla 2 förbanna, fara ut i förbannelser mot, (åld.) lasta; svär(j)a, nedkalla ont, fara ut i svordomar l. eder

bannlysa 1 lysa (kyrkans) bann över, förklara l. lysa l. lägga i bann, utstöta (ur kyrkans gemenskap), exkommunicera, (ut)slunga

bannstrålen mot; förbjuda (bok), belägga med interdikt 2 (åld.) lysa i rikets bann, förklara i akt, se under 3 akt, förklara biltog, sätta utom lagen, proskribera 3 förvisa, fördriva, avlägsna, utestänga, utesluta (ur en gemenskap), utdöma, förbjuda tillträde, förkasta,

förskjuta, avvisa, 'bojkotta', 'pricka'; av-svär(j)a, avstå från, avsäga sig

bannor se ovett

banta genomgå avmagrings- l. bantningskur, svälta sig, (försöka) magra, dra(ga) åt svång-remmen — banta ned få att minska i vikt l. omfång, (bildl. för) avkorta ni, förkorta, skära ned, krympa

bantlär bandolär, (axel)gehäng, koppel, livrem

1 bar (subst.) skänk, (bar)disk; utskänknings-ställe, serveringslokal, skänkrum, jfr krog; barservering, självservering, matställe (med självservering), byffé

2 bar (adj.) 1 se naken 1; (om frö) hårlös, utan ludd; (om vinter) snölös, snöfri; (om kvist) kal, bladlös; tom, öppen; (om vapen) blottad, dragen, utan slida 2 (vard. för) utblottad, utarmad; barskrapad, 'renskra-pad', renrakad' — på bar backe jfr utfattig; utan tak över huvudet — på bar gärning just då gärningen l. brottet utfördes, in flagranti — taga l. ta l. gripa (ngn) på bar gärning se ertappa — under bar himmel se utomhus

bara 1 (adv.) endast, blott (och bart), (endast och) allenast, mol-(tiga); ingen annan än; enkom, speciellt, uteslutande; idel, lutter, odelat, oblandat, genomgående 3; ensamt, oräknat, redan (själva), enbart, allena: (ibl. nära) helt enkelt, rätt och slätt, jfr 1 just 1 2 (adv.) (åld.) (se) man I. (prov.) mans (på): (ibl.) över huvud (taget); (sitt) vackert (stilla) 3(konj.) om bara l. endast J. blott, se 1 om 2; så snart (som blott) — bara inte dock icke, likväl icke, utom, med undantag av, förutom, undantagandes — bara skinn och ben utsvulten, utmärglad, mager som ett skelett — inte så bara (det är) inte så obetydligt, inte så litet, inte småsaker, ingenting att bagatellisera

barack skjul, (vard.) (arbetar)futt; trähus, (läger)hydda, jfr kasern; koja, 1 ruckel

barbar vilde, vandal, rå o. obildad l. hjärtlös l.

grym människa, 'odjur', 'hedning'

barbarisk 1 lågt stående, föga utvecklad, outvecklad, ociviliserad; se 3 rå, oborstad; ofin; missljudande, oharmonisk, disharmonisk,ka-kofonisk; språkvidrig, stillös, stilvidrig 2 omänsklig, hårdhjärtad, brutal; jfr ogudaktig, (ibl.) hednisk

barbarism språkvidrigt uttryck, språkfel,

otymplighet

barberare (hår)frisör, hårkonstnär, 'Figaro', (åld.) perukmakare; (förr även) fältskär,

bardskärare, bårdskärare

1 bark (ellips för) barkskepp, se segelfartyg; lastpråm; (fiske, för) låda (för långrev)

2 bark 1 barkstycke, barkbit, (ibl.) näver, flarn; hjärnbark 2 skal, betäckning, överdrag, beklädnad, 'skorpa'

1 barka — barkad (bl. a.) (om hy, motsats: mjäll) solbränd, grov o. brynt, skrovlig, väderbiten; valkig (näve); (bildl.) tjockhu-dad, se garvad

2 barka —- barka av se utfalla 1 — barka i



Sida 39[redigera]

Status: Inte korrekturläst. Inte korrekturläst på Runeberg. Baserad på version 0, hämtad 25 nov 2013.

