bäng

Svenska

Adjektiv

Böjningar av bäng		Positiv	Komparativ	Superlativ
		Attributivt
Obestämd singular	Utrum	bäng	bängare
	Neutrum	bängt
Bestämd singular	Maskulinum	bänge		bängaste
	Alla	bänga
Plural		bänga
		Predikativt
Singular	Utrum	bäng	bängare	bängast
	Neutrum	bängt
Plural		bänga
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning		(bängt)?

bäng

1. (slang) starkt påverkad av droger

   Jag var helt bäng av allt röka igår.

   Jämför: hög, pårökt

2. (slang) som har nedsatt tankeförmåga

   Du måste vara bäng om du tror att du kan göra så där.

   Synonymer: dum, korkad

Etymologi

Av äldre svensk slang för "djävul" från Av romani beng med samma betydelse, av fornindiska bango "krokig, skev, vrickad", och med hindi bäng.

Se även

• bäng i bollen

Substantiv

Böjningar av bäng	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	bäng	bängen
Genitiv	bängs	bängens

bäng

1. (slang, enbart i bestämd form) polis(en)

   När han rymde från häktet jagade bängen honom över hela stan.

Etymologi

Samma som för adjektivet.