antikvitet

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av antikvitet  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ antikvitet antikviteten antikviteter antikviteterna
Genitiv antikvitets antikvitetens antikviteters antikviteternas

antikvitet

  1. äldre, kulturhistoriskt intressant föremål
    Etymologi: Latin, antiquus "gammal".
    Besläktade ord: antik
    Sammansättningar: antikvitetsaffär, antikvitetsakademi, antikvitetsfirma, antikvitetshandel, antikvitetshandlare, antikvitetsvärde

Översättningar[redigera]

Bokmål[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av antikvitet  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ antikvitet antikviteten antikviteter antikvitetene
Genitiv antikvitets antikvitetens antikviteters antikvitetenes

antikvitet

  1. antikvitet
    Sammansättningar: antikvitetshandel, antikvitetshandler, antikvitetssamler
    Besläktade ord: antikk, antikva, antikvar, antikvariat, antikvarisk, antikvert

Danska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av antikvitet  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ antikvitet antikviteten antikviteter antikviteterne
Genitiv antikvitets antikvitetens antikviteters antikviteternes

antikvitet

  1. antikvitet
    Sammansättningar: antikvitetsforretning, antikvitetshandler
    Besläktade ord: antik, antikva, antikvar, antikvariat, antikvarisk, antikveret

Nynorska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av antikvitet  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ antikvitet antikviteten antikvitetar antikvitetane

antikvitet

  1. antikvitet
    Sammansättningar: antikvitetshandel, antikvitetshandlar, antikvitetssamlar
    Besläktade ord: antikk, antikva, antikvar, antikvariat, antikvarisk, antikvert