Wiktionarydiskussion:Stilguide/Vilka ord ska tas med

Blandat

Dokumentet säger att talesätt ska ingå, men nämner inte ordspråk. Även om ordspråk ryms inom ramen för Wikiquote så anser jag inte att det finns något hinder att ha med dessa även i wiktionary, så länge en förklaring till vad som menas med ordspråket finns med (vilket jag inte kunnat hitta på svenska Wikiquote). Finns även fler saker med detta dokument som skulle behöva tänkas igenom, diskuteras och göras tydligare. Dodde 15 augusti 2006 kl. 19.15 (UTC)

Jag tycker det är ganska naurligt att både talesätt och ordspråk ingår. \Mike 17 augusti 2006 kl. 15.30 (UTC)

Däremot är jag tveksam till ordstäv och aforismer. \M

Nej aforismer är ju ett tydligt område för Wikiquote. Stäv har två problem, dels att hitta en standardiserad skrivning, dels så är väl stäven oftast självförklarande? Så jag håller med dig. Dodde 17 augusti 2006 kl. 17.47 (UTC)

Språkkoder

Vill vi ha med språkkoder i Wiktionary [1]? Vad talar för? ~ Dodde 8 januari 2007 kl. 15.15 (CET)

Om vi har artiklar om massor av tecken - varför inte? Jag ser ingen anledning till att inte ha utbredda "förkortningar" såsom ISO-koder... Vi har väl (planerar att ha) alla enhetsprefix, vilka jag tycker är lite samma sak... En språkkod är nåt som kan dyka upp i en text, och man kan komma att undra vad den betyder -> den har en plats i wikt. //Skal 8 januari 2007 kl. 15.21 (CET)

Detsamma gäller väl då landskoder och (cc)TLD:er... Tja, jag kommer inte anstränga mig för att få dit dem, men om någon vill lägga in dem (per script?) så tänker jag inte heller gnälla :) \Mike 8 januari 2007 kl. 15.31 (CET)

Ska vi ha med samtliga ISO-koder som finns? Bara språkisokoderna skulle innebära många tusen artiklar... Sen finns väl ISO-koder för allt möjligt annat också. Vill vi ha med dem så går det att ordna med script, ja. ~ Dodde 8 januari 2007 kl. 15.33 (CET)

Vid närmare eftertanke... nej det går nog inte med script. Såvida det inte finns någon tabell som innehåller språknamnen på svenska, vilket jag inte har sett för den utökade språkkodstabellen iallafall. ~ Dodde 8 januari 2007 kl. 15.35 (CET)

Huruvida vi vill ha dem/accepterar dem är en sak, huruvida någon av oss orkar bry oss om att lägga in dem är en annan fråga ;) Och sedan är frågan om man ska utgå från ISO 639-1, ISO 639-2, ISO 639-3 (när den kommer) eller SIL (ethnologue; hur mycket den nu skiljer sig från ISO 639-3)... \Mike 8 januari 2007 kl. 15.47 (CET)

Ser nog inte det som att man måste välja någon av dem, utan att om man accepterar en så accepterar man samtliga, och då bör en komplett artikel innehålla samtliga ISO-koder för det givna språket. Nu är det väl inte möjligt att lägga in annat än ISO 639-1 automatiskt så länge ISO 639-2 inte finns översatt till svenska. Men det som är problematiskt tycker jag när det gäller om vi ska ha med dessa eller inte är att koderna varken är förkortningar eller tecken i egentlig mening, och därför väl inte har något språkligt intresse, utan helt enkelt är påhittade koder som skapats för att underlätta tekniska lösningar. Är man intresserad av dessa finns listor över koder på Wikipedia och på andra webbplatser. Jag ställer mig neutral till sakfrågan dock, men vill bara lyfta fram resonemanget. Eftersom koderna varken passar in under tecken- eller förkortningsrubriken bör koder ha en egen rubrik i så fall, ===Kod===. Och ska koder finnas med så bör väl också kemiska formler (åtminstone de som har ett handelsnamn) finnas med som uppslagsord, eller? ===(Kemisk) F/formel==='''H2SO4'''#[[svavelsyra]] ~ Dodde 8 januari 2007 kl. 16.08 (CET)

Också neutral i frågan. Jag förstår poängen med att inte ha artikel för varje språkkod, men skulle en artikel för varje ISO-kod platsa på Wikipedia? Om inte så tycker jag nog att vi borde ha det... //Skal 8 januari 2007 kl. 16.52 (CET)

Räkneord

Vore bra med information om räkneord. Ska alla världens räkneord tas med så blir det ju hur många artiklar som helst. Vilka tal får man ha med i Wiktionary. 0 - 100, samt 1 000, 10 000 osv, kanske? Vore bra om man tog upp det på den här sidan. "85" 2 december 2007 kl. 10.49 (CET)