barka ihop—basar

väg l. åstad rusa l. ränna l. raka l. springa i väg l. åstad, brådstörtat bege sig av, bära av l. i väg, se 2 springa 1 — barka ihop råka i. ryka ihop, komma ihop sig (med), råka i strid l. tvist i. fiendskap med varandra, bli ovänner, sammandrabba in, börja slåss, se under 2 slå, börja träta, rusa på varandra, gå löst på varandra, råka l. fara i. flyga l. ryka i luven på varandra, flyga på varandra, fara i håret på varandra, damma ihop, anfalla varandra — barka löst se bryta ut 2, börja 4 — barka omkull gå l. tumla omkull, välla, se stjälpa — barka åstad (vard. för) rusa i väg, se 2 rusa — barka åt skogen se misslyckas 1

barlast l. ballast (sten)last (som ger fartyg stadga); (järnv.) (grus)bädd (i banvall); (bildl.) onödig tyngd, besvärande påhäng, onyttigt bihang

barm bringa, byst, bröst, (prov.) titta; (friare:) famn, sköte, hjärta, sinne

barmhärtig godhjärtad, kärleksfull, förlåtande, överseende, tålmodig; (relig.) nådig, kristlig, misskundsam, misskundelig, (åld.) varkunnsam; medlidsam, hjälpsam, mänsklig, välgörande, jfr skonsam

barmhärtighet överseende, nåd, misskund, förbarmande, försköning, 1 pardon, medlidande, skonsamhet, (ibl.) mildhet; ömsinthet, 'mänsklighet', 'hjärta'; hjälpsamhet, välgörenhet — baruihärtighets- karitativ

barn 1 avkomling, son l. dotter, gosse l. pojke l. flicka, pys l. tös, 'telning', (i högre st.) livsfrukt, 'frukt', (människo)planta, kärlekspant; (barn)unge, byting, kryp, pyre, (prov.) kläpp', glytt, syrk; (si.) hatting, klimp', 'gli', kil; baby, jfr spädbarn; ättling, ättelägg, bröstarvinge; (i plur.) småttingar, avkomma, efterkommande 2 underårig, minderårig, omyndig 3 skapelse, alster, produkt, 'foster' — alla är vi barn i början all vår början bliver svår, allt kan inte genast gå fullkomligt, alla är vi oerfarna som nybörjare, alla är vi ovana till att börja med

— barn och blomma hela barnskaran I. avkomman, (ibl.) hela familjen, hustru och barn

— det är inte guds bästa barn det är en skurk, jfr dålig 1, omoralisk — gå l. vara med barn vara havande, se gravid — klockan är bara barnet (vard. för) klockan är inte mycket, det är ännu tidigt l. god tid — som

barn i huset se hemmastadd — vara barn på nytt gå i barndom, vara senil — Tara ett barn i mångt och mycket vara outvecklad, oerfaren, (vulg.) en barnrumpa; vara oskyldig i mångt och mycket — vara ett världens

barn vara världsligt sinnad, en världsligt sinnad människa, syndare — vara som barn i huset umgås förtroligt i familjen, gå ut och in l. (kunna) komma o. gå när man vill i familjen, betraktas nästan som medlem av familjen, vara hemmastadd — vara som ett barn inte kunna reda sig på egen hand, jfr hjälplös, enfaldig 1

barnasinne oskuld, ungdomlighet

barndom 1 barnaålder, barnaår,

barndomstid, barndomsår, uppväxtår, koltålder(n) 2 (bildl. för) första början, begynnelse, tidigaste tid l. epok, (från) barnsben — gå i

barndom vara barn på nytt, vara åderförkalkad l. senil, vara ålderdomssvag, ha överlevat sig själv

barnhem se asyl

barnmorska förlossningsbiträde, ackuschör-ska, (åld.) jordemoder, jordegumma; (vard.) 'fru(n)'

barnsaga amsaga, se rövarhistoria

barnsbörd se förlossning 7

barnskor — inte ha trampat ut barnskorna

ännu vara ung, inte vara fullvuxen, vara omogen, inte ha stadgat sig, inte ha rasat ut, inte vara torr bakom öronen, ännu vara en gröngöling

barnsköterska barnjungfru, barnflicka, (barn)-fröken, sköterska, (neds.) barnpiga, (vard.) dadda

barnslig lik ett barn; (ibl.) pojkaktig, gossaktig, flickaktig, (i Sydsv., vard.) glyttig; okritisk, oförståndig, sorglös, okonstlad, oskuldsfull, trohjärtad, troskyldig, 'blåögd'; outvecklad, primitiv, omogen 3; barnaren,