Jag håller med! Men också 0-100 är väldigt många - onödigt många - artiklar tycker jag. Jag tycker att de som finns på svenska räcker, dvs. 0-22, 30-(40...)-100, 1000, 10^6, 10^9 osv. Eventuellt skulle man kunna acceptera 31, 41, 51... och 200, 300, 400... Ev. även 10^4 och 10^5. Verkar det rimligt, och vilken gräns ska man ha då? //Skal 2 december 2007 kl. 20.53 (CET)

Vi har tangerat diskussionen tidigare när vi skapade Appendix:Räkneord. Jag tycker den sidan utgör en bra avvägning av vilka räkneord som alltid bör kunna finnas med. Utöver dessa ord kan det vara motiverat att ha med ytterligare vissa räkneord om speciella skäl föreligger. ~ Dodde 3 december 2007 kl. 00.02 (CET)

Okej, Jag tycker att det vore bra om man kunde få in det på Wiktionary:Vilka ord skall tas med. Kanske så här: "Bara några få räkneord får tas med, se Appendix:Räkneord för mer information." "85" 3 december 2007 kl. 06.24 (CET)

Skulle man någonstans kunna ha med någon slags explicita inklusionskriterier för Appendix:Räkneord, vilket nu inte finns varken på den sidan eller här, och något mer om vad "speciella skäl" kan vara. Jag funderar på detta nu efter att ha upptäckt att 10^4 förekommer som led i fasta sammansättningar och att motsvarande ord finns på engelska Wiktionary fast det inte ens är hopskrivet (vilket även om vi inte vill "härma" dem innebär att vi måste räkna med att det kan dyka upp en länk till sv:tiotusen därifrån om det inte redan finns). Jag har också noterat att Appendix:Räkneord inte riktigt fungerar som en guide till hur man skapar och skriver räkneord på svenska, vilket faktiskt är något som det är mycket tänkbart att någon skulle försöka använda Wiktionary till. Appendixet ger till exempel ingen ledtråd till att just tiotusen skall vara hopskrivet. Ever wonder 30 maj 2009 kl. 19.15 (CEST)

En tanke skulle kunna vara att göra klart att kravet på "speciella skäl" är ganska lågt: Varje argument, som 1) är specifikt för ett visst räkneord eller en välavgränsad grupp 2) relaterar till språkbeskrivning - intressanta matematiska egenskaper eller en ungefärlig motsvarighet till "känd namnbärare" (typ antalet trappsteg i kyrktornet i X) är i sig inte tillräckligt för inkludering - samt 3)inte är rent nonsens, räcker i princip för inkludering av ett givet räkneord utan vidare diskussion (men bör anges på diskussionssidan för tydlighetens skull). Detta eftersom jag antar att det vi vill undvika främst måste vara dels skapande av artiklar för helt slumpmässiga tal (typ "minus three million five hundred and forty-eight"), dels hel- eller halvautomatiskt skapande av långa talserier (eller krav på att vi själva ska utföra detta för att vara "fullständiga"). Enstaka räkneordsartiklar som har någon form av specifik motivering, även en som är möjlig att ifrågasätta, är väl ganska harmlösa (och potentiellt värdefulla, vill jag hävda). Ever wonder 30 maj 2009 kl. 20.23 (CEST)

En handbok i svenska skrivregler hade nog inte varit dumt, eller specifikt här en handbok i hur man skriver räkneord i svenska och i andra språk heller för den delen. Olika språk har olika regelbundenheter och oregelbundenheter i sitt sätt att skriva räkneord, och det blir lätt svårt att avgöra vilka räkneord som är tillräckligt oregelbundet för att tas med, och tillräckligt regelbundna räkneord för att lämnas utan egna uppslag. Något som till synes verkar oregelbundet för en person som inte är insatt i ett språks grammatik kanske är betydligt mer regelbundet för någon som lärt sig grundläggande grammatik i språket. För att slippa göra en bedömning av vilka räkneord som är aktuella för varje enskilt språk, anser jag att det är viktigt att begränsa Wiktionarys uppgift till att tillhandahålla uppslag för en grundläggande uppsättning av räkneord - nämligen de som ingår i Appendix:Räkneord. Till dessa även speciella räkneord som femtielva, femtielfte, tvenne, trenne, tu, tvem och googol för att nämna några exempel. Någon specifikare uppräkning av kriterier för inklusion á la 1),2),3) ovan anser jag att det inte finns något behov av. ~ Dodde 3 juni 2009 kl. 06.33 (CEST)

Geografiska namn

Dokumentet tar nu inte specifikt upp geografiska namn. Innebär detta att de allmänna riktlinjerna gäller rakt av och att Scott, Quebec (mer eller mindre) automatiskt kommer med för åtminstone engelska och franska? Hur blir det med svenska - kommer det med först när någon orkat leta upp tre förekomster, eller utan det under antagandet att en kanadensisk kommun ändå måste ha nämnts tre gånger i svensk text. För vi kan väl inte ta med det för att signalera att "det heter så på svenska också" "när vi ändå har den engelska artikeln"? Det borde kunna täckas under översättningar. Till sist ett förtydligande: Eventuell artikel ska förstås ligga under Scott. Ever wonder 3 oktober 2009 kl. 15.33 (CEST)

Nej, det är nog snarare så att inklusionskriterier för geografiska namn inte ännu diskuterats. Det bör förstås göras och lämpliga kriterier föras in (såsom för personnamn). Det är givetvis orimligt att ha med alla världens geografiska namn, ortnamn, namn på sjöar osv i en ordbok. ~ Dodde 5 oktober 2009 kl. 08.11 (CEST)

Det har snart gått nio år sedan Dodde lade in stycket om toponymer i september 2010. Det har sedan dess legat oförändrat. Ska vi ta och avsluta det här årtiondet med att faktiskt fastslå några kriterier? Här följer några förslag. Kan någon göra statistik över vilka toponymer som finns idag och hur många av dem som berörs av sådana här kriterier? --LA2 (diskussion) 11 augusti 2019 kl. 20.25 (CEST)

Toponymer bör få ha egna uppslag

• för stater, huvudstäder, världsdelar, världshav
• när det svenska namnet skiljer sig från invånarnas egna, t.ex. Adenviken, Eldslandet, Ingusjien, Kapstaden, Neapel, Nilen, Övre sjön
• när det finns tillhörande adjektiv eller namn på språk och invånare, t.ex. Kalifornien (kalifornisk), Tatarstan (tatariska)

Städer:

• huvudstäder (av en stat som existerade under åtmintone 10 år under de senaste 100 åren): Bonn
• >= 1'000'000 invånare: Surabaya
• >= 100'000 invånare för städer i Skandinavien: Umeå
• >= 30'000 invånare för städer i glesbygden i Skandinavien: Piteå
• övriga som har aktuell betydelse: Kiruna
• övriga som har historisk betydelse (oftast dumheter) och sidan på wikipedia: Lockerbie, Fukushima, Braunau am Inn
• ifall det finns särskilda skäl: Falun (skäl: falukorv, märklig genitivform "Falu")

Kontinenter:

• alla

Oceaner och hav:

• alla

Taylor 49 (diskussion) 11 augusti 2019 kl. 23.20 (CEST)

fikonspråk och rövarspråk

Förstår inte, angående ändringen [2] - varken fika eller fimp är väl skrivet på fikon- eller rövarspråket? Fika blir väl fikafikon respektive fofikoka och fimp blir väl fifimpkon respektive fofimompop? ~ Dodde 13 februari 2010 kl. 02.36 (CET)

Nej men ordet fimp kommer ifrån fikonspråket för stump som är ”fimp stukon” medan ”fika” bara är en omkastning av stavelserna i ”kaffi”, alltså inte ett bra exempel på ett ord som härstammar från fikonspråket på svenska. Lundgren8 13 februari 2010 kl. 13.11 (CET)

Må så vara, men ingetdera är exempel på fikonspråket i sig. Varifrån ett ord härstammar torde vara oväsentligt ur inklusionssynpunkt. Punkten därefter som rör l33t torde vara väsentlig att ha med dock. Radera punkten om rövarspråk och fikonspråk helt, kanske? ~ Dodde 13 februari 2010 kl. 18.34 (CET)

Du har en poäng där, jag reflekterade inte över huruvida det skulle stå där eller inte, bara att det var korrekt, men du har definitivt en poäng såvida man inte kan hitta ett exempel i svenska språket som är 100% fikonspråk/rövarspråk. Fast å andra sidan känns det onaturligt att man skulle säga hela ”fikonfrasen” i sig och fimp tycker jag fortfarande räknas som ett ord på fikonspråket. Lundgren8 13 februari 2010 kl. 19.40 (CET)

Fair enough. :) ~ Dodde 14 februari 2010 kl. 00.34 (CET)

mer om namn - "wikipediakriteriet" för utländska namn, och vilken Wikipedia?

I en påbörjad genomplöjning av Wiktionary:Projekt/Frekvensordlista kom jag rätt snart till Clinton. Jag har inte hunnit undersöka ännu om det kan komma in som populärt engelskt efternamn (eller förnamn) (via statistik), eller om någon av platserna som bär namnet förtjänar en toponymartikel, men jag konstaterar att engelska Wikipedia har en artikel som uttalat handlar om efternamnet, även om det huvudsakliga innehållet är en lista över namnbärare. Svenska WP har en disambigueringssida men ingen egentlig efternamnsartikel. Nå, enligt nuvarande stilguide så finns det egentligen bara ett "wikipediakriterium" för svenska personnamn, men jag undrar: är det avsiktligt? I så fall varför? Är detta konsensus? En annan fråga är om den "Wikipedia" som avses är enbart den svenskspråkiga, eller om det handlar om alla språk? Ever wonder 8 mars 2010 kl. 21.16 (CET)

Det som står i avsnittet anser jag vara resultat av konsensusdiskussioner. Generellt framgår att inklusionskriterierna är mest tillåtande för svenska namn, följt av nordiska, europeiska och i sista hand icke-europeiska namn. Diskussionen rörande att Wikipedia (och jag tror inte annat än svenska Wikipedia funnits i åtanke) utökar möjligheten för inklusion ytterligare, har endast gällt svenska namn. Om motsvarande (eller annan) utökning skulle gälla för namn vanliga i andra länder än Sverige skulle det isåfall återstå att diskutera. Min personliga åsikt är att nuvarande begränsningar är fullt tillräckliga för icke-svenska namn. ~ Dodde 8 mars 2010 kl. 22.49 (CET)

Ok. Jag specificerar till svenskspråkiga Wikipedia så att det är tydligt. För Jeltsin, kan det finnas något argument för att ha ett sådant uppslag eller ska det i så fall (om det klarar kriterierna alltså) vara med kyrilliska bokstäver? (Jag kan ha fel, men jag gissar att "latinskt" Jeltsin inte på egen hand klarar inklusionskriterierna för utländska namn även om det säkert finns folk som använder det.) Ever wonder 8 mars 2010 kl. 23.06 (CET)

Jeltsin är inte ett svenskt namn, så det borde åtminstone inte klara kriterierna för svenska namn, men om det klarar kriterierna för europeiska/icke-europeiska namn vet jag inte. ~ Dodde 8 mars 2010 kl. 23.14 (CET)

Clinton, Jeltsin och Erlander är ytterst vanliga ord i svenska språket och bör därför motivera sin plats i en ordlista, om nu några personnamn alls ska tas med. Det är märkligt att basera en regel på antalet människor som bär namnet. Vi inkluderar ordet "härdsmälta" baserat på att ordet används, inte på hur många sådana olyckor som har inträffat. --LA2 9 juni 2010 kl. 04.31 (CEST)

Vad ska vi göra med Hasse?

När vi diskuterade oss fram till namnkriterierna tror jag aldrig att frågan om väletablerade smeknamnsformer kom upp. Dessa diskrimineras av officiell namnstatistik som främsta bas för inkludering, eftersom de mer sällan - hur ofta de än används - är det officiella namnet. Om vi ska ha dem, och det tycker jag definitivt att vi ska, tycker jag att det vore bra om det kom in något i stilguiden så snart som möjligt som officiellt tillåter dem. Huruvida det behövs specifika begränsningar för vilka som får vara med vet jag inte (vi har ju hittills klarat oss utan när det gäller geografiska namn, men där skulle jag vara glad åt att ha dem - här har jag lite svårare att se att verkligt tveksamma fall skulle dyka upp särskilt ofta), och jag har inte direkt några åsikter om vilka de i så fall borde vara. (Wikipedia har ingen artikel om Hasse utan en redirect till Hans, vilket jag tycker bara understryker att det blir absurt om vi inte kan ha med det - man måste ju någonstans i svenska Wikimedia kunna slå upp "Hasse" och genast få informationen "vanlig smeknamnsform för Hans". Väl?) Ever wonder 11 mars 2010 kl. 22.53 (CET)

Du har rätt i att vi nog inte diskuterat detta, och har också känt mig osäker på hur jag borde redigera vissa av uppslagen jag har gått igenom ikväll. Angående den femte punkten om variantuppslag:

Det har blivit tydligt för mig att det i många fall är svårt att säga vilket namn som är en variant av vilket. Är Oskar en variant av Oscar, eller är Oscar en variant av Oskar? Även om formuleringen "variant av" inte är optimal att använda på "variantuppslaget", kan man kanske ändå behålla strukturen att redovisa ett namn under den form som väcker minst förvåning (POMMF) och låta de andra uppslagen vara "variantuppslag", även om den exakta skrivningen inte är "variant av...". Istället kanske man på Oscar kan skriva #{{tagg|kat=mansnamn}} ett [[mansnamn]] (se [[Oskar]]) (eller annan för uppslaget lämplig formulering), för att slippa ha två huvuduppslag för ett namn som egentligen i all väsentlighet bäst beskrivs på en och samma sida (avseende etymologi med mera).

Så kommer vi in på din fråga om smeknamn. Och där borde smeknamn kunna jämställas med stavningsvarianter, i det att de inte bör ha sina egna huvuduppslag, utan på samma sätt som stavningsvarianter vara variantuppslag, och beskrivas på huvuduppslaget. I detta fall skulle Hasse vara ett variantuppslag och beskrivas på Hans. I dokumentet borde det vara okontroversiellt att ändra den femte punktens formulering från "Stavningsvarianter kan existera som variantuppslag..." till "Stavningsvarianter och smeknamn kan existera som variantuppslag...". Eller...? ~ Dodde 12 mars 2010 kl. 01.45 (CET)

Något i den vägen är väl "tillräckligt bra", men formuleringen på "variantuppslagen" blir viktig precis som du skriver. Inte Zeke: variant av Ezekiel... Jag tycker att det blir lite tråkigt om vi måste vara väldigt snåla med information om framför allt smeknamnen för att vi har definierat dem som variantuppslag, men t.ex. uttal kommer väl alltid att kunna ges? (Liksom vi sätter böjningsmallar på stavningsvariantuppslag för andra ord o.s.v.) Ever wonder 12 mars 2010 kl. 02.04 (CET)

Bara för att det rör sig om ett variantuppslag betyder det inte att information inte kan ges, det anger bara var den ges - på huvuduppslaget. Hasse beskrivs på Hans, Oscar beskrivs på Oskar, Zeke beskrivs på Ezekiel. Det är H4-rubrikerna (och semantikrelationsmallarna) som försvinner på variantuppslag, medan uttalsanvisningar, grammatikmall och exempelmeningar kan användas. ~ Dodde 12 mars 2010 kl. 02.36 (CET)

Det är inte hållbart att påstå att Hasse är en variant av Hans. Då blir nämligen Hans vara en variant av Johannes och så får vi ett etymologiskt släktträd i stället för en ordbok som handlar om verkliga ord i det språk som brukas. Både ortnamn och personnamn måste hanteras som ord, om de alls ska tas med. --LA2 11 juni 2010 kl. 17.40 (CEST)

Som eget namn uppfyller inte "Hasse" inklusionskriterierna, men som smeknamn till "Hans" kan ett s.k. variantuppslag skapas. Termen variantuppslag har främst med strukturen att göra: Ett variantuppslag innehåller inte all information som ett huvuduppslag gör. Hasse är en vanlig smeknamnsvariant av Hans. Alltså de som är döpta till Hans kallas för Hasse. Hans och Johannes uppfyller båda inklusionskriterierna, och de som är döpta Johannes kallas inte för Hans eller vice versa. ~ Dodde 12 juni 2010 kl. 18.26 (CEST)

Om vi har ett uppslagsord val så dokumenterar vi alla betydelser (blåval, riksdagsval, ...), även de ovanliga, inte bara de som är däggdjur över 5 meters längd. Vi bygger helt enkelt inte på verkligheten (däggdjur och deras längd), utan på orden och deras användning. En artikel om Hasse måste handla om ordet Hasse och dess användningar. Det kan vara ett smeknamn för någon som heter Hans, men det kan också var ett mansnamn i sin egen rätt. Att tvingas förtiga den ena av dessa betydelser bara för att vi har inklusionskriterier för personnamn, bevisar enbart att inklusionskriterierna är ohållbara. --LA2 14 juni 2010 kl. 02.59 (CEST)

Ditt exempel val är ett ord, Hasse är ett egennamn. Egennamn har snävare inklusionskriterier. Tänk dig några elever som ger ut en skoltidning som de kallar "Expressen". Om kvälltidningen Expressen ska inkluderas ska även skoltidningen Expressen inkluderas, eftersom vi har med alla betydelser av ord. Jag anser att parallellen är rimlig, och att den visar på det ohållbara i ditt resonemang. Det finns en tanke bakom inklusionskriterierna för egennamn, och det är egentligen i grunden att inte lyfta bort mer fokus än nödvändigt från kärnan av ordboken - orden. Någonstans måste gränsen dras, och även om gränserna för inklusionskriterierna är mer eller mindre godtyckligt framtagna så fyller de en viktig funktion.