barna-1'rom; pueril, pjollrig, löjlig, (vard.) pjattig, se enfaldig 1, naiv

barnsäng se förlossning 1

barock befängd, orimlig, tokig, dum, 'fånig', absurd, vanvettig, oförnuftig, besynnerlig, underlig, bisarr, grotesk, drastisk, burlesk, kuriös, konstig, 'löjlig', 'vild', jfr bombastisk

barr 1 (gymn.) se 2bom 2 (metall.) (silver- l. guld)tacka

barrikad (tillfällig) avspärrning l. förskansning (på gata l. dyl.), befästning, värn, bom, hinder

barrikadera avspärra ni, bomma för, hindra, blockera — barrikadera sig se förskansa sig 1

barriär 1 starkt räck(e), räckverk, skrank, spärr, bröstvärn, pist (kring cirkusarena) 2 (bildl. för) skydd, mur, vall, gräns, jfr hinder 1

barsk (motsats: blid, mild, medgörlig) se bister, frånstötande, tvär, brysk, hårdför, ovänlig, vresig, 'knotig', grov; se 2 sträng 1

barskrapad se utfattig, pank

1 bas (arbets)förman, arbetsbas, verkmästare, (arbets)ledare, bästeman, (tryckeri)faktor; jfr arbetsgivare

2 bas se stryk

3 bas 1 undre del, underlag, 2 grund 2, grundval, grundmur, fundament, fot(ställning), sockel, postament, piedestal; (bildl. även) underbyggnad, basis, 'grundsten', 'grundpelare', 'hörnsten', förutsättning, 'bakgrund' 2 (geom.) grundlinje, grundplan, grundyta, baslinje 3 (mil.) operationsbas(is), stödjepunkt, utgångspunkt, replipunkt, brohuvud, operationscentrum, jfr utpost 4 grundbeståndsdel

basar marknad(s-plats), handelsgata, salutorg,

försäljningsplats; (mindre l. enklare) varu-



Sida 40[redigera]

Status: Inte korrekturläst. Inte korrekturläst på Runeberg. Baserad på version 0, hämtad 25 nov 2013.

basera (på)—bedragare

hus, butik, krambod; (välgörenhets)försälj-ning

basera (på) grunda l. fota l. stödja (sig) (på), bygga (på), utgå (från)

basis se 3 bas

basse 1 (vard. för) tölp, grovhuggare, grobian 2 (neds. o. vard. för) soldat, inkallad, värnpliktig, beväring

bassäng 1 (vatten)damm; cistern, behållare, (vatten)reservoar; simbassäng, plaskdamm, (swimming-)pool 2 (geol.) bäcken, dal, tråg

bast innerbark, tågor, (växt)fibrer; bastband,

bastrep; (si. för) år

basta — och därmed basta nog (om det),

punkt (och slut), punktum, slut 3

bastant 1 se hållbar 1, stark S, gedigen, massiv 2 se grundlig 2 3 kraftigt (o. grovt) byggd, robust, jfr korpulent 4 se grov 2 S (om maträtt) stadig, mäktig, (vard.) mastig 6 rundligt tilltagen, ansenlig, (vard.) rekorderlig

bastard 1 (hist. för) barn på sidolinjen, utom-äktenskapligt barn, oäkting, (ibl.) horunge,

batting 2 korsning, korsningsprodukt, av blandras, halvblod; hybrid 3 mellanting, blandprodukt, bland(nings)form, se blandning 2

bastion framskjutande skans, hörnskans, (del

av) barrikad

bastonad (ett kok) stryk

bastu 1 badstuga; bastubad, ångbad, turkiskt l. romerskt bad, finsk bastu, finnbastu, sauna 2 torkhus, ria, kölna, mälthus

basunera l. basuna ut se utbasunera

batalj se 1 strid 1; tumult, slagsmål, 'knivkastning'

batteri 1 (mil.) artilleriavdelning, skans(verk) 2 (elektriskt) torrbatteri, ackumulator(bat-teri), element 3 samling l. rad (av flaskor), uppsättning, (vard.) 'laddning' 4 (mus.) slagverk

baxa (med spadar l. spett) flytta, bända

baxna häpna, rygga tillbaka, bli förskräckt l. förbluffad l. bestört l. chockerad, studsa, haj a till

be se bedja

beakta (motsats: frånse) ge akt på, uppmärksamma, tänka på, reflektera, (på), ägna sin uppmärksamhet åt, lägga märke till, iakttaga 2, fästa avseende vid, fästa vikt vid, fästa sig vid, ta(ga) fasta på, bekymra sig dm, bry sig om. fråga efter, akta på, lyssna till, ta(ga) hänsyn till, ta(ga) med i räkningen, räkna med, överväga, besinna, betänka 2, lägga på hjärtat, ta(ga) i betraktande 2, ta(ga) ad notam, behjärta

beaktansvärd vard att beakta, behjärtans-värd, tänkvärd; avsevärd, rätt betydlig, 'aktningsvärd', ansenlig, viktig

bearbeta 1 (om jord) bruka, ta(ga) i. lägga l. bringa under odling; exploatera (gruva) 2 (om metall l. sten) omforma, förädla, bereda, (för)arbeta,preparera 3 kraftigt behandla (köttstycke l. degklump), bulta, knåda l. älta (deg) 4 dunka, slå, illa tilltyga, gå hårt l. illa åt 5 (om person) (söka) inverka på l. påverka,


övertala, jfr ansätta 2, agitera (bland l. för), 'behandla', mana på, 'köra med', 'göra mjuk' l. 'mör' 6 behandla, utarbeta, utveckla,

genomarbeta hj, elaborera 7 (om bok, översättning osv.) omarbeta ni, förbättra, lämpa l. anpassa för (ett visst ändamål), skriva om, tillrättalägga ni, gå över, hyfsa, 'tvätta', 'frisera', 'fila på', revidera; (mus.) arrangera

— bearbetad (även) förändrad, förbättrad, i

bearbetning (av)

beatnik [bit-] 1 bitnik, (rotlös, samhälls-fientlig, litterär efterkrigs)bohem, livsdyr-kare, existensialist; 'arg ung man', tuff kille

2 (skolsl.' för) hård grabb, tuffing

beblanda sig med 1 se blanda sig med 2 2 ha

köttsligt l. intimt umgänge l. könsumgänge l. samlag med, para sig med, jfr 2 lägra

bebo bo i l. på, husera l. residera i, uppehålla sig l. vistas l. dväljas i, logera i, (ibl.) inneha, befolka

bebygga bygga (på); befolka, kolonisera

bebyggare se invånare; kolonist

bebåda se förkunna, bringa bud(skap) om, varsko, (före)båda, varsla om, (ut)lova, (före)spå; utgöra förebud till, beteckna

bedagad se gammal 1, passé

bedarra (motsats: tilltaga, friska i) (börja) avta(ga) (i styrka), försvagas, stillna (av), 'domna', stilla sig, ge sig, lägga sig, sakta sig, lugna sig, lugna av, mattas, mojna, blekna av, blåsa ö'ver l. slut, upphöra

bedja l. (vard.) be 1 be om, anhålla l. begära l. ansöka l..fråga (om), ombe(dja), framställa l. rikta en bön, komma med en anhållan, utbe(dja) sig; (får jag) besvära (om); jfr hemställa 2; anropa, bönfalla, nödga, (vard.) 'böna' 2 göra l. hålla l. förrätta (sin) bön l. andakt; uppsända böner till, rikta sin bön till 3 (prov. för) önska l. bjuda l. ta(ga) (farväl l. godnatt) 4 se tigga 5 uppmana, (till)säga, vidtala, uppdra(ga) åt, (ibl.) an-mana 6 bjuda, inbjuda, invitera, (ibl.) anmoda — be för (ngn) be(dja) om tillgift l. försköning för, fälla förbön för, fälla l. lägga ett gott ord för, lägga sig ut för, (vard.) (enträget) böna för — han låter inte be sig två gånger är inte nödbedd l. nödbjuden, tar emot med uppräckta händer, gör ngt gärna, går genast med på ngt, behöver inte krusas

— jag ber se för all del under 4 för, håll till godo, se under god; (det) gör ingenting, (det) skadar inte, å visst inte, det var väl ingentina (att tala om), det talar vi inte om

bedraga l. (vard.) bedra 1 narra, dra(ga) vid

näsan, lurendreja, 1 lura (ngn på ngt) 2 (be)-svika, förråda, gäcka, ej uppfylla l. motsvara

3 vilseleda, missleda, föra (ngn) bakom ljuset, ljuga för, (vard.) ljuga ngn full; 'blända', dupera, (ibl.) humbuga; förleda l. locka l. förföra (med fagert tal) 4 vara (ngn) otrogen, ge horn, sätta horn på, göra till hanrej; bryta sitt löfte, vara trolös mot, överge, ge på båten — bedraga sig se misstaga sig

bedragare skälm, skojare, svindlare, kupp-