Det är inte självklart att varje stavningsvariant, eller annan sorts variant, ska beskrivas var och en för sig på sin respektive stavnings sida. Snarare tvärtom. Det är enklare och mer överskådligt att samla information som rör varandra på en sida. Det görs på Wikipedia. Också här. Det finns flera anledningar till detta. Genom att använda sig av strukturen med huvuduppslag, variantuppslag, böjningsuppslag osv., så kan man fokusera den relevanta informationen på en och samma sida. Det gör att man inte behöver underhålla mer eller mindre komplexa korslänkningar mellan de olika varianternas sidor - och om man ändrar en sida så måste man gå in och ändra de andra, och om det glöms bort, så har vi helt plötsligt en ordbok där olika sidor säger emot varandra. För att den som rättade till ett fel, glömde rätta till felet på de andra 5 sidorna också. Flera såna generella fördelar. Men oavsett om vi pratar om huvuduppslag eller variantuppslag, så uppfyller Hasse, som personnamn och inte smeknamn, inte inklusionskriterierna, och ska därför inte tas med, ens på en redan existerande sida. ~ Dodde 14 juni 2010 kl. 09.02 (CEST)

Jag har läst inklusionskriterierna och jag protesterar emot dem. Visst är Expressen och Hasse egennamn, men de är också ord och det är som sådana vi bör behandla dem. De har en etymologi, en historia (när användes de första gången?), en böjning (genitivformen) och en ordfrekvens. Ordet Expressen nämns ofta i Wikipedia och (nästan) alltid som egennamn för en viss stockholmsk kvällstidning. Hasse nämns också ofta, men avseende flera olika personer (Hasse Ekman, Hasse Z.) som inte alls kallas Hans till vardags. Den som läser artikeln "Hasse är ett smeknamn för Hans" kan frestas att tro att man borde skriva "Hans Ekman" och "Hans Zetterström", men dessa egennamn är ju nästan okända. Om vi verkligen behöver inklusionskriterier, bör de baseras på ordfrekvens och inte på antal bärare av namnet. Fallen Jeltsin och Clinton (ovan) illustrerar detta: Få personer bär namnet, men orden används flitigt på grund av att en individ har haft statens högsta ämbete. Jeltsin är en unikt svensk transkribtion, en intressant ordhistoria som bör dokumenteras. Att resa runt Ryssland och räkna hur många som heter Jeltsin skjuter helt bredvid målet, eftersom svenska språket aldrig har använts till att tala om alla dessa ryssar, bara den som blev president. --LA2 14 juni 2010 kl. 14.02 (CEST)

Avseende inklusionskriterier finns en stor bredd av åsikter om vad som är relevant att ha med och var gränser bör dras, särskilt när det gäller egennamn. Inklusionskriterierna är inte ristade i sten, men är samtidigt ett resultat av många principdiskussioner där alla som deltagit fått kompromissa till lösningar som de flesta kunnat ställa sig bakom. Det finns fortfarande olösta frågeställningar, och de slutsatser som dragits kan även tas upp till förnyade principdiskussioner där argument för det ena och det andra kan läggas fram. Skapa gärna ett nytt ärende på Wiktionary:Sidor som bör raderas där förslag på ändringar av Wiktionary:Stilguide/Vilka ord skall tas med kan läggas fram för diskussion och framläggande av åsikter.

Jag förstår och respekterar dina invändningar vad gäller Hasse och parallellen du drar med Jeltsin/Clinton. Jag tycker dock inte att det är oväsentligt att fundera på vilken information som bör beskrivas i en ordbok, och vilken information som bör skrivas i ett uppslagsverk. Jag känner lite att det finns annat som är viktigare att fokusera på vid byggandet av en ordbok, än namns historia, utbredning, vilka kända personer som burit namnet och så vidare, och tycker nog att det närmare är något för ett uppslagsverk att dyka djupare i. För Wiktionarys del är EMM ords betydelser, ursprung, släktskap, grammatisk information osv. väsentligt liksom översättningar till och från andra språk vad gäller lexikon-delen. Personnamn hamnar perifert i den beskrivningen, men om uppslagen förses med etymologi osv. kan det vara annorlunda. Majoriteten av namnuppslag på Wiktionary innehåller dock endast beskrivningen "ett mansnamn/ett kvinnonamn", och att med det i åtanke vidga inklusionskriterierna ytterligare tycker jag är att gå fel väg. Även om egennamn betraktas som ord, så är de inte vilka ord som helst, och kan inte behandlas som vilka ord som helst, utifrån ett ordboksperspektiv, och jag tycker att det är viktigt att inse skillnaden i diskussion om inklusion av vissa egennamn eller ej. ~ Dodde 14 juni 2010 kl. 17.33 (CEST)

Ord från Språkrådets nyordslistor

Flera av dessa ord uppfyller uppenbarligen inte gängse inklusionskriterier. Exempelvis zlatanera som visserligen nu omnämnts mycket sedan ordet listades i Språkrådets nyordslista 2012. Hur stor del av alla Googleträffar som är just ett omnämnande och hur stor del som faktiskt uttrycker mening är svårt att veta. Hur vanligt ordet var innan nyordslistan släpptes likaså. Språkbankens korpussökning ger iallafall fortfarande 0 träffar. När jag gjorde sökningen ingick Bloggmix augusti 2012, en samling av ca 350 miljoner ord. Jag läser också i sluttexten för nyordslistan att "[...]Besökare på vår webbplats har också bidragit genom att skicka in nya ord som de stött på eller själva skapat.[...]". Jag vet inte hur man ska tolka det, men det känns iallafall inte uteslutet att en del av orden är rena påhitt som Språkrådsredaktionen av en eller annan anledning tycker är lite roliga, fyndiga, träffande etc. eller då man tycker sig se att ordet fyller en lucka i språket. Sedan att ordet har mycket liten eller ingen spridning läggs inte någon vikt vid. Frågan jag ställer mig är hur många av dessa ord som i själva verket är nyord (neologismer) och därmed så småningom uppfyller inklusionskriterierna, och hur många som egentligen är rena "protologismer", som alltså är nymyntade ord som det bara hyses förhoppning om att de ska bli etablerade. Det finns alltså en väsentlig skillnad mellan neologismer och "protologismer". I den mån orden inte redan har fått en viss spridning är listningen av orden i listan synnerligen normativ enligt min mening. Visst kan jag köpa att bara det faktum att de finns med i Språkrådets nyordslistor kan vara intressanta att ha med, men det bör isåfall vara ett medvetet val så att vi även kan införa det undantaget i inklusionskriterierna vad som gäller då. Som bekant har vi sedan tidigare sidan Appendix:Protologismer. ~ Dodde (diskussion) 29 december 2012 kl. 10.32 (CET)

Den nuvarande stilguidsformuleringen

"Ett uttryck uttrycker endast mening när det används för att referera till något annat än sig självt. En förekomst i en ordlista, eller inom citationstecken för att beskriva bruket av uttrycket innebär inte att någon mening uttrycks med hjälp av uttrycket i fråga"

borde ju i princip utesluta även nyordslistan och rena referenser till denna. Nu är ju nyordslistan för all del deskriptiv, så ord upptas knappast där utan att de har använts "på riktigt" annorstädes först. Därför kanske en förekomst i nyordslistan (men inte rena referenser till denna) kunde räknas som en av de tre oberoende förekomster, med minst ett års mellanrum mellan den första och den sista, som föreskrivs.

Om "Zlatanera" dyker upp "på riktigt" minst två gånger till, varav den andra gången är år 2014 eller senare, så skulle därmed detta tillsammans med förekomsten i nyordslistan kunna anses ha uppfyllt kraven. Verkar detta rimligt? Jörgen B (diskussion) 29 maj 2013 kl. 22.39 (CEST)

Det låter i och för sig rimligt, men eftersom det bara lär påverka max ett tiotal ord känns det ganska smalt. Redan idag tas viss hänsyn till olika omständigheter, där medvarandet i nyordslistan är ett exempel på en sådan. Frågan är hur man formulerar något sådant på ett allmängiltigt sätt, i så fall. ~ Dodde (diskussion) 12 augusti 2013 kl. 23.01 (CEST)

Personnamn

Varför ska inte alla namn vara med? Tycker jag sett i någon annan diskussion att en platsbrist inte råder så hur motiveras att alla namn inte ska tas med?Jonteemil (diskussion) 25 mars 2017 kl. 22.19 (CET)

Tillägg: Inte alla namn men åtminstone de som de flesta eller åtminstone några har hört talas om.Jonteemil (diskussion) 18 juni 2017 kl. 22.23 (CEST)

@Jonteemil: På en-wp dokumenteras ca 70000 namn (w:en:Category:Given names, w:en:Category:Surnames). För att förhindra automatimport av alla dessa (vilket kräver tid och energi att underhålla), har vi strikta regler för vilka personnamn som ska vara med. Dom flesta ordböcker tar inte med personnamn över huvud taget, och det bör inte heller bli vårt fokus. //Skal 18 juni 2017 kl. 22.36 (CEST)

Böjningsformer för flerordsuppslag

Fortsättning på diskussionen på Malldiskussion:länka-b#Gröna länkar.

Vi tillåter enligt stilguiden inte böjningsformer för flerordsuppslag idag. @Jonteemil och jag har olika definitioner för vad ett flerordsuppslag är, och han menar att t.ex. little brother är ett sammansatt ord på engelska. Vad gäller, och kan vi förtydliga stilguiden? //Skal 20 juni 2017 kl. 08.24 (CEST)

Detta är inte en grammatisk fråga om en öppen sammansättning bör klassificeras som ett ord eller två ord, utan en strukturell fråga rörande vilka böjningsformer det är meningsfullt att skapa egna uppslag för. En stående tanke är att "alla ord som man kan tänkas stöta på och undra vad de betyder bör kunna vara möjliga att slå upp i Wiktionary". Därför ingår böjningsformer bland de vi skapar uppslag för. En annan stående tanke är att försöka att minimera duplicering av information. Därför vill vi inte ha med böjningsformer för verbdelen på uppslag om partikelverb, för grammatisk information om verbet finns redan. En tredje stående tanke är att vi ska vara konsekventa. Det innebär att om vi tar ett beslut för ett språk, så bör ett motsvarande beslut kunna tas för ett annat språk. Man kan tänka sig att man för ett speciellt språk kommer fram till att flerordsuppslag och dess böjningsformer är triviala att skapa tabeller och böjningsuppslag för. Men för nästa språk så ser grammatiken helt annorlunda ut och detta är inte längre alls trivialt. Vi riskerar alltså att också introducera en hel del problem som medför att tid går åt till diskussioner och att tidsödande manuella redigeringar på tusentals uppslag kan komma att bli nödvändiga. Ibland är det oundvikligt, för det är inte lätt att tänka på allt. Men när det är ett förslag om att införa en struktur som genom skapande av tio- eller hundratusentals böjningsuppslag för kombinationer av ord (som må betraktas eller inte må betraktas som "ord") till sådan uppenbart tveksam nytta, bör vi vara högst restriktiva. Vi bör åtminstone försöka vara kloka och inte efterkloka. "Flerordsuppslag" må vara en lite diffus benämning, men i detta sammanhanget bör det inte vara någon tvekan om att "little brother" inte bör skapas böjningsformer för, och bör i detta sammanhanget utan vidare inkluderas i begreppet flerordsuppslag som kommit att användas för dessa fall där uppslag innehåller mellanslag. ~ Dodde (diskussion) 20 juni 2017 kl. 22.29 (CEST)

@Dodde, @Skalman: Jag känner bara att det enda som gör att lillebröder finns men inte little brothers finns är, av respektive språks lingvister, stiftade regler. Om engelskan skulle genomgå en språklig reform där de börjar godkänna sammansatta ord på alla tidigare icke-sammansatta ord, att vi då skulle godkänna littlebrothers känns fel då det inte är en språklig fråga utan bara regler som stiftats av enskilda individer.Jonteemil (diskussion) 24 juni 2017 kl. 16.04 (CEST)

@Jonteemil: Jag håller med dig om att det känns lite konstigt vid första anblick, men dessa lingvister styr (som Dodde säger) "vilka böjningsformer det är meningsfullt att skapa egna uppslag för". Förstår du med på resonemanget? Kan du acceptera den här regeln, för att den förenklar underhållet för sv-wikt ganska mkt? //Skal 24 juni 2017 kl. 17.07 (CEST)

Jag får väl lov att acceptera den trots min ovilja. Ord som uppstressande, ihågkommen, uppskjuten bör väl dock ändå finnas eller?Jonteemil (diskussion) 25 juni 2017 kl. 20.12 (CEST)

Svenska artnamn

Jag hittar inget om svenska artnamn. Borde vi nämna hur vi ställer oss till sådana? --Nyström (diskussion) 8 oktober 2017 kl. 17.46 (CEST)

Exempel? Typ som domherre? ~ Dodde (diskussion) 8 oktober 2017 kl. 17.58 (CEST)

Ja, eller storporig päronlav, storfläckig kungsnattslända, skoläst eller andra namn bland de tusentals(?) svenska artnamn vi har. --Nyström (diskussion) 10 oktober 2017 kl. 18.13 (CEST)

De får gärna inkluderas allihop. Definitionen på domherre är bra och strukturen används på många hundratals sidor redan. Det taxonomiska namnet bör finnas med liksom namnet på den grupp ordet tillhör, familjen i detta fall, såväl på svenska som det taxonomiska. Även familjer bör ha egna uppslag och så vidare. Om man vill lägga till 100-tals uppslag kan det finnas idé att skapa en lista och skapa uppslagen automatiskt utifrån den. Se t.ex. Användare:ÅttioFem/Fåglar. ~ Dodde (diskussion) 10 oktober 2017 kl. 19.50 (CEST